Jens Lekman

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Jens Lekman
Jens Lekman Popaganda 2013 (cropped).jpg
Jens Lekman på Popaganda 2013.
Födelsenamn Jens Martin Lekman[1]
Född 6 februari 1981 (36 år)[1]
Bakgrund Sverige Angereds församling, Göteborg, Sverige[1]
Genre Barockpop
Instrument Gitarr, Ukulele
År som aktiv 2003-nutid
Skivbolag Service
Webbplats jenslekman.com

Jens Martin Lekman, född 6 februari 1981 i Angered[1], är en svensk popmusiker, som blev uppmärksammad under namnet Rocky Dennis. Jens Lekman är uppvuxen i Hammarkullen i Göteborg men bodde fram till 2007 på sin omskrivna Kalenderväg i sitt lika hatkärleksomskrivna Kortedala. Jens Lekmans musikkarriär tog fart i och med att hans musik spreds på Internet.

I Sverige ligger han på skivbolaget Service, i USASecretly Canadian.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Lekman föddes den 6 februari 1981 i Angered, Göteborg.[1] Som liten var han inte särskilt intresserad av musik, men i fjortonsårsåldern blev han tillfrågad att spela bas i en väns coverband. Detta satte fart på hans egen låtskrivarprocess och han kom snabbt att skriva hundratals låtar.[2]

Efterhand antog han pseudonymen Rocky Dennis, ett namn han lånat från protagonisten i filmen Mask. Under detta namn började han släppa limiterade CD-R-skivor, där den första var 2001 års The Budgie. Året därefter sammanställde Lekman en samling av sina låtar och skickade en enda kopia till det amerikanska skivbolaget Secretly Canadian, som kontrakterade honom.[2]

2003 utgav Lekman 7"-singeln Maple Leaves på eget bolag. Singeln blev mycket uppmärksammad och spreds snabbt över internet. När det svenska skivbolaget Service återutgav skivan senare samma år var Lekman redan ett etablerat namn. I januari 2004 utkom Lekmans andra EP-skiva, Rocky Dennis. Skivan kom att bli hans sista under pseudonymen Rocky Dennis.[2]

When I Said I Wanted to Be Your Dog[redigera | redigera wikitext]

I april samma år släpptes debutalbumet When I Said I Wanted to Be Your Dog. Skivan mottog goda recensioner och låten "You Are the Light" blev en topptio-hit i Sverige.[2]

Skivan nominerades till tre grammisar: "Årets nykomling", "Årets pop manlig" och "Årets textförfattare", dock utan att vinna i någon av kategorierna.[3] Skivan nominerades även till tre P3 Guld-priser: "Årets manliga artist", "Årets nykomling" och "Årets pop". Inte heller här lyckades dock Lekman vinna några priser.[4]Manifestgalan samma år vann Lekman dock två priser, ett i kategorin "Årets pop/rock" och ett i "Årets nykomling".[5]

Han bokades till Hultsfredsfestivalen och spelade på Pampas, festivalens näst största scen[6].

2004 kom även EP-skivorna You Are the Light, I Killed a Party Again, Julie och Rocky Dennis in Heaven samt singeln Hand on Your Heart/If You Ever Need a Stranger (en splitsingel tillsammans med José González).[7]

Jens Lekman på Mosebacke 2009.

2005 utkom samlingsalbumet Oh You're So Silent Jens, vilket innehöll låtar från hans tidigare EP-skivor samt tidigare outgivna spår.[8] EP-skivorna The Opposite of Hallelujah, Live at Stora Teatern, You Deserve Someone Better Than a Bum Like Me och USA October 2005 utgavs också innan året var slut.[7] 2006 utkom en splitsingel tillsammans med bandet Blood Music.[7]

Night Falls Over Kortedala[redigera | redigera wikitext]

Lekman kommunicerade via sin hemsida att han tänkte ta ett längre uppehåll från musiken. Istället tog han ett jobb på en lokal bingohall. Han kom emellertid inte att bli långvarig där utan slutade efter endast två dagar. Därefter fokuserade han återigen på musiken.

Arbetet resulterade i Lekmans andra studioalbum, 2007 års Night Falls Over Kortedala. Skivan föregicks av singeln Friday Night at the Drive-in Bingo. [7]

Night Falls Over Kortedala nominerades till Manifestgalan 2008 i kategon "Årets pop/elektronika", dock utan att vinna.[9] På P3 Guld-galan samma år vann Lekman dock priset i kategorin "Årets pop". Han var även nominerad i kategorin "Årets manliga artist", men där gick priset istället till Lars Winnerbäck.[10]

I anslutning till skivan följde ett års turnerande. Lekman flyttade därefter till Melbourne, Australien, där han bland annat arbetade som DJ. Efter att ha återvänt till Sverige kom han 2011 ut med EP-skivan An Argument with Myself.[2]

Diskografi[redigera | redigera wikitext]

Album[redigera | redigera wikitext]

Samlingsalbum[redigera | redigera wikitext]

EP[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Sveriges befolkning 1990: Lekman, Jens Martin
  2. ^ [a b c d e] Ankeny, Jason. ”Jens Lekman”. Allmusic.com. http://www.allmusic.com/artist/jens-lekman-p630789/biography. Läst 10 april 2012. 
  3. ^ ”Grammisnomineringarna - hela listan!”. Dagensskiva.com. 16 december 2004. http://dagensskiva.com/2004/12/16/grammisnomineringarna-hela-listan/. Läst 10 april 2012. 
  4. ^ ”Jens Lekman har störst vinstchans till P3 Guld.”. http://www.ystadsallehanda.se/kultur-och-noje/noje/article686464/Jens-Lekman-har-stoumlrst-vinstchans-till-P3-Guld.html. Läst 10 april 2012. 
  5. ^ ”Manifestgalan 2005”. Manifestgalan. http://manifestgalan.se/wp-content/uploads/arkiv/2005/vinnare.html. Läst 10 april 2012. 
  6. ^ http://www.rockparty.se/festivalen/festivalhistorik/2004.html
  7. ^ [a b c d] ”Jens Lekman”. Discogs.com. http://www.discogs.com/artist/Jens+Lekman#t=Releases_All&q=&p=1. Läst 10 april 2012. 
  8. ^ ”Oh You're So Silent Jens”. Discogs.com. http://www.discogs.com/Jens-Lekman-Oh-Youre-So-Silent-Jens/release/476327. Läst 10 april 2012. 
  9. ^ ”Manifestgalan 2008”. Manifestgalan. http://manifestgalan.se/om-manifest/arkiv/manifest-2008/nominerade/. Läst 10 april 2012. 
  10. ^ ”P3 Guld-galan 2008”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3964&artikel=4937780. Läst 10 april 2012. 
  11. ^

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]