Jakob Turesson (Rosengren)

Från Wikipedia
Jakob Turesson (Rosengren)
Titlar
Ståthållare på Varbergs slott
Tidsperiod 1566–1567
Ståthållare i Linköpings län
Tidsperiod 1569–1571
Yrke Ståthållare
Personfakta
Nationalitet svensk
Död 15 januari 1571
Linköping
Begravd Östra Skrukeby kyrka
Släkt
Frälse- eller adelsätt Rosengren
Sätesgård Grensholm, Östra Skrukeby socken
Far Ture Jönsson (Tre Rosor)
Mor Brita Tomasdotter
Familj
Make/maka Metta Ryning
Barn Margareta
Magdalena
Ture
Ingeborg

En vit fembladig ros med gul stock och stjälk i blått fält. Ovanpå hjälmen två blå stålarmar, som håller i en vit ros.

Jakob Turesson (Rosengren), död 15 januari 1571 i Linköping, var ett svenskt ståthållare, riksråd och lagman.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Rosengren var oäkta son till rikshovmästaren Ture Jönsson (Tre Rosor) till Sem och Brita Tomasdotter i Jernsten. Rosengren uppfostrades av biskop Hans Brask och adlades 1534 till Rosengren. Han blev 1557 riksråd och lagman i Östergötlands lagsaga. Rosengren var han sändebud mellan kung Erik XIV och hertig Johan medan denne vistades i Finland. År 1563 blev han gubernator i Östergötland och samma år proviantmästare i Jönköping. Rosengren blev 1566 befallningsman och ståthållareVarbergs slott. Rosengren blev 1567 slottslovenVadstena slott och år 1569 utnämndes han av kung Johan III till ståthållare i Linköpings län. Rosengren avled 13 januari 1571 i Linköping och begravdes med sin fru i Östra Skrukeby kyrka.[1]

Han var mellan 1557 och 1560 riksråd och lagman i Östergötlands lagsaga.[2]

Rosengren ägde Grensholm i Östra Skrukeby socken.[1]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Rosengren gifte sig första gången med Metta Ryning (död 1564) till Grensholm. Hon var dotter till riksrådet Erik Ryning och Anna Benktsdotter (Lillie) till Grensholm. De fick tillsammans barnen Margareta Jakobsdotter, Magdalena Jakobsdotter (död 1607), Ture Rosengren (död 1611) och Ingeborg Jakobsdotter.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Schlegel, Bernhard; Carl Arvid Klingspor (1875). Den med sköldebref förlänade men ej å Riddarhuset introducerade svenska adelns ättar-taflor. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. sid. 237. Libris 19655314 
  2. ^ Almquist, Jan Eric (1954). Lagsagor och domsagor i Sverige : med särskild hänsyn till den judiciella indelningen. Del I. Stockholm: P.A. Norstedt & söners förlag. sid. 273 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]