Förlossningsskada

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Förlossningsskada
latin: trauma intra partum
Fosterläget är viktigt vid förlossning.
Klassifikation och externa resurser
ICD-10P10P15
ICD-9767
eMedicinearticle/980112 

Förlossningsskada är en skada som drabbar foster eller moder under förlossningen. Med förlossningsskada avser ICD-10 skador på fostret.

Olika förutsättningar i moderns bäcken och underliv kan orsaka skador på foster vid förlossning, liksom läget i livmoder, och navelsträng. Även bristfällig förlossningsvård kan skada fostret. Barnet kan till exempel drabbas av hjärnblödning, skador på nervsystemet, frakturer (benbrott), syrebrist, eller smittas av sjukdomar från modern och få lunginflammation. Andningsreflexerna och hjärtfunktionen kan ha svårt att anpassa sig till miljön utanför modern. Syrebrist och nervskador kan ge bestående hjärnskador, till exempel cerebral pares.


De flesta förlossningar förlöper utan komplikationer för både barn och mor. Bristningar i underlivet och andra skador på bäckenbotten hos modern kan dock uppstå under en vaginal förlossning. Bristningar delas in i 4 grader, bristning endast i slemhinnan (Grad 1), bristning i slemhinna och underliggande muskel (Grad 2), partiell analsfinkterruptur (Grad 3) och total analsfinkterruptur (Grad 4) [1][2]. Andelen förstföderskor i Sverige som drabbas av bristningar Grad 3 eller 4 varierar mellan 3,9 och 7,6 procent enligt statistik från Socialstyrelsen.[3] Vad gäller andra förlossningsskador saknas det statistik över hur många kvinnor som årligen drabbas i Sverige, men en engelsk studie har visat att mellan 70 och 85 procent av alla kvinnor som föder vaginalt får Grad 1 och 2-bristningar i slemhinna och/eller mellangården (perineum) [4].

Vaginala och perineala bristningar och andra skador på bäckenbotten hos kvinnor som föder vaginalt, kan orsaka lidande både på kort och lång sikt. Förutom smärta, kan förlossningsskador på bäckenbottens stödjefunktioner leda till urinläckage, avföringsläckage, tarmtömningssvårigheter, framfall av vaginalväggarna, samt sexuell dysfunktion.[5]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Services, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social (29 april 2016). ”Behandling av förlossningsskador som uppkommit vid vaginal förlossning – en kartläggning av systematiska översikter”. www.sbu.se. https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-kartlagger/behandling-av-forlossningsskador-som-uppkommit-vid-vaginal-forlossning--en-kartlaggning-av-systematiska-oversikter/. Läst 24 september 2019. 
  2. ^ Services, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social (29 april 2016). ”Analsfinkterskador vid förlossning”. www.sbu.se. https://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/analsfinkterskador-vid-forlossning/. Läst 24 september 2019. 
  3. ^ Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn : medicinska födelseregistret 1973-2014 : assisterad befruktning 1991-2013.. Socialstyrelsen. 2015. ISBN 9789175553566. OCLC 943301157. https://www.worldcat.org/oclc/943301157. Läst 24 september 2019 
  4. ^ Kettle, Chris; Tohill, Susan (2011-04-11). ”Perineal care”. BMJ clinical evidence 2011. ISSN 1752-8526. PMID 21481287. PMC: 3275301. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21481287. Läst 24 september 2019. 
  5. ^ Services, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social (29 april 2016). ”Behandling av förlossningsskador som uppkommit vid vaginal förlossning – en kartläggning av systematiska översikter”. www.sbu.se. https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-kartlagger/behandling-av-forlossningsskador-som-uppkommit-vid-vaginal-forlossning--en-kartlaggning-av-systematiska-oversikter/. Läst 24 september 2019.