Västerbottens län

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Västerbottens län
Län
Västerbotten länsvapen - Riksarkivet Sverige.png
Vapen för Västerbottens län tolkat efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Landskap Västerbotten,
Lappland,
Ångermanland,
Jämtland
Region Region Västerbotten
Läge 64°20′41″N 18°18′51″Ö / 64.34472°N 18.31417°Ö / 64.34472; 18.31417
Residensstad Umeå
Area Rankad 2:e
 - Totalt 55 432 km²
Folkmängd Rankad 14:e
 - Totalt 274 983 (2022-03-31) [1]
Befolkningstäthet
 - Totalt 4,96 invånare/km²
Inrättat 1638
Landshövding Helene Hellmark Knutsson
Länskod 24
Geonames 2664415
Länsbokstav AC
Karta SCB geodata
Västerbottens läns läge i Sverige.
Västerbottens läns läge i Sverige.

Västerbottens län är ett län beläget i övre Norrland. Länet består av landskapet Västerbotten, nordöstra delen av landskapet Ångermanland och södra delen av landskapet Lappland samt en liten obefolkad del av norra Jämtland. Västerbottens län är det näst största länet i Sverige och upptar en åttondel av Sveriges yta. I länet bor fler än 270 000 invånare, varav närmare 80 procent i kustkommunerna. Residensstad är Umeå, med två universitet: Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Västerbottens läns valkrets utgör en valkrets vid riksdagsval i Sverige.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Nuvarande och tidigare gränser för Västerbottens län. Arvidsjaur och Arjeplog tillhörde länet fram till 1837. Malå var före 1862 en del av Arvidsjaurs socken. Nordmaling och Bjurholm överfördes från Västernorrlands län 1810.

Västerbottens län bildades i januari 1638 av den norra delen av Västernorrlands län eftersom brytningen i Nasa silvergruva ansågs kräva en landshövding på närmare håll än Härnösand. Därefter har det nästan alltid funnits ett län med detta namn. Under perioden 1654–60 samt 1664–74 ingick området dock i Västerbotten och Österbotten, och 1660–64 i Västernorrlands län. Här lämnas en översikt över Västerbottens län genom tiderna. Residensstad har hela tiden varit Umeå.[2][3]

  • 1637–54. Västerbotten, Ume, Pite, Lule och Torne och Kemi lappmarker.
  • 1654–60 samt 1664–74. Västerbottens och Österbottens län, omfattande Västerbotten och Österbotten samt Ume, Pite, Lule, Torne och Kemi lappmarker.
  • 1674–1694. Västerbotten samt Ume, Pite, Lule, Torne och Kemi lappmarker.
  • 1694–1810. Västerbotten och samtliga lappmarker (Ångermanna lappmark fördes hit från Västernorrlands län 1694). År 1776 avskildes Kuusamoområdet och tillfördes Uleåborgs län. Efter förlusten i finska kriget 1809 avträddes områdena öster om Könkämäälven, Muonioälven och Torneälven till Ryssland.
  • 1810–. Västerbotten samt Åsele, Lycksele och Pite lappmarker. Av det nordligare området bildades Norrbottens län. Som kompensation utökades Västerbottens län i söder med de ångermanländska socknarna Nordmaling och Bjurholm. Pite lappmark överfördes 1837 till Norrbottens län, varifrån Malå återfördes 1869.
Länsstyrelsens byggnad i Umeå, från Storgatan.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Västerbottens län har en varierad natur, allt från det karga kustlandskapet vid Bottenviken till den mäktiga fjällnaturen i väster på gränsen mot Norge. Däremellan finns inlandet med milsvida skogar och myrar. Länets naturreservat återspeglar denna mångfald. Länets högsta punkt är Norra Sytertoppen (1 767 m ö.h.).

I Västerbottens län finns en nationalpark, Björnlandets nationalpark i Åsele kommun, och 180 naturreservat. Naturreservaten har en total yta på cirka 800 000 hektar och täcker därmed 13 procent av länets yta. Vindelfjällens naturreservat i Sorsele och Storumans kommuner är med sina 560 000 hektar norra Europas största skyddade område.

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

På länsnivå sköts de politiska uppgifterna dels av Länsstyrelsen Västerbotten och dels av Region Västerbotten.[4]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Kommuner i Västerbottens län
Kommunindelningen i Västerbottens län 1952. Länsgränsen är den samma idag som då.

I Västerbottens län finns det 15 kommunerBjurholm, Dorotea, Lycksele kommun, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Vännäs samt Åsele.

