James Lind Alliance
James Lind Alliance (JLA) är en brittisk icke vinstdrivande organisation som identifierar och prioriterar vetenskapliga kunskapsluckor inom hälso-sjukvården och socialtjänsten[1]. Organisationen startades 2004 av Sir Iain Chalmers, och finansieras av National Institute of Health Research (NIHR). JLAs mål är att inom olika sjukdomsområden presentera de vetenskapliga kunskapsluckor som är viktigast för de som i slutändan berörs av praktiknära forskning, dvs patienter och personal. Metoden bygger på att man bildar arbetsgrupper bestående av patienter och för området relevanta professioner. Arbetsgrupperna börjar sedan med att inventera vetenskapliga kunskapsluckor, oftast genom enkäter, därefter påbörjas en prioritering vilken avslutas med en workshop där patienter och profession diskuterar fram en gemensam topplista. Efter workshopen publiceras listan med de viktigaste kunskapsluckorna på organisationens hemsida. Målet med dessa prioriteringar är att upplysa forskare och forskningsfinansiärer vilka kunskapsluckor patienter och personal själva anser viktigast att besvara genom ytterligare forskning.
Vetenskapliga kunskapsluckor[redigera | redigera wikitext]
Vetenskapliga kunskapsluckor är insatser inom hälso- och sjukvård och socialtjänst där det finns en vetenskaplig osäkerhet kring dess effekt. Detta kan bero på att de forskningsstudier som gjorts på insatsen har varit för få, får små, att de har dålig kvalitet eller att de visar motstridiga resultat[2]. I Sverige samlar Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering (SBU) identifierade vetenskapliga i en databas[3].
Prioriteringar gjorda i Sverige[redigera | redigera wikitext]
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har gjort ett flertal prioriteringar vilka i stort bygger på JLA princip. I rapporterna presenteras en topplista på 10 forskningsfrågor samt gruppens motiveringar till prioriteringen. År 2014 gjordes den första prioriteringen, som handlade om behandlingsmetoder inom ADHD området[4]. SBU har därefter gjort prioriteringar om diagnostik, prevention och behandling inom förlossningsskador på kvinnor efter vaginal förlossning[5][6], forskning om socialtjänsten[7], postcovid[8], barn- och ungdomspsykiatrisk (BUP) heldyngsvård[9], graviditetsrelaterad bäckensmärta[10], kejsarsnitt[11] och lipödem[12].
James Lind[redigera | redigera wikitext]
James Lind var en skotsk läkare som genomförde den första kända randomiserade prövningen 1747. I denna tog han 12 män som alla led av skörbjugg och allokerade dem till sex olika behandlingar vilka skulle intas dagligen under två veckor. Efter studiens slut kunde han konstatera att behandlingen med apelsiner och citroner (en behandling som dock bara pågick i sex dagar, därefter tog apelsinerna och citronerna slut) fungerade till skillnad från de övriga[13].
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”The James Lind Alliance | James Lind Alliance” (på engelska). www.jla.nihr.ac.uk. http://www.jla.nihr.ac.uk/. Läst 16 augusti 2018.
- ^ ”Vetenskapliga kunskapsluckor – otillräckligt utvärderade åtgärder och metoder inom hälso- och sjukvård, tandvård och det sociala omsorgsområdet”. www.sbu.se. Arkiverad från originalet den 18 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180518131018/http://www.sbu.se/sv/publikationer/kunskapsluckor/. Läst 16 augusti 2018.
- ^ ”Sök - Kunskapsluckor”. www.sbu.se. https://www.sbu.se/sv/kunskapsluckor-sok/?q=. Läst 16 augusti 2018.
- ^ Services, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social. ”Behandlingsmetoder vid adhd – de tio viktigaste kunskapsluckorna”. www.sbu.se. https://www.sbu.se/sv/publikationer/prioritering-av-vetenskapliga-kunskapsluckor/behandlingsmetoder-vid-adhd--de-tio-viktigaste-kunskapsluckorna/. Läst 16 augusti 2018.
- ^ Services, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social. ”Prioriterade forskningsområden inom prevention, diagnostik och behandling av förlossningsskador”. www.sbu.se. https://www.sbu.se/sv/publikationer/prioritering-av-vetenskapliga-kunskapsluckor/prioriterade-forskningsomraden-inom-prevention-diagnostik-och-behandling-av-forlossningsskador/. Läst 16 augusti 2018.
- ^ Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services (10 april 2019). ”Fördjupad prioritering av forskningsfrågor om förlossningsskador hos kvinnan”. www.sbu.se. https://www.sbu.se/sv/publikationer/prioritering-av-vetenskapliga-kunskapsluckor/ny-fordjupad-prioritering--av-forskningsfragor-om-forlossningsskador-hos-kvinnan/. Läst 7 september 2023.
- ^ Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services (26 mars 2019). ”Prioriteringar för forskning om socialtjänsten”. www.sbu.se. https://www.sbu.se/sv/publikationer/prioritering-av-vetenskapliga-kunskapsluckor/prioriteringar-for-forskning-om-socialtjansten/. Läst 7 september 2023.
- ^ Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services (10 maj 2021). ”Inventering och prioritering av forskningsfrågor gällande långvariga symtom vid covid-19 (postcovid)”. www.sbu.se. https://www.sbu.se/sv/publikationer/prioritering-av-vetenskapliga-kunskapsluckor/inventering-och-prioritering-av-forskningsfragor-gallande-langvariga-symtom-vid-covid-19-postcovid/. Läst 7 september 2023.
- ^ Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services (7 september 2021). ”Prioriterade behov av kunskap och utveckling inom BUP heldygnsvård”. www.sbu.se. https://www.sbu.se/sv/publikationer/prioritering-av-vetenskapliga-kunskapsluckor/prioriterade-behov-av-kunskap-och-utveckling-inom-bup-heldygnsvard/. Läst 7 september 2023.
- ^ Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services (15 december 2022). ”Graviditetsrelaterad bäckensmärta – prioritering av forskningsfrågor”. www.sbu.se. https://www.sbu.se/sv/publikationer/prioritering-av-vetenskapliga-kunskapsluckor/graviditetsrelaterad-backensmarta/. Läst 7 september 2023.
- ^ Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services (16 december 2022). ”Behov av kunskap och utveckling inom området kejsarsnitt”. www.sbu.se. https://www.sbu.se/sv/publikationer/prioritering-av-vetenskapliga-kunskapsluckor/behov-av-kunskap-och-utveckling-inom-omradet-kejsarsnitt/. Läst 7 september 2023.
- ^ Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services (31 mars 2023). ”Prioritering av forskningsfrågor gällande diagnostik, behandling och bemötande av personer med lipödem”. www.sbu.se. https://www.sbu.se/sv/publikationer/prioritering-av-vetenskapliga-kunskapsluckor/prioritering-av-forskningsfragor-gallande-diagnostik-behandling-och-bemotande-av-personer-med-lipodem/. Läst 7 september 2023.
- ^ ”Who was James Lind, and what exactly did he achieve? - The James Lind Library” (på brittisk engelska). The James Lind Library. http://www.jameslindlibrary.org/articles/who-was-james-lind-and-what-exactly-did-he-achieve/. Läst 16 augusti 2018.