Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg

Se även: Kungliga Vetenskapssamhället i Uppsala

Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg, förkortat KVVS och ofta benämnt bara Samhället,^[1] är en kunglig akademi, startad som Witterhets Klubb 1759, men övergick i en vetenskapsakademi 1773. Den stadfästes som kunglig akademi 1778 av Gustav III.

Bakgrund

Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg är en vetenskaplig akademi, som grundades 1773 och som fick kunglig stadfästelse den 6 mars 1778. Den föregicks av en Witterhets Klubb eller Nil nisi suecanum,^[2]^[3] som grundades år 1759 och därefter fortsatte i denna.^[4] Grundare var främst Johan Rosén lektor i latinsk vältalighet och poesi vid Latinläroverket, och sedermera Martin Jöran Wallenstråle, biskopen i Kalmar. Sällskapet ordnade föreläsningar med fokus på ekonomi, naturvetenskap samt nationell och regional historia.

Antalet arbetande ledamöter begränsades till 100. Ledamöterna är indelade i två avdelningar, dels Vitterhetsavdelningen med vitterhet och de sköna konsterna samt de historiska vetenskaperna. I Vetenskapsavdelningen finns sex klasser (för matematisk-teknisk, fysisk, biologisk, medicinsk vetenskap, rätts- och samhällsvetenskaper samt teologi, filosofi och språkvetenskaper). Många av ledamöterna är professorer, ett antal ledamöter är höga ämbetsmän; flertalet är bosatta i eller har anknytning till Göteborg. Ledamotskap vinnes genom inval, ledamotskap förkortas LVVS.

KVVS kallas med en kortform ofta endast "Kungliga Samhället" och skall därvid skiljas från "Kungliga Samfundet", som är det förkortade namnet för Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia och från kortformen "Vitterheten", som Vitterhetsakademien i dagligt tal benämnes av sina ledamöter.

Ledamöter

Akademins syften är relaterade till aktuell vetenskap med sikte på framtiden, men samtidigt håller man på traditionerna och ledamöterna tituleras ”herr” och ”fru”.

I dag har akademin 219 svenska och 40 utländska ledamöter, som är verksamma inom matematik, naturvetenskap, teknik, medicin, rätts- och samhällsvetenskaper, teologi, filosofi, språkvetenskap, konst och litteratur. Från start kunde kvinnor väljas in men när sällskapet fick kungligt beskydd år 1778 upphörde detta under lång tid. Före denna tidpunkt uppges nio kvinnliga medlemmar ha valts in, bland dem Anna Maria Lenngren.^[5] Idag är kvinnor återigen välkomna men de har alltid varit i minoritet.

Verksamhet

En viktig uppgift för KVVS har varit att initiera och stödja vetenskaplig forskning. Man delar ut drygt 3 miljoner kronor om året i form av stipendier och stöd till tryckning av vetenskapliga skrifter.

Merparten av pengarna, som kommer från 17 olika fonder, går till arbetsstipendier, resten består av rese- och publiceringsstipendier. Vetenskapliga expeditioner som Vegaexpeditionen på slutet av 1800-talet och Albatrossexpeditionen i mitten av 1900-talet fick stöd av KVVS. Genom expeditionerna och kontakterna med rederierna, inte minst Ostindiska kompaniet, samlade KVVS på sig föremål från främmande länder.

Det växte till ett liten naturhistoriskt museum, som sedermera blev grunden till flera av Göteborgs museer. Med tiden lämnades såväl museerna och det vetenskapliga biblioteket över till offentliga huvudmän. Tack vare denna akademi har utöver stadens museer, såväl universitetet som Botaniska trädgården kommit till.^{[källa behövs]}

För några år sedan ^[när?] beslöt man i KVVS att knyta an till akademins tidigare roll som tillskyndare av museerna. Det gör man dels i form av stöd till museianknuten forskningsverksamhet vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola, dels som forsknings- och resestipendier åt anställda på museet och i Botaniska trädgården.

Varje år, på Gustav III:s födelsedag 24 januari, firar Kungliga Samhället sitt årsmöte på Börsen. Det sker efter gamla regler och akademisk pompa. I Vitterhetens årsskrift finner man i minnestalen över avlidna ledamöter kombinerad vetenskaps- och personhistoria.

