Jillesnåle kapell

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Jillesnåle kapell
Kyrka
Jillesnåle kapell i augusti 2009
Jillesnåle kapell i augusti 2009
Land Sverige Sverige
Län Västerbottens län
Trossamfund Svenska Kyrkan
Stift Luleå stift
Församling Sorsele församling
Koordinater 65°48′53.14″N 16°45′13.14″Ö / 65.8147611°N 16.7536500°Ö / 65.8147611; 16.7536500
Invigd 1940
Bebyggelse-
registret
21300000003137

Jillesnåle kapell eller Gillesnuole kapell är en kyrkobyggnad vid Storvindelns övre ände 6 mil från Sorsele. Kapellet tillhör Sorsele församling.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Jillesnåle kapell är en enkel timmerbyggnad av profan karaktär och med rektangulär grundplan. Intill östra väggen står altaret och mitt emot i västra gaveln finns kapellets entré.

Byggnaden är ursprungligen från sent 1700-tal, men invigdes i sin nuvarande form den 8 april 1940 av biskop Bengt Jonzon. Tre år tidigare hade den återuppförts till sin gamla plats efter att i 70 år ha stått vid ett hemman i Granåker, där den fungerat som loge. I samband med återuppförandet lades ett nytt golv in av tiljor från en gammal gård. Nya fönster sattes in i stil med ett gammalt bevarat fönster. Dörren med sitt snidade mönster är dock original. Altarinredningen har gjorts med Ammarnäs kyrka som förebild. Såväl altarets framsida som predikstolen har prytts med sniderier som liknar dörrens.[1]

Förhistoria[redigera | redigera wikitext]

På platsen där kapellet idag ligger har man anträffat boplatser från stenåldern. Vid stranden till Vindelälven fanns under denna tid en boplats där kvarts och kvartsit bearbetades[2]. Arkeologer har vid utgrävningar bland annat anträffat en flathuggen pilspets av kvartsit, ett spetsföremål av kvarts och enstaka kvarts- och kvartsitavslag[3][3]. Boplatser av samma typ har anträffats på Vindelälvens stränder i närområdet.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det första kapellet i Jillesnåle uppfördes 1750, enligt uppgifter av Per Rådström, som var komminister i Sorsele 1783–1803. Även dessförinnan hade dock prästerna från Sorsele brukat resa till denna plats varje sommar för att hålla gudstjänst. Från och med 1761 firades andra böndagen där i början av juli. År 1766, efter att Tärna kapell kommit till, blev det Sorseleprästens uppgift att två gånger om året, i juli och augusti, resa dit för att hålla gudstjänst. På återresan hölls då gudstjänst i Jillesnåle.[4]

Det första kapellet i Jillesnåle har beskrivits som en "gles hölada eller ett sommarskjul för boskap", och den därtill hörande prästkammaren liknades vid "en liten svinstia". Redan i slutet av 1700-talet byggdes därför ett nytt kapell och en ny prästkammare, som stod färdiga 1798.[1]

Jillesnåle var framför allt samernas kyrkplats. I takt med att nybyggarna blev allt fler utmed Storvindeln kom de renskötande samerna emellertid att nyttja sommarland längre västerut, närmare norska gränsen. För dem låg Jillesnåle inte längre bra till för att fungera som kyrkplats. Därför uppfördes 1858 ett nytt kapell i Ammarnäs. Därefter firades under en period en gudstjänst per år i Ammarnäs och en i Jillesnåle. Men samerna hade flyttat sina bodar till Ammarnäs så snart kapellet där blivit klart, och i Jillesnåle fanns ingenting kvar, utom själva kyrkobyggnaden. Samerna ville att årets båda gudstjänster skulle hållas i Ammarnäs, och så tycks också ha skett från och med 1865. Jillesnåle kyrka såldes på auktion 1867 och fick därefter fungera som loge i Granåker, tills byggnaden 1937 återuppfördes på sin ursprungliga plats.[1]

Sorseles äldsta kyrkplats?[redigera | redigera wikitext]

