Jan-Erik Kjellberg
Jan-Erik Kjellberg, tidigare Högberg, född 26 mars 1924[1], död 6 september 2021[2] i Nacka distrikt[3], var en svensk driftingenjör omtalad som den siste överlevande av de svenska frivilligsoldaterna i Finland under andra världskriget.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Kjellberg föddes som ett så kallat oönskat barn.[4] Han lämnades bort till en fosterfamilj och växte upp i Röttle i Gränna socken. I sin självbiografiska bok Barnet som ingen ville ha har han beskrivit hur hans uppväxt präglades av tidens syn på fosterbarn. Som 17-åring blev han 1941 stamanställd vid Gotlands infanteriregemente och avancerade senare till vicekorpral, korpral och furir 1945.
Som 18-åring anmälde han sig våren 1942 vid Frivilligbyrån i Stockholm för att strida i det finska fortsättningskriget mot Sovjetunionen. Om beslutet har Kjellberg angett psykologiska orsaker som saknaden efter en far och bristande känsla av samhörighet.[4] Att han hade släkt från Savolax bidrog till beslutet.[5] Han tjänstgjorde som undersergeant vid Svirfronten i det svenska frivilligkompaniet i bataljonen JR 13 tiden 13 december 1942–26 september 1943.[1][4] Kjellberg har beskrivit svåra umbäranden och upplevelser under kriget, men att det var särskilt svårt att svenska frivilliga blev kallade nazister vid hemkomsten.[5]
Kjellberg kom sedan att arbeta i oljebranschen med driftsfrågor inom Shell, OK och BP och pensionerades som driftchef inom oljedistributionsföretaget ODAB. Han var under många år aktiv i Finlands krigsinvaliders Sverigedistrikt.[4] Upp till hög ålder höll han sig i trim och 93 år gammal fotograferades han på gym av David Lundmark, som med bilden 2018 vann tävlingen "Årets bild" i kategorin "Vardagsliv i Sverige".[6]
I sin bok summerar Kjellberg upplevelserna av kriget: "Den som varit med har svårt att förklara och den som inte varit med har svårt att förstå".[2]
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Jan-Erik Kjellberg (2014). Barnet som ingen ville ha. Grenna Hembygdsförening. ISBN 978-91-637-5154-7
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] ”Presentation "Barnet som ingen ville ha"”. Grenna Hembygdsförening. 2014. https://www.grennahembygd.se/news/files/Kjellbergsaffisch%20ver%205.pdf. Läst 9 september 2021.
- ^ [a b] Niclas Lönnqvist (7 september 2021). ”Den sista i det svenska frivilligkompaniet är död – stred vid Svirfronten som 18-åring”. Hufvudstadsbladet. Arkiverad från originalet den 8 september 2021. https://web.archive.org/web/20210908113316/https://www.hbl.fi/artikel/den-sista-i-det-svenska-frivilligkompaniet-ar-dod-den-som-varit-med-har-svart-att-forklara-och-den/. Läst 9 september 2021.
- ^ ”Jan Kjellberg (97 år) Nacka | Ratsit” (på svenska). www.ratsit.se. https://www.ratsit.se/19240326-Jan_Erik_Kjellberg_Nacka/Kat5FHE0DOSr8vFP3e-frwc5sqpPFQ5YVvg_cAr4qOc. Läst 9 september 2021.
- ^ [a b c d] Hans Arbman (6 december 2017). ”Jan, 93, har fortfarande mardrömmar om finska fortsättningskriget”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/insidan/jan-93-har-fortfarande-mardrommar-om-finska-fortsattningskriget/.
- ^ [a b] Marika Pietilä ja Jorma Ikäheimo, Elin von Wright (6 december 2016). ”"Finlands sak var vår"”. SR - Sveriges Radio Finska. https://sverigesradio.se/artikel/6581191.
- ^ ”Dagens Arbetes fotograf vann i Årets bild”. Dagens Arbete. 3 mars 2018. https://da.se/2018/03/dagens-arbetes-fotograf-vann-i-arets-bild/.
- ^ Jan-Erik Kjellberg 6.12 2018., läs online, läst: 30 oktober 2024.[källa från Wikidata]
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Bild på Jan-Erik Kjellberg, 93 år gammal, på gym. Fotograf: David Lundmark.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Schmidt-Laussitz, Nicolas von (2007). Svenskarna vid Jandeba: svenska frivilligkompaniet 1942-1944. Stockholm: Förlag svenskafrivilliga.com. Libris 10505038. ISBN 9789197477543