Naturvårdsverket
Naturvårdsverket | |
![]() Vapen för Naturvårdsverket tolkat efter dess blasonering. | |
Departement | Miljödepartementet |
---|---|
Ansvarigt statsråd | Annika Strandhäll, miljöminister |
Organisationstyp | Statlig förvaltningsmyndighet |
Kommun | Stockholm |
Län | Stockholm |
Organisationsnr | 202100-1975 |
Inrättad | 1967 |
Myndighetschef | Björn Risinger, generaldirektör |
Instruktion | 2009:1476 |
Webbplats | www.naturvardsverket.se |
Övrigt | bibliotek |
Naturvårdsverket är en svensk statlig förvaltningsmyndighet på miljöområdet och ska vara pådrivande och samlande i miljöarbetet. Verkets arbete ska syfta till att främja en hållbar utveckling med utgångspunkt i den ekologiska dimensionen. De miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt och strategierna för att nå målen ska vara vägledande i arbetet.[1]
Verksamhet[redigera | redigera wikitext]
Naturvårdsverkets, som bildades 1967, sorterar under Miljödepartementet och dess huvuduppgifter är att:
- vägleda andra centrala, regionala och lokala myndigheter i miljö- och tillsynsfrågor
- driva mål och ärenden i domstolar och följa hur miljöbalken utvecklas
- föreslå ändringar i lagstiftningen och andra miljöpolitiska styrmedel
- övervaka och rapportera om tillståndet i miljön
- initiera forskning och tillhandahålla kunskap
- fördela medel för skötsel av skyddade områden, kommunernas klimatinvesteringsprogram och efterbehandling och återställning av förorenad mark
- skydda mark
- svara för frågor om jakt och vilt
- svara för avfallsfrågor
Naturvårdsverket har totalt 750 [2]anställda och leds av en generaldirektör som utses av regeringen. Naturvårdsverket har kontor i Stockholm och i Östersund.
Naturvårdsverkets författningssamling[redigera | redigera wikitext]

Naturvårdsverkets författningssamling (NFS) innehåller. Föreskrifterna är bindande.
Naturvårdsverkets bibliotek[redigera | redigera wikitext]
Naturvårdsverket har ett bibliotek med svensk och internationell miljöinformation som är stängt för allmänheten.
Generaldirektörer[redigera | redigera wikitext]
- 1967–1991: Valfrid Paulsson
- 1991–1999: Rolf Annerberg
- 1999–2008: Lars-Erik Liljelund
- 2008–2009: Eva Smith (tillförordnad)
- 2009–2015: Maria Ågren
- 2015–2015: Eva Thörnelöf (vikarierande)
- 2015– : Björn Risinger
Jägarregistret[redigera | redigera wikitext]
Sedan 2002 hanterar Naturvårdsverket jaktkortsregistret och jägarexamensregistret, nu med samlingsnamnet "Jägarregistret". All information registerförs enligt PUL och gällande dataskyddsregler. Syftet med registret är att hantera inbetalningar av viltvårdsavgiften, det statliga jaktkortet[3], samt att föra register över samtliga avlagda delprov i jägarexamen.[4]
I Jägarregistret ingår också registreringar för licensjakt på vissa rovdjur (varg, lodjur och järv).
Årets naturfotograf[redigera | redigera wikitext]
Naturvårdsverket utser sedan 1990 "Årets naturfotograf".
- 1990 – Tore Hagman
- 1991 – Per Klaesson
- 1992 – Ingmar Holmåsen
- 1993 – Sven Gillsäter
- 1994 – Gerry Johansson
- 1995 – Bertil Pettersson
- 1996 – Claes Grundsten
- 1997 – Jan-Peter Lahall
- 1998 – Peter Gerdehag
- 1999 – Hans Strand
- 2000 – ingen utsedd
- 2001 – Staffan Widstrand
- 2002 – Inge Lennmark
- 2003 – Jan Töve
- 2004 – Lars Bygdemark
- 2005 – Brutus Östling
- 2006 – Helene Schmitz
- 2007 – Lennart Nilsson
- 2008 – Mireille de la Lez
- 2009 – Serkan Günes
- 2010 – ingen utsedd
- 2011 – Jan Grahn
- 2012 – John Hallmén
- 2013 – Jonna och Tammy Bergström
- 2014 – Göran Ekström
- 2015 – Erik Johansson
- 2016 – Mats Andersson
- 2017 – Roine Magnusson[5]
- 2018 – Johan Hammar[5]
- 2019 – Peter Hanneberg[5]
- 2020 – Jörgen Wiklund[5]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ 1 § förordningen (2007:1052) med instruktion för Naturvårdsverket.
- ^ ”Om Naturvårdsverket”. Naturvårdsverket. https://www.naturvardsverket.se/om-oss/om-naturvardsverket/. Läst 19 oktober, 2021.
- ^ ”Jaktkort – så här betalar du statligt jaktkort - Naturvårdsverket”. www.naturvardsverket.se. http://www.naturvardsverket.se/jaktkort. Läst 17 december 2018.
- ^ ”Allmänt om villkor, jägarexamen, jaktregistret”. Naturvårdsverket. Arkiverad från originalet den 30 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120630025125/http://www.naturvardsverket.se/Start/Naturvard/Jakt-och-vilt/Jakt/Jaktkort-och-jagarexamen/Kort-om-villkor-jagarexamen-och-jaktregistret/. Läst 11 september 2012.
- ^ [a b c d] ”Årets Naturfotograf”. Naturvårdsverket. https://www.naturvardsverket.se/om-oss/aktuellt/pressbilder/arets-naturfotograf/. Läst 1 november 2021.