Johan Daniel Burenstam
| Johan Daniel Burenstam | |
| Född | Johan Daniel Burén[1] 4 april 1781[2][1] Lerbäcks församling[2][1], Sverige |
|---|---|
| Död | 25 juni 1873[2][1] (92 år) Snavlunda församling[2][1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[3]  |
| Sysselsättning | Militär[1] |
| Maka | Mariana Beata von Rosen (g. 1810–1873)[1] |
| Barn | Gustaf Fredrik Olof Burenstam (f. 1812)[1] Mariana Carolina Augusta Burenstam (f. 1814) Axel Burenstam (f. 1816)[1] Hedvig Sofia Charlotta Burenstam (f. 1821) Carl Burenstam (f. 1829)[1] |
| Föräldrar | Olof Burenstam[1] Carolina Camitz |
| Släktingar | Fredrik Burenstam (syskon) Hedvig Åkerhielm (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Riddare av Svärdsorden (1807)[1] | |
| Heraldiskt vapen | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Johan Daniel (Janne) Burenstam, född 5 april 1781 på Stjärnsund, död 25 juni 1873 på Tjälvesta, var en svensk militär och godsägare.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Johan Daniel Burenstam var son till brukspatronen Olof Burenstam (1752-1821) och Carolina Camitz (1757–1835) som var dotter till brukspatronen Johan Johansson Camitz (1720-1779). Han var från 1810 gift med Mariana Beata (Marianne) von Rosen (1791-1875) som var dotter till landshövdingen Gustaf Fredrik von Rosen (1758–1815). Paret fick åtta barn, däribland generalmajoren Gustaf Fredrik Olof (Fritz) Burenstam (1812-1901), kaptenen Axel Adolf Burenstam (1816-1889) och diplomaten Carl Johan Reinhold Burenstam (1829-1907). Han var bror till generalmajoren Fredric Burenstam (1782-1828) och brukspatronen Hedvig Åkerhielm (1783-1863).
Burenstam blev student i Uppsala 1796 och volontär vid livregementets husarer. Han blev kornett 1796 och löjtnant 1800 samt ryttmästare 1804. Burenstam var stabsadjutant hos kung Gustaf IV Adolf 1807 och blev major 1808. Han erhöll överstelöjtnants avsked 1812. Burenstam blev riddare av Svärdsorden 1807. Burenstam blev adjutant till general Gustaf Mauritz Armfelt, då denne av kung Gustaf IV Adolf sändes i ett enskilt uppdrag till österrikiska armén 1805. General Armfelt, som stannade kvar i Olmütz skickade med Burenstam depescher och brev till den österrikiske befälhavaren kejsare Frans II. Genom sina många besök vid fronten kom han att bevittna det stora slaget vid Austerlitz 1805. Han var därefter adjutant hos generalerna Löwenhielm, von Morian och von Essen. Som godsägare står han som ägare till Skyllbergs herrgård (Långstorp, Hyttehammar) i Kumla härad 1821-1873 och Tjälvesta herrgård i Sundbo härad 1821-1873[4].
Källor[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f g h i j k l] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 1, Norstedts Förlagsgrupp, 1925, s. 685-686, läst: 2 maj 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Snavlunda (T) AI:17 (1871-1880) Bild 346 / sid 330 (AID: v52326.b346.s330, NAD: SE/ULA/11361), husförhörslängd, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- ^ Klas Odén, Östgötars minne : biografiska anteckningar om studerande östgötar i Uppsala 1595-1900, 1902, s. 318, läst: 6 maj 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Skyllberg och Tjälvesta