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Jord- och skogsbruk[redigera | redigera wikitext]

Totalt svarade jord- och skogsbruket i länet för två procent av sysselsättningen i början av 2020-talet, men siffrorna varierade kraftigt mellan olika kommuner. Ungefär hälften av landarealen består av produktiv skogsmark.[5]

Mellan Umeå och Vännäs, norrut mot Bygdeå samt vid Skellefteås kust återfinns jordbrukets kärnområden. Den största delen av odlingsmarken används för sådd av vallväxter, resterande del används företrädesvis för odling av vårkorn och potatis. Kött och mjölk produceras för försäljning, vilket är den dominerande inkomsten för jordbrukarna. Många kombinerar fortfarande jordbruket med skogsbruk och majoriteten av gårdarna har också tillgång till egen skog.[5]

Industri[redigera | redigera wikitext]

I samband med att Sveriges industrier fick genomslag i ekonomin och samhället i slutet av 1800-talet kom industrierna att specialiseras i olika de olika regionerna. I Västerbottens län har naturresurserna varit grunden för industrialiseringen. Processen inleddes med utvecklingen av skogsindustrin i mitten av 1800-talet. Malm har brutits i Västerbotten sedan 1600-talet, men det var först när utvinningen från Skelleftefältet inleddes i början av 1900-talet som det utvecklades till en basindustri. Efter andra världskriget tog verkstadsindustrin fart i Västerbotten. Traditionellt har verkstadsindustrin i länet varit småskalig, "med ett lokalt entreprenörskap som grund".[6]

Totalt svarade industrin för 24 procent av sysselsättningen i länet, även om siffrorna varierade kraftigt mellan olika kommuner. I till exempel Robertsfors har verkstadsindustrin stor betydelse för sysselsättningen, men den största verkstadsindustrin Umeverken finns i Umeå. Andra större industrier är Sveriges enda smältverk, Rönnskärsverken, som är beläget i Skelleftehamn samt Volvo Lastvagnar i Umeå.[5]

Energi och råvaror[redigera | redigera wikitext]

Vattenkraften har varit en viktig energikälla för industrin och i Västerbotten har den byggts ut sedan slutet av 1800-talet. Det första som byggdes var Klabböle vattenkraftverk år 1889. Därefter har vattenkraften snabbt byggts ut, till exempel anlades 127 vattenkraftverk i länet från år 1914 till 1919.[6] Enligt uppgifter från 2019 fanns ett 30-tal småskaliga vattenkraftverk i länet[7] och ett tiotal större.[8]

I Skelleftefältet finns koppar, zink och bly men också mindre mängder guld och silver. Vid Björkdal finns en avvikande malmtyp i form av guldförande kvartsgångar.[9]

Tjänster[redigera | redigera wikitext]

Tjänstesektorn, både privata och offentliga, sysselsatte omkring tre fjärdedelar av invånarna i länet i början av 2020-talet. Tillväxten inom tjänstesektorn har varit kraftig under 2000-talet i hela länet, men i synnerhet i Umeå och Skellefteå. Bland de största arbetsgivarna inom tjänstesektorn återfinns de statliga arbetsgivarna Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet men också regionala arbetsgivaren Region Västerbotten, främst Norrlands universitetssjukhus.[5]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

För allmänna busskommunikationer inom länet ansvarar Länstrafiken i Västerbotten. Persontrafiken på järnväg sköts av tre olika bolag, SJ kör dagtåg och nattåg Umeå–Stockholm samt nattåg Umeå–Göteborg, Vy Tåg kör nattåg på uppdrag av Trafikverket Narvik/LuleåJörnBastuträsk–Umeå–Stockholm. För den regionala persontrafiken ansvarar Norrtåg och dess operatör Vy Tåg, med linjer från Umeå till Luleå, Lycksele, Vännäs och Sundsvall.

Det finns fem flygplatser i länet: Umeå, Skellefteå, Lycksele, Vilhelmina och Hemavan.

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Massmedier[redigera | redigera wikitext]

Press[redigera | redigera wikitext]

Västerbottens-Kuriren är en frisinnad och liberal[10] dagstidning som ges ut i Västerbottens län, med undantag för Malå och Norsjö kommun. Upplagan år 2020 uppgick till 30 600.[11] Folkbladet Västerbotten är en socialdemokratisk dagstidning[12] som bevakar samtliga kommuner i länet[13] och hade år 2020 en upplagan på 5 100.[11] Norran är partipolitiskt obunden dagstidning med beteckningen frisinnad[14] som har spridningsområde i tre kommuner i Västerbotten – Malå, Norsjö och Skellefteå. Tidningen finns även i Norrbottens län och upplagan år 2020 uppgick till 18 700.[11]

Television[redigera | redigera wikitext]