Jillesnåle kapell har ofta kallats för Sorseles äldsta helgedom.[5] Per Rådström hävdade dock redan i slutet av 1700-talet att det inte hade funnits något kapell i Jillesnåle före 1750. [4] Ny forskning har också visat att det ”Jällesniönes” som omtalas på 1670-talet i diskussionerna kring anläggandet av en kyrkplats i Sorsele är en helt annan plats, belägen vid övre änden av Fjosoken. Det är oklart om någon kyrkbyggnad någonsin blev uppförd där.[6] Redan 1685 nämns ”Sorsele holms kyrka” (alltså en kyrka på Sorsele församlingskyrkas nuvarande plats) i ett tingsprotokoll, och Ossian Egerbladh menar att den troligen hade byggts redan 1677. [7]

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

Omgivning[redigera | redigera wikitext]

Efter att kapellet återinvigdes har en gammal gård flyttats dit från Hemfjäll för att fungera som kyrkstuga. En stuga från Häggås har också flyttats dit, liksom en gammal bod och en stolpbod, njalla. Två torvkåtor har uppförts. Klockstapeln byggdes 1940 utan äldre förebild. En minnessten restes i samband med invigningen.[5]

Byggnaderna kring kapellet har gjort att Jillesnåle ibland har ansetts ha en kyrkstad.[8] När de norrländska kyrkstädernas framtid behandlades i en statlig utredning 2003 ansågs dock inte Jillesnåle inte ha någon "bevarad kyrkstad", eftersom byggnaderna var tämligen nyligen uppförda. [9]

Riksintresse[redigera | redigera wikitext]

Jillesnåle kapellplats är ett riksintresse för kulturmiljövården.[10]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Göte Haglund (1940). ”En lappmarkskyrkas öden”. Från bygd och vildmark i Lappland och Västerbotten: Luleå stifts julbok (Luleå stift): sid. 103–118. 
  2. ^ ”Riksantikvarieämbetet - Fornsök”. www.fmis.raa.se. http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html?tab=3&page=1&objektid=10015105650001. Läst 9 april 2018. 
  3. ^ [a b] ”Statens historiska museum”. mis.historiska.se. http://mis.historiska.se/mis/sok/fyndlokal.asp?lokalid=49900. Läst 9 april 2018. 
  4. ^ [a b] Karl Myrin (1910). ”Ur gamla protokoll: ett bidrag till Sorsele sockens krönika”. Från bygd och vildmark i Lappland och Västerbotten: Luleå stifts julbok (Luleå stift): sid. 123–136. 
  5. ^ [a b c] Nyström David, red (1972). Sorsele: fornålder och nutid : socknens historia skildrad på uppdrag av Sorsele kommunalfullmäktige. Sorsele: kommunen. Libris länk 
  6. ^ Norstedt, Gudrun (2011). Lappskattelanden på Geddas karta: Umeå lappmark från 1671 till 1900-talets början. Umeå: Thalassa. sid. 45–46. Libris länk. ISBN 978-91-972374-4-4 (inb.) 
  7. ^ Egerbladh, Ossian (1967). Ur Lappmarkens bebyggelsehistoria. 5, Sorsele 1671–1821. Umeå. Libris länk 
  8. ^ Bergling, Ragnar (1964). Kyrkstaden i övre Norrland: kyrkliga, merkantila och judiciella funktioner under 1600- och 1700-talen. Meddelanden från Uppsala universitets geografiska institution. Ser. A, 99-0276152-6 ; 195Kungl. Skytteanska samfundets handlingar, 0560-2416 ; 3. Umeå: Skytteanska samf. Libris länk 
  9. ^ Kulturbebyggelseutredningen (2003). De norrländska kyrkstäderna [Elektronisk resurs : delbetänkande]. Statens offentliga utredningar, 0375-250X ; 2003:81. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. Libris länk. http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/1741 
  10. ^ ”Gillesnuole”. Länsstyrelsen Västerbotten. Arkiverad från originalet den 11 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160311190836/http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/planfragor/planeringsunderlag/riksintressen/Kulturmiljo/Sorsele/Pages/gillesnuole.aspx?keyword=gillesnuole. Läst 20 november 2011. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]