Johan Sylvius

Från Wikipedia
Version från den 20 oktober 2017 kl. 10.28 av Janee (Diskussion | Bidrag) (utökar från Svenskt konstnärslexikon)
Tomb of Ferdinand van den Eynde, S. Maria dell'Anima, Rome. Elevation - Svartkrita, penna och brunt bläck, lavering i grått och brunt, på papper.

Johan Sylvius (Silvius), född troligen på 1620-talet i Sverige, död i mars 1695 förmodligen på Drottningholm i Lovö socken, Stockholms län, var en svensk målare och tecknare.

Sylvius var troligen gift med en tyska troligen nämnd som Barbro Silvuis Richhart Fraun eller Catharina Sylvis som ärvde Sylvius och senare gifte om sig med Carlo Carove. Sylvius tillbringade stor del av sin ungdom och mannaålder utomlands men stora delar av hans tidiga liv är höljt i dunkel. Eric Dahlberg och David Klöcker Ehrenstrahl träffade honom i Frankfurt 1658 och något senare i Rom. Det är troligt att han på dessa orter haft möjlighet att studera Peter Paul Rubens och andra holländska mästare. Man vet att han under 1600-talets mitt var verksam i Italien där han fördjupade sitt intresse i dekorationsmåleriet och att han arbetade under två eller tre påvars tid. På 1670-talet reste han till England och troligen studerade han Charles Le Bruns konst i Paris på sin resa dit. I England utförde han tillsammans med Antonio Verrio målningar på Windsor Castle och fick möjlighet att förnya kontakten med Rubens i Whitehall. Han fick även lovord för sin skicklighet som porträttör av den engelska konstnären Peter Lely. När Nicodemus Tessin ville dekorera Drottningholm efter mönster från Versailles kallades Sylvius till Stockholm 1686 genom den brittiska envoyén Leijonberg. Ett tiotal av Sylvius dekorationsmålningar med allegoriska och mytologiska motiv finns bevarade. I nedre förstugan mot parken finns en takmålning föreställande en triumferande romersk fältherre fritt skapad efter Giulio Romanos kartong till tapetsviten med motiv ur Scipio Africanus historia som han målade 1686.

Freskomålning av J. Sylvius 1687 i trapphuset, Drottningholms slott.

I trapphuset utförde han en takdekoration med drottning Hedvig Eleonora som dygdernas beskyddarinna som fullbordades av Olof Pilo 1686, på kortsidorna utförde han alfrescomålningar med sällskapsscener med skenperspektiv och målade rumsbildningar där man ser gestalter från all världens länder diskutera eller beundra trapphusets prakt. Den glansfullt genomfördes idén till dessa fresker är hämtade från Escalier des Ambassadeurs i Versailles men återger samtidigt förebilder från tidig italiensk barock. I övre förstugan utförde han en takmålning med Olympiens gudar 1687 och i arbetsrummet en plafond med Flora och putti 1687. I övre norra drabantsalen målade han arkitekturer och hörnkaryatider uppbärande en mittspegel med Kronos och årstiderna samt målningar i Karl XI:s galleri. Det allegoriska måleriet som förekommer har troligen utarbetats av Tessin under hans vistelse i Italien 1687–1688 eftersom man kan finna samband med Rafaelkretsens plafondfresk i Loggia di Psiche i Frsanesina medan uppbyggnaden av plafondernas ram har franska förebilder sannolikt hämtade från olika mönsterböcker. I övre södra drabantsalen målade han 1694 en plafond med Phaëtons fall och slutligen en allegorisk målning med de fyra världsdelarna i Rikssalen som han arbetade med när han avled, verket fullbordades av Evrard Chauveau och signerade den 1699 av Chauveau. Sylvius målade även den stora plafonden i Stockholms slottskyrka 1693–1695 som förstördes vid branden 1697, för Lovö kyrka målade han en serie änglar som bär på Kristi monogram och dekorationsmålningar i konungens rum på Ulriksdal. Några svenska porträtt utförda i olja är inte kända men några freskpartier med figurer i naturlig storlek på Drottningholm kan möjligen ge en viss föreställning som porträttmålare. Till hans medhjälpare och elever räknas främst Olof Pilo och Johan Richter. I Anecdota Benzeliana skildras han såsom en glad och frispråkig man, och flera infall av honom i samtal med Karl XI omtalas där. Sylvius är representerad med ett tjugotal teckningar vid Nationalmuseum[1] i Stockholm.

Tryckta källor

Noter

Externa länkar