SVT Nyheter Västerbotten sänder regionala nyheter och väder.[15] De regionala redaktionerna finns i Skellefteå och Umeå.[16]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Statistik[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Västerbottens län 1970–2022
År Invånare
1970
  
233 133
1975
  
236 397
1980
  
243 856
1985
  
245 255
1990
  
251 968
1995
  
260 472
2000
  
255 640
2005
  
257 652
2010
  
259 286
2015
  
263 378
2020
  
273 192
2022
  
274 983
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Urbanisering[redigera | redigera wikitext]

De största tätorterna i länet enligt SCB år 2016:

Nr Tätort Folkmängd (2018)
1 Umeå 87 404
2 Skellefteå 35 775
3 Lycksele 8 572
4 Holmsund 5 969
5 Vännäs 4 466
6 Ursviken 3 850
7 Vilhelmina 3 512
8 Skelleftehamn 3 094
9 Sävar 3 000
10 Nordmaling 2 631

Residensstaden är i fet stil

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2022”. Statistiska centralbyrån. 11 maj 2022. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-1-2022/. Läst 26 maj 2022. 
  2. ^ Edlund Lars-Erik, Frängsmyr Tore, red (1995). Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. Bd 3, [Lapp-Reens]. Umeå: Norrlands univ.-förl. sid. 253–255. Libris 1610873. ISBN 91-972484-1-X (inb.) 
  3. ^ Edlund Lars-Erik, Frängsmyr Tore, red (1996). Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. Bd 4, [Regio-Övre]. Umeå: Norrlands univ.-förl. sid. 339. Libris 1610874. ISBN 91-972484-2-8 (inb.) 
  4. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (4 november 2014). ”Arbetet på regional nivå”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/sa-styrs-sverige/arbetet-pa-regional-niva/. Läst 11 maj 2022. 
  5. ^ [a b c d] ”Västerbottens län - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/v%C3%A4sterbottens-l%C3%A4n. Läst 11 maj 2022. 
  6. ^ [a b] Länsstyrelsen Västerbotten och Skellefteå museum (2004). Västerbottens industrihistoriska arv Inventering av industrimiljöer i Västerbottens län 2000–2003. Länsstyrelsen Västerbotten och Skellefteå museum. sid. 16-20. https://skellefteamuseum.se/itc-content/uploads/2018/11/industriarv-rapport-2004.pdf. 
  7. ^ Nyheter, S. V. T.; Engstrand, Simon (8 augusti 2019). ”Småskaliga vattenkraftverk hotas av ny miljöplan”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/smaskaliga-vattenkraftverk-hotas-av-nya-miljovillkor. Läst 11 maj 2022. 
  8. ^ ”Vattenkraft”. Skellefteå Kraft. https://www.skekraft.se/om-oss/verksamhet/vattenkraft/. Läst 11 maj 2022. 
  9. ^ Johansson, Åke. ”Malmer och malmbildning”. www.nrm.se. https://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/geologi/bergarterochmalmer/malmerochmalmbildning.349.html. Läst 11 maj 2022. 
  10. ^ ”Vad har VK för “politisk färg”?”. Västerbottens Kuriren. https://kundservice.vk.se/fragor-och-svar/redaktionen/vad-har-vk-for-politisk-farg/. Läst 11 maj 2022. 
  11. ^ [a b c] ”Besked: VK:s upplaga ökar kraftigt – i Sverigetopp”. www.vk.se. 16 mars 2021. https://www.vk.se/2021-03-16/vk-vaxer-kraftigt-nast-bast-i-sverige. Läst 11 maj 2022. 
  12. ^ Nyheter, S. V. T.; Hedlund, Julia (14 september 2017). ”Så har tidningen förvandlats och förändrats”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/se-100-aringens-olika-framsidor. Läst 11 maj 2022. 
  13. ^ ”Tipsa oss om nyheter | Folkbladet”. www.folkbladet.nu. https://www.folkbladet.nu/Tipsa. Läst 11 maj 2022. 
  14. ^ ”Det blir en spännande politisk höst – Norran”. norran.se. https://norran.se/ledare/politik/artikel/det-blir-en-spannande-politisk-host/jd61dk1l. Läst 11 maj 2022. 
  15. ^ Sweden, Sveriges Television AB, Stockholm. ”Lokala Nyheter Västerbotten”. https://www.svtplay.se/lokala-nyheter-vasterbotten. Läst 11 maj 2022. 
  16. ^ ”Så kontaktar du våra lokala nyheter”. omoss.svt.se. https://omoss.svt.se/kontakt/sa-kontaktar-du-vara-lokala-nyheter.html. Läst 11 maj 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]