Jan-Olov Liljenzin

Från Wikipedia

Jan-Olov Liljenzin, född 20 oktober 1936, död den 20 november 2019,[1] var en svensk kemist och professor.

Liljenzin disputerade 1969 vid Chalmers tekniska högskola.[2] Han var under 1980-talet professor i kemi vid Universitetet i Oslo och var 1988–2002 professor i kärnkemi vid Chalmers.

Liljenzin var medförfattare till Radiochemistry and nuclear chemistry som 2013 utkom i sin fjärde utgåva. Han var medförfattare till ett stort antal vetenskapliga artiklar[3] inom företrädesvis kärnkemi med tillämpningar som till exempel separationsprocesser för kärnavfall och kemiska förlopp vid kärnkraftsolyckor. Hans publicering hade 2017 ett h-index[4] på 20.

Han medverkade med forskning, analys och kartläggning av tänkbara kemiska förlopp vid kärnkraftsolyckor vid framtagandet av haverifilter för de svenska kärnkraftverken på 1980-talet.[5][6]

Liljenzin uttalade skepsis över IPCC:s slutsatser att koldioxidhalten i atmosfären accelererar och de tolkningar som vissa klimatforskare gjort av koldioxidmätningar.[7]

Han var ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien sedan 1991 och av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg sedan 1992.[8]

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Dödsannons Jan-Olov "Jol" Liljenzin”. Göteborgs-Posten. 7 december 2019. https://www.familjesidan.se/cases/jan-olov-jol/funeral-notices. 
  2. ^ Liljenzin, Jan Olov (1969) (på engelska). Studies of complex equilibria in molten salts and aqueous solutions by radioactive tracer distribution methods.. Doktorsavhandlingar vid Chalmers tekniska högskola, 0366-8746 ; 93. Göteborg. Libris 7813 
  3. ^ ”Chalmers - Nuclear Chemistry - Jan-Olov Liljenzin - Publication list”. https://www.chalmers.se/chem/EN/divisions/nuclear-chemistry/staff/jan-olov-liljenzin. Läst 7 november 2017. 
  4. ^ ”Scopus-sökning "Jan-Olov Liljenzin"”. Arkiverad från originalet den 6 september 2019. https://web.archive.org/web/20190906134435/https://www.scopus.com/. Läst 7 november 2017. 
  5. ^ RAMA Source Term Group - Final Report January 1985. "RAMA 85/3". 1985. ISBN 91-7010-063-2. http://www.iaea.org/inis/collection/NCLCollectionStore/_Public/17/028/17028349.pdf?r=1. Läst 7 november 2017 
  6. ^ Liljenzin, Jan-Olov (Editor) (1990). The influence of chemistry on core melt accidents - Final Report of the NKA Project AKTI-150. "AKTI-150". ISBN 87 7303 452 5. http://www.nks.org/scripts/getdocument.php?file=111010111119435. Läst 7 november 2017 
  7. ^ ”Klimatfrågan - Koldioxid och Växthuseffekt - Mänskligt genererade växthusgaser - Temperatur och global uppvärmning - Klimatpåverkan och andra effekter - Seminarium 2007-12-05 anordnat av Chalmers Fakultetsklubb”. Chalmers Fakultetsklubb. http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/local_116757.pdf. Läst 7 november 2017. 
  8. ^ ”Ledamöter”. Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg. Arkiverad från originalet den 6 maj 2013. https://web.archive.org/web/20130506031041/http://www.kvvs.se/ledamoter.html. Läst 5 mars 2013. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]