Johan Sundeen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Johan Sundeen
Johan Sundeen på Bokmässan i Göteborg 2017.
Född14 februari 1968 (54 år)
Nationalitetsvensk
Yrke/uppdragidéhistoriker

Pär Johan Sundeen, tidigare även Andersson Sundeen, född 14 februari 1968,[1] är en svensk idéhistoriker. Han är docent vid Lunds universitet och verksam som universitetslektorHögskolan i Borås.[2]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Sundeen disputerade 2008 på avhandlingen Andelivets agitator: J A Eklund, kristendomen och kulturen.[3] Avhandlingen är tematisk och i hög grad kronologisk, och behandlar inte Eklunds idéer isolerat utan blir en väg in i den dåtida idédebatten, där Eklunds syn på kristendomens förhållande till skönlitteratur, politik, historia, filosofi, krig och fred analyseras och kontextualiseras.[4]

Sundeen var 2010–2013 en av redaktörerna för böckerna Från Högskolan i Borås till Humboldt, (3 volymer) som behandlar universitetets idé och bildningens plats i högre utbildning och forskning.[5][6][7]

År 2017 gav Sundeen ut 68-kyrkan: svensk kristen vänsters möte med marxismen 1965-1969, om 68-rörelsens inflytande på Svenska kyrkan. Han låter det historiska materialet själv vittna relativt kommenterat om till exempel hur biskopar och andra ledande figurer omfamnar Östtyskland. Boken anges som "en utmärkt beskrivning av hur en rätt liten grupp personer kan utnyttja tidsandan för att medvetet penetrera organisationer som koagulerat".[8]

Hans forskning utförs ofta i ett gränssnitt mellan samhälle, kultur och kristendom. Medan avhandlingar i idé- och lärdomshistoriska disciplinen oftast har kretsat kring vetenskapliga, politiska, pedagogiska och tekniska idéer har Sundeen intresserat sig särskilt för religiösa idéers och föreställningars plats inom ämnet. Det disciplinhistoriska intresset har bland annat tagit sig uttryck i artiklar om teologen Bengt Hägglund, professor i kristendomens idéhistoria.[9]

Han har också intresserat sig för frågor om bildning, bibliotekshistoria och kulturvetenskap och tillsammans med Roger Blomgren beforskat förekomsten av aktivism inom kultursektorn, i synnerhet vid folkbiblioteken.[10]

Sundeen har publicerat en rad texter om prästen Birger Forell och tilldelades i september 2018 ett av Svenska kyrkan i Borås instiftat pris till Forells minne "för sitt forskningsarbete som lyfter fram Birger Forells gärningar".[11] Hans personhistoriska intresse och forskning omfattar flera kulturgestalter från det svenska 1800- och 1900-talet, bland andra Viktor Rydberg. Sundeen utsågs i september 2021 till ordförande i Viktor Rydberg-sällskapet.

Sundeen medverkar (2021) som fristående kolumnist i Bulletin[12] och som kulturskribent i kulturtidskriften Axess[13]. Hans publicering har (2021) enligt Google Scholar ett h-index på 3.[14]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”RATSIT”. https://www.ratsit.se/19680214-Par_Johan_Sundeen_Bramhult/6dmjdrnIATL0hsdzKlDX2MPYnDcI3tSQKu_IBlihvUU. Läst 27 augusti 2017. 
  2. ^ ”Johan Sundeen”. HÖGSKOLAN I BORÅS. http://www.hb.se/Forskning/Forskare/Sundeen-Johan/#presentation. Läst 7 april 2017. 
  3. ^ Sundeen, Johan (2008). Andelivets agitator: J A Eklund, kristendomen och kulturen. Ugglan. Minervaserien, 1650-7339 ; 14Skrifter från Högskolan i Borås, 0280-381X ; 10. Lund: Avdelningen för idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet. Libris 10719804. ISBN 9789197519632. http://hdl.handle.net/2320/3470 
  4. ^ Tomas Fransson (2009). ”Kortare recensioner - Andelivets agitator: J A Eklund, kristendomen och kulturen”. Historisk Tidskrift (Svenska historiska föreningen) 129 (4). http://www.historisktidskrift.se/fulltext/2009-4/pdf/HT_2009-4_730-804_kortrecensioner.pdf. 
  5. ^ Från Högskolan i Borås till Humboldt. Vol. 1, Den svenska högskolans roll i en motsägelsefull tid. Högskolan i Borås. 2010. ISBN 9789185659685. OCLC 727024816. https://www.worldcat.org/oclc/727024816 
  6. ^ Från Högskolan i Borås till Humboldt. Vol. 2, Bildning och kunskapskulturer. Högskolan i Borås. 2011. ISBN 9789185659715. OCLC 938935357. https://www.worldcat.org/oclc/938935357 
  7. ^ Från Högskolan i Borås till Humboldt. Vol. 3, Vetenskap på tvären - akademiska värden, friheter och gränser. Högskolan i Borås. 2013. ISBN 9789187525063. OCLC 940749609. https://www.worldcat.org/oclc/940749609 
  8. ^ Stig-Björn Ljunggren (13 september 2017). ”När Jesus blev marxist och Mao var frälsaren”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/2017-09-13/18. 
  9. ^ ”Svensk pastoraltidskrift”. www.pastoraltidskrift.nu. http://www.pastoraltidskrift.nu/. Läst 10 april 2021. 
  10. ^ Sundeen, Johan; Blomgren, Roger (2020-12-11). ”Offentliga bibliotek som arena för aktivism: En fallstudie av vänsterpolitisk biblioteksideologi på 1970- och 2010-talen”. Nordisk kulturpolitisk tidsskrift 23 (02): sid. 159–179. doi:10.18261/issn.2000-8325/2020-02-06. ISSN 2000-8325. https://www.idunn.no/nkt/2020/02/offentliga_bibliotek_som_arena_fr_aktivism. 
  11. ^ Elin Kullander (22 september 2018). ”Boråsforskare fick ta emot minnespris”. Borås Tidning. http://www.bt.se/boras/borasforskare-fick-ta-emot-minnespris/. Läst 26 september 2018. 
  12. ^ ”Bulletin - skribenter - Johan Sundeen”. Bulletin. https://bulletin.nu/author/johan-sundeen. Läst 10 maj 2021. 
  13. ^ ”Axxess - skribenter - Johan Sundeen”. Axess. https://www.axess.se/skribent/johan-sundeen/. Läst 10 maj 2021. 
  14. ^ ”Profil Johan Sundeen”. Google Scholar. https://scholar.google.com/citations?user=CTW0ycsAAAAJ&hl=sv. Läst 10 maj 2021. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Henrik Toremark
Föreningen Heimdals ordförande
1991–1992
Efterträdare:
Erik Kristow