Gotlands infanteriregemente

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kungliga Gotlands infanteriregemente
(I 27, I 18)
Gotlandsgruppen vapen.svg
Vapensköld för Gotlands infanteriregemente tolkad efter dess blasonering.
Datum 1887–1963
Land Sverige Sverige
Lojalitet Krigsmakten
Försvarsgren Armén
Typ Infanteri
Storlek Regemente
Efterföljare Gotlands regemente (P 18)
Förläggningsort Visby
Övningsplats Visborgsslätt, Tofta skjutfält
Motto "Slå Snabbt! Slå Hårt!"
Färger Rött och vitt (–1953)
         
Blått och vitt (1954–1963)
         
Marsch "In Treue Fest" (Teike)[a]

Gotlands infanteriregemente, I 27 och I 18, var ett svenskt infanteriförband inom Krigsmakten som verkade mellan åren 1887 och 1963. Förbandet var förlagt inom Visby garnison i VisbyGotland.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Regementet har sitt ursprung i Gotlands nationalbeväring som skapades år 1811 som ett resultat av en rysk ockupation 1808. Nationalbeväringen övades på många platser spridda över Gotland. I samband med att de gotländska förhållandena delvis anpassats efter 1885 års värnpliktslag och tjänstgöringsplikten begränsats till åldersgrupperna 21-40 år och övningsplikten minskat från 64 dagar till 54 dagar, men samtidigt antalet officerare och underofficerare ökats och dessa blivit fast anställt manskap gjordes nationalbeväringen om till två separata, Gotlands infanteriregemente och Gotlands artillerikår år 1887.[2]

Infanteriregementet fick beteckningen I 27 och övningsplatsen bestämdes till Visborgsslätt där tidigare vissa storövningar och övningar för Visby jägare ordnats. Förråd, expeditioner, matsal och mässar uppfördes på platsen. Då värnpliktstjänstgöringen förlängdes till 90 dagar 1892 uppfördes även lägerhyddor för manskapet. Manskapet var då utrustade med Remingtongevär av m/1860-1867. Dessas ersattes 1894 av det modernare finkalibrigare Remington m/1867-1889. 1900 erhöll man sina första leveranser av Gevär m/96, men det dröjde till 1907 innan alla de inkallade soldaterna kunde utrustas med mausergevär.[3]

Övningstiden var förlagd till sommaren. 1898 beviljades en utökning av stamtruppen med 200 meniga soldater för att hålla en åretruntberedskap vid regementet. Stamtruppen utgjorde därefter nära 500 man. Underhålls- och sjukvårdsförband inrättades 1901 jämte en velocipedryttaravdelning för spaning. Då i samband med 1901 års försvarsbeslut övningstiden förlängdes till 240 dagar för infanteriet fick regementet en över hela året förlagd övningstid. På grund av Gotlands läge och brist på rekryter beslutades även att ön årligen skulle tillföras 500 rekryter från fastlandet varje år. [4]

1914 fick regementet sin första tilldelning av automatvapen i form av 20 kulsprutegevär av Madsens konstruktion. I slutet av året fick man även sina första riktiga kulsprutor av av Schwarzloses konstruktion. I samband med detta organiserades ett kulsprutekompani vid förandet.[5]

Nya kaserner vid Gotlands infanteriregemente i bruk 1905. Regementet omorganiserades till Gotlands infanterikår med bataljonsstorlek år 1928 och fick då beteckningen I 18 efter det nedlagda Västmanlands regemente, men igenom 1936 års försvarsbeslut blev kåren åter regemente och benämndes Gotlands infanteriregemente (I 18).

Från 1944 var ett detachement ur Göta pansarlivgarde (P 1) förlagt till Visby under namnet P 1 Gotland. Den 1 april 1963 gick detachementet samman med Gotlands infanteriregemente (I 18) och bildade Gotlands regemente (P 18) och överfördes samtidigt till pansartrupperna.[6]

Regementet var förlagt och övade på Visborgsslätt.

Brigader[redigera | redigera wikitext]

Regementet kom genom försvarsbeslutet 1942 att organisera ett fältregemente som genom försvarsbeslutet 1948 kom att omorganiseras till infanteribrigad.[7] Regementet var tillsammans med Värmlands regemente (I 2) och Norrbottens regemente (I 19) tre infanteriregementen inte kom att sätta upp ett dubbleringsregemente.

Gotlandsbrigaden[redigera | redigera wikitext]

Gotlandsbrigaden (IB 18) bildades 1949 genom att fältregementet Gotlands infanteriregemente (I 18) omorganiserades till brigad. Brigaden kom att bli Gotlands infanteriregementes enda brigad. I samband med försvarsbeslutet 1963 kom brigaden 1963 att slås samman med Göta livgardes pansarkompani på Gotland (P 1 G) och bildade en pansarbrigad vilken kom att organiseras efter förbandstypen "Pansarbrigad Gotland". Brigaden avvecklades senare genom försvarsbeslutet 2000.

Organisation[redigera | redigera wikitext]

1861

  • Norra bataljonen
    • 6 kompanier
  • Mellersta bataljonen
    • 7 kompanier
  • Södra bataljonen
    • 8 kompanier

Namn, beteckning och garnison[redigera | redigera wikitext]

Namn Från Till
Kungliga Gotlands infanteriregemente 1887-01-01 1927-12-31
Kungliga Gotlands infanterikår 1928-01-01 1937-06-30
Kungliga Gotlands infanteriregemente 1937-07-01 1963-03-31
Beteckning Från Till
I 27 1887-01-01 1927-12-31
I 18 1928-01-01 1963-03-31
Övningsfält eller förläggningsort Från Till
Visborgsslätt 1887 1905
Visborgsslätt (F) 1905 1963-03-31

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

Förbandschefer/Regementschefer på I 27 och I 18:[8]

Gotlands infanteriregemente, I 27 (1887-1928)[redigera | redigera wikitext]

Gotlands infanterikår, I 18 (1928-1937)[redigera | redigera wikitext]

Gotlands infanteriregemente, I 18 (1937-1963)[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Antogs som Gotlands infanteriregementes (I 18) marsch år 1909.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kjellander (2005), s. 250
  2. ^ Beredskap och försvar på Gotland 175 år 1811-1986 s. 46.
  3. ^ Beredskap och försvar på Gotland 175 år 1811-1986 s. 46-66.
  4. ^ Beredskap och försvar på Gotland 175 år 1811-1986 s. 46-57.
  5. ^ Beredskap och försvar på Gotland 175 år 1811-1986 s. 81.
  6. ^ Kjellander (2005), s. 115, 145
  7. ^ ”Omorganisering av armén till brigader”. Brigadmuseum.se. http://www.brigadmuseum.se/popups/brigadestructure.php. Läst 15 november 2009. 
  8. ^ Kjellander (2005), ss. 19-25

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Kjellander, Bo, red (2005). Gotlands nationalbeväring och regemente. Bd 2, Personer och traditioner. Stockholm: Probus. Libris 10002196. ISBN 91-87184-80-X 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Kjellander, Bo (red.) (2005). Gotlands nationalbeväring och regemente. Del 1. Probus förlag HB. ISBN 91-87184-79-6 
  • Kjellander, Bo (red.) (2005). Gotlands nationalbeväring och regemente. Del 2. Probus förlag HB. ISBN 91-87184-80-X 
  • Hammarhjelm, Bengt (1998). Gotländsk krigshistoria : från Gutasagan till 1814. Visby: Ödin. ISBN 91-85716-81-2