Jan Gezelius

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Jan Gezelius
FöddJan Birger Gezelius
9 september 1923
Stockholm
Död5 september 2016 (92 år)
NationalitetSvensk
Yrke/uppdragArkitekt
Etnografiska museet i Stockholm från 1978.
Villa Drake i Borlänge från 1970.

Jan Birger Gezelius, född 9 september 1923 i Stockholm, död 5 september 2016,[1] var en svensk arkitekt.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Gezelius fick sin arkitektexamen vid KTH 1953 och hade sedan tidigare en fil kand inom konsthistoria. Därefter fick han anställning på bland annat Kooperativa förbundets arkitektkontor, innan han 1964 kom till Stadsbyggnadskontoret i Stockholm där han blev ansvarig för parkavdelningen.

1967 började han arbeta alltmer på egen hand och fick flera uppdrag; de flesta av dessa handlade om mindre projekt som villor och fritidshus. Under 1970-talet blev han ledamot i Konstakademien och utsågs till slottsarkitekt vid Strömsholms slott Gezelius har varit gästprofessor vid universitetet i Graz och München, samt professor vid Chalmers i Göteborg under 1980-talet.

Under sin tid som Professor vid Chalmers tekniska Högskola utvecklade Jan Gezelius en ny form av utbildning. Den kom att namnges "Näringarna och deras byggnader". Utbildningen ges som en modell för en ny typ av designprocess. Om eleverna skulle rita ett sågverk ingick i projekteringen att besöka flera sågverk. Genom att sätta sig in direkt i byggnadens funktion blir arkitekten en medutvecklare redan vid beställningen. Vid en gammal typisk Svensk projektering lämnar arkitekten ej kontoret. Beställaren presenterar ett färdigt program för den framtida byggnaden. Jan Gezelius metod anger uttryckligen behovet för arkitekten att genom studiebesök på andra liknande platser skaffa sig egna referensobjekt. Metoden blev föremål för en doktorsavhandling av Ulf Janson, en av Jan Gezelius doktorander.

Jan Gezelius produktion av byggnader är tämligen begränsad, men de som har uppförts har uppmärksammats både i Sverige och utomlands. Gezelius stil kan beskrivas som rustik, lättsam, historiskt inspirerad och lekfull med enkla konstruktioner, ofta i trä, vilket passar projekt i mindre skala och som är typiska värden inom den samtida postmodernismen.

År 1996 blev Gezelius promoverad till hedersdoktor vid Technische Universitet München.

År 1994 blev Gezelius promoverad till hedersdoktor vid Chalmers tekniska högskola.[2]

Verk i urval[redigera | redigera wikitext]

  • Flyttfågellmuseum, Ölands södra udde 1961.
  • Landskapsgestaltning, uppströms och nedströms kraftverksanläggningar i Ume älv 1961-1965, tillsammans med skulptör Birger Boman.
  • Principerna för naturskyddet och fritidsbebyggelsen på Gotlandskusten 1962-1964, tillsammans med Ingmar Holmström.
  • Wallbohuset, små billiga fritidsstugor för Svenska Wallboardföreningen 1962, tillsammans med Ingmar Holmström.
  • Fiskarens hus, Böda, Öland 1963.
  • Tre sommarhus, Östernäs, Rådmansö 1964.
  • Typstudier för Gotlandskusten i samband med kustutredningen 1966.
  • Villa Brandberg, Lidingö 1967.
  • Villa Nilsson, Lidingö 1967.
  • Utredning och plan för bevarandet av innerstadens koloniområden i Stockholm 1968.
  • Fiskarens hus, Östergarn, Gotland 1969.
  • Förslag till Östertorg, Visby 1969-1970.
  • Trädgårdsanläggning till Svenska ambassaden i Peking 1970.
  • Villa Drake, Borlänge 1970.
  • Informationscentrum på Ölands södra udde för Naturvårdsverket. Projekt.
  • Villa Key Nilson. Projekt. 1972.
  • Villa Palm. Projekt. 1972.
  • Etnografiska museet i Stockholm, tillsammans med Gunnar Mattsson. Parallella uppdrag samt omtävling som ledde till uppdrag, 1972-1973, bygge 1973-1978.
  • Villa Dahlin, Edsberg 1974.
  • Villa Sjöstedt, Brunflo 1976.
  • Fogelströms undantag, Dalarö 1976.
  • Sommarhus, Ornö.
  • Wiktorssons sommartorn. Projekt. 1976.
  • Museum i rekonstruerad fornborg, Eketorps borg, Öland, tillsammans med Olle Bergvall, 1977-1982.
  • Kalmar högskola, förslag till matsal och studentkår i Rostadsparken, 1978.
  • Storgatan och torget i Örnsköldsvik 1979, tillsammans med Hubert Riess och Asmund Arle.
  • Posthus i Yxlan 1982-1983, tillsammans med Arksam.
  • Rekonstruktion och tillbyggnad av boställe i Knossos, Kreta, 1983.
  • Posthus i Sollebrunn 1984-1985, tillsammans med Arksam.
  • Förslag till serveringsbyggnad med mera, Eketorp, 1985.
  • Posthus i Kvissleby 1986, tillsammans med Arksam.
  • Wikstöms sommartorn, Kummelnäs. Projekt. 1986.
  • Entrébyggnader, Eketorp, Öland.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Caldenby Claes, Walldén Åsa, red (1989). Jan Gezelius. Stockholm: Arkitektur. Libris länk. ISBN 91-86050-20-6 
  • Gezelius, Jan; Engfors Christina, Vial Fredrik, Tanner Roger (2003). Hus och landskap: verk av arkitekt Jan Gezelius = Houses and landscapes : works by architect Jan Gezelius. Arkitekturmuseets skriftserie, 1101-962X ; 11. Stockholm: Arkitekturmuseet. Libris länk. ISBN 91-85460-69-9 
  • Janson, Ulf (1998). Vägen till verket: studier i arkitekt Jan Gezelius arbetsprocess = [The birth of a building] : [studies in the design process of Jan Gezelius, architect]. Doktorsavhandlingar vid Chalmers tekniska högskola. Ny serie, 0346-718X ; 1394. Göteborg: Daidalos. Libris länk. ISBN 91-7173-075-3 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.familjesidan.se/cases/d4891f04-0e9b-4062-a489-381a6c039747/funeral-notices
  2. ^ Chalmers: Hedersdoktorer: Jan Gezelius, läst 14 april 2009

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]