Gunhild Vidén, professor i latin vid Göteborgs universitet, är ständig sekreterare i KVVS. Förutom verksamheten med stipendier, publiceringsstöd och anslag till forskning anordnar KVVS årligen symposier och tiotalet vetenskapliga föreläsningar, varav minst två är offentliga. Föreläsare är ofta utländska professorer och forskare i aktuella ämnen.

Kronologi

1759 – Witterhets Klubben bildas
1778 – Kungliga Samhället stadfästes av Gustav III
1833 – Naturhistoriska museet kommer till
1861 – Göteborgs museum bildas
1878–1880 – Vegaexpeditionen
1948 – Albatrossexpeditionen

Handlingar

Det Götheborgska wetenskaps och witterhets samhällets handlingar. Wetenskaps afdelningen. Götheborg. 1778–1808. Libris 560552
Nya handlingar af Kongl. wettenskaps och witterhets samhället i Götheborg. Götheborg. 1808–1822. Libris 645476
Årsbok. Göteborg: Kungl. Vetenskaps- och vitterhets-samhället. 1967–. Libris 8262544

Referenser

Noter

^ Eriksson, Nils (1978). ”Ett Helikon vid Göta älv”. Göteborg (1978): sid. 96–100. Libris 8433115
^ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg : 1619–1982. Göteborg förr och nu, 0348-2189 ; 17. Göteborg: Göteborgs hembygdsförb. 1982. sid. 24. Libris 504662
^ Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg 1778–1874, Nils Eriksson, Göteborg 1978 ISBN 91-85252-12-3, s. 12
^ Ann Öhrberg: Fasa för all flärd, konstlan och förställning” Den ideala retorn inom 1700-talets nya offentlighet. Samlaren. 2010
^ Ann Öhrberg: Fasa för all flärd, konstlan och förställning” Den ideala retorn inom 1700-talets nya offentlighet. Samlaren. 2010

Tryckta källor

Eriksson, Nils (1978). Kungl. Vetenskaps- och vitterhets-samhället i Göteborg 1778–1874 : The Royal society of arts and sciences in Gothenburg 1778–1874. Göteborg: Vetenskaps- och vitterhets-samhället. Libris 7747143. ISBN 91-85252-12-3
Gralén, Nils (1978). ”Kungl. Vetenskaps- och vitterhetssamhället 200 år”. Årsbok / Kungl. Vetenskaps- och vitterhets-samhället i Göteborg 1978,: sid. [71]–90. 0436-113X. ISSN 0436-113X. Libris 10034488

Vidare läsning

Eriksson, Nils; Nilsson, Ingemar (2003). Kungl. Vetenskaps- och vitterhets-samhället i Göteborg 1953–2000 = The Royal Society of Arts and Sciences in Göteborg, 1953–2000. Göteborg: Kungl. Vetenskaps- och vitterhets-samhället i Göteborg. Libris 8863822. ISBN 91-85252-61-1
Fritz, Martin (2005). ”Göteborg under det sena 1700-talet : avkrok eller inkörsport?”. Ljus över landet? : upplysningen som drivkraft i 1700-talets svenska vetenskap och vitterhet : konferens 14–15 augusti 2003 med anledning av Kungl. Vetenskaps- och vitterhets-samhällets i Göteborg 225-årsjubileum (2005): sid. 7–22 : ill. Libris 9996615
Wentz, Nils O. (2000). ”Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg”. Lärda sällskap : de regionala lärda sällskapen inför ett nytt millennium (2000): sid. 47–53 : ill. Libris 8579094

Externa länkar

Officiell webbplats

[1] Eriksson, Nils (1978). ”Ett Helikon vid Göta älv”. Göteborg (1978): sid. 96–100. Libris 8433115

[2] Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg : 1619–1982. Göteborg förr och nu, 0348-2189 ; 17. Göteborg: Göteborgs hembygdsförb. 1982. sid. 24. Libris 504662

[3] Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg 1778–1874, Nils Eriksson, Göteborg 1978 ISBN 91-85252-12-3, s. 12

[4] Ann Öhrberg: Fasa för all flärd, konstlan och förställning” Den ideala retorn inom 1700-talets nya offentlighet. Samlaren. 2010

[5] Ann Öhrberg: Fasa för all flärd, konstlan och förställning” Den ideala retorn inom 1700-talets nya offentlighet. Samlaren. 2010

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]