Johan Gottlieb Gahn

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Johan Gottlieb Gahn

Johan Gottlieb Gahn, född 19 augusti 1745 i Voxnabruk i Hälsingland, död 8 december 1818 i Falun, var en svensk bergsvetenskapsman.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Johan Gottlieb Gahns far var bruksägaren, sedermera lanträntmästaren i Falu län Hans Jakob Gahn, modern Anna Maria Schulzen, och hans bröder var Henrik Gahn d.ä. och Carl Pontus Gahn. Brukspatronen och riksdagsmannen Johan Gottlieb Gahn d.y. var hans kusins son. Han studerade under åren 1762-70 i Uppsala och var därunder förtrogen vän med kemisterna Torbern Bergman och Carl Wilhelm Scheele.

1770 bosatte han sig i Falun, där han införde förbättringar i kopparsmältningen, anlade graderverk och verkstäder för vitriol, svavel och rödfärg. 1773-1817 var Gahn Bergskollegiums kemiske stipendiat, erhöll 1782 titel bergmästare och utnämndes 1784 till assessor i nämnda kollegium. 1793 blev han medlem av Rikets ärendens allmänna beredning, och 1784 blev han ledamot av Vetenskapsakademien.

Vid 1778/79, 1809/10 och 1810 års riksdagar representerade han Falu bergslags valdistrikt i borgarståndet och var 1809 en av detta stånds tre medlemmar i konstitutionsutskottet samt, såsom nära förtrogen med Hans Järta, en av dennes närmaste anhängare (Järtas brev till Gahn 1795-1809 finns bevarade i Uppsala universitetsbibliotek).

Gahn gjorde flera viktiga upptäckter, vilka han dock aldrig själv offentliggjorde, utan med stor liberalitet meddelade åt Bergman och Scheele. Så till exempel gjorde Gahn den viktiga upptäckten av kristallers genomgångar och av den grundform, som dessa bildar, men Bergman beskrev den. Upptäckterna att benjord är fosforsyrad kalk, att tungspat innehåller baryt, att brunsten med hjälp av kol kan reduceras till manganmetall tillhör Gahn. Stor förtjänst inlade han vid utarbetandet av blåsrörets användning inom kemin och mineralogin, och hans forskningar och försök på detta område ligger till grund för Jacob Berzelius berömda arbete om blåsrörets användning. Gahn hade en oövervinnelig motvilja för att själv publicera sina undersökningar, om vilka hans anteckningar var ytterst knapphändiga, så att säkert många viktiga upptäckter därigenom gått förlorade.

Mineralet gahnit är uppkallat efter Gahn.

Gift med Anna Maria Bergström.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Några anmärkningar i svenska bergslagfarenheten om författningar till befrämjande af god hushållning vid järnhyttor. Hvilka till en academisk läro-öfning med den vidtlagfarne jurid. facultetens samtycke, vid kongl academien i Upsala, under ... Pehr Niclas Christiernins inseende d. 23 junii 1770. för middagen, uti den större Carol. lärosalen till offenteligt försvarande framgifne blifvit af Jan Gottlieb Gahn, ifrån Fahlun .... Upsala, tryckt hos Joh. Edman, kongl. acad. boktryckare.. 1770. Libris 2595136  - Medförfattare: Pehr Niclas Christiernin.
  • [Försök at anstryka trädhus med en gladare färg än den hittils nyttjade röda färg.].. [Stockholm]. 1804. Libris 2659306 
  • Underrättelse om upställningen och nyttjandet af herr assessor J.G. Gahns förbättrade appareil för vattens aërerande med tabell. Upsala, tryckt hos Joh. Fr. Edman, k:gl. a. bokt. 1804.. Uppsala. 1804. Libris 2419509 
  • Assessoren Johan Gottl. Gahns biographie.. [Stockholm]. 1818. Libris 2659307 
  • Tvenne dalaresor 1765 och 1799: jämte sex porträtt. Falun. 1909. Libris 1323159 
  • Berzelius, Jacob (1922). Bref. 4:2 [=9], Brevväxling mellan Berzelius och Johan Gottlieb Gahn (1804-1818). Uppsala: Almqvist & Wiksell. Libris 78047 
  • Berzelius, Jöns Jacob (1922). Jac. Berzelius bref / Jac. Berzelius lettres / publiées au nom de l'Academie royale des sciences de Suède par H. G. Söderbaum. 9, Brevväxling mellan Berzelius och Johan Gottlieb Gahn (1804-1818) = Correspondance entre Berzelius et Johan Gottlieb Gahn (1804-1818).. Stockholm: Kungl. Svenska vetenskapsakad. Libris 13463726 
  • Brev. Lund: J. Trofast. 1991-1994. Libris 1253771 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Årsbok. Borlänge: Johan Gottlieb Gahn-akademien. 1989-. Libris 883115 
  • Järta, Hans (1832). Åminnelsetal öfver Kongl. Vetenskapsacademiens framlidne ledamot Herr Joh. Gottl. Gahn (...) hållet inför Kongl. Vetenskapsacademien den 8 october 1831. Stockholm. Libris 1694609 
  • Sahlin, Carl (1919). ”Johan Gottlieb Gahns laboratorium och samlingar”. Blad för Bergshandteringens vänner 1919/1921 (bd 16),: sid. 35-79. 0365-916X. ISSN 0365-916X.  Libris 11640165
  • Trofast, Jan (1996). Johan Gottlieb Gahn - en bortglömd storhet: en skildring av Johan Gottlieb Gahns liv och verksamhet. Lund: J. Trofast. Libris 8383663. ISBN 91-971657-4-3 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Gahn, Johan Gottlieb, 6 oktober 1908.


Noter[redigera | redigera wikitext]