Lovö kyrka

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Lovö kyrka
Kyrka
Lovö kyrka i juni 2011
Lovö kyrka i juni 2011
Land Sverige Sverige
Län Stockholms län
Ort Lovön
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Stockholms stift
Församling Lovö församling
Plats 178 93 Drottningholm
 - koordinater 59°19′16.64″N 17°50′23.67″Ö / 59.3212889°N 17.8399083°Ö / 59.3212889; 17.8399083
Invigd 1100-talet
Bebyggelse-
registret
21300000004334
Altargången
Altargången

Lovö kyrka är en kyrkobyggnadLovön i Stockholms stift. Den är församlingskyrka i Lovö församling.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan uppfördes troligen på 1100-talet men kan ha haft en träkyrka som föregångare. Under en restaurering som gjordes under 1930-talet fann man runstenar som var från den tidigare hälften av 1100-talet. Kyrkan förlängdes vid slutet av 1200-talet och på 1600-talet. Tornet byggdes på under senmedeltiden. Gravkoret över riksrådet Lorens von der Linde kom till omkring 1670, möjligen efter Nicodemus Tessin den äldres ritningar. I kyrkorummet finns ett trettiotal gravstenar, flertalet tillhörande personer som varit anställda i Drottningholms slott. Kyrkans interiör har renoverats under 2004 med Per Borgström som ansvarig arkitekt.

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

Dopfunten är från 1200-talet, predikstolen byggdes 1718, förmodligen i Burchard Prechts verkstad, dopstället med ängeln ovanför tillkom år 1700 och altartavlan målades av Carl Gustaf Plagemann år 1866.

Orgel[redigera | redigera wikitext]

Huvudverk I Bröstverk II Pedal Koppel
Gedackt 8´ Rörflöjt 8´ Subbas 16´ I/P
Principal 4´ Kvintadena 4´ Pommer 8´ II/P
Blockflöjt 2´ Principal 2´ Nachthorn 2´ II/I
Scharf 3 chor Kvinta 1 1/3'
Regal 8'
Tremulant
Crescendosvällare


Kyrkogården[redigera | redigera wikitext]

På kyrkogården finns ett gravmonument över skalden Olof von Dalin och matematikern Samuel Klingenstierna vilka båda var lärare åt Gustav III. Monumentet är utformat som en cirkelformad sockel i sten kring en gräsbevuxen kulle. På denna står en obelisk av slipad kolmårdsmarmor, krönt av en förgylld stjärna. Monumentet restes 1769 efter ritningar av Jean Eric Rehn och bekostades av kungens moder Lovisa Ulrika.

På Lovö kyrkogård vilar Carin Göring och Eva Remaeus.

Runt kyrkan finns fem runstenar som tidigare varit inmurade i kyrkans grundmurar eller som har varit hörnstenar under kyrkans torn. Numera har de rests framför respektive stens fyndplats. Dessa runstenar har ristats över personer som anslutit sig till den första kristna tiden på 1000-talet.

Under 1830-talet utökades kyrkogården med en skogskyrkogård, Lovö skogskyrkogård intill Lovö kyrkallé cirka 800 meter öster om Lovö kyrka.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Prästgården och Klockargården[redigera | redigera wikitext]

Väster om kyrkan ligger Klockargården som är Lovö församlings sockenstuga. Intill Klockargården står den gamla klockstapeln med vindflöjeln (daterad 1868). Ännu en bit västerut återfinns Lovös gamla prästgård vars huvudbyggnad härrör från 1766. I huset återfinns några kakelugnar från 1700-talet och i källaren ligger det gamla köket kvar (numera oanvänt) med bakugn, öppen spis och kalkstensgolv. Huset moderniserade 1936-1937 under ledning av arkitekt Ragnar Hjort. Lovö prästgård ägs av Svenska kyrkans prästlönetillgångar. Idag drivs här en ekologisk mjölkgård.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]