Johann Kies
| Johann Kies | |
 | |
| Född | 14 september 1713[1][2] Tübingen, Tyskland |
|---|---|
| Död | 29 juli 1781[1][3][2] (67 år) Tübingen, Tyskland |
| Medborgare i | Tyskland |
| Utbildad vid | Tübingens universitet[4]  |
| Sysselsättning | Matematiker, astronom, universitetslärare |
| Arbetsgivare | Tübingens universitet |
| Redigera Wikidata | |
.png)
Johann Kies, född den 14 september 1713 i Tübingen, Hertigdömet Württemberg, död den 29 juli 1781 på samma plats, var en tysk astronom.
Kies studerade astronomi och teologi, avlade magistersexamen 1734, varefter han 1740 fick tjänst hos en furste av huset Czartoryski i Warszawa. På anbefallning av Leonhard Euler blev Kies den 22 november 1742 anställd av den Preussiska vetenskapsakademin[6] som professor i matematik och fysik, och från 1743 även som astronom vid Berlins observatorium. Den 13 februari 1744 blev han ordinarie ledadmot av akademin.[7] Under Kies tid vid observatoriet kom Jérôme Lalande till Berlin (från 1752 stod observatoriet under dennes ledning) och från 1751 samarbetade de båda med Nicolas Louis de Lacaille, som befann sig på Godahoppsudden, om att genom samtidiga mätningar bättre bestämma månparallaxen.
1754 återvände Kies till Tübingen där han fick tjänst som professor i matematik vid Collegium illustre och som bibliotekarie vid universitetsbiblioteket. 1760, 1766, 1767 och 1775 var han rektor för Tübingens universitet.
Kies tillhörde de första som propagerade för Newtons idéer i Tyskland och dedikerade sina verk De viribus centralibus (Tübingen, 1758) och De lege gravitatis (Tübingen, 1773) åt engelsmannen.
Nedslagskratern Kies på månen är uppkallad efter Johann Kies.[8]
Verk[redigera | redigera wikitext]
- Institutiones mathematicae, Warszawa 1742
- Flera artiklar publicerade i den Preussiska vetenskapsakademins avhandlingar, huvudsakligen rörande observationer av exempelvis förmörkelser.
- De Virbus centralibus, ex doctrina Newtoni, Tübingen 1755
- De Parallaxi longitudinis & latitudinis Planetarum, Tübingen 1756
- Propositiones quaedam geometricae & opticae, Tübingen 1756
- De Cometis, eurumque orbis, Tübingen 1757
- De ratione ponderum in superficiebus Solis & Planetarum, Tübingen 1757
- De distantia Solis à Terra, Tübingen 1757
- Analysios infinitorum quaedam specimina, Tübingen 1765
- De influxu Lunae in partes Terrae mobiles, Tübingen 1769
- De pertubatione planetarum in conjunctionibus eorum, Tübingen 1770
- De motu Lunae, Tübingen 1771
- De lege gravitatis Newtoniana innumeris aliis et nuper demum ipsis Alpium experimentis confirmata, Tübingen 1773
Flera av verken ovan, som allmänt tillskrivs Kies, är dock egentlgen avhandlingar skrivna av studenter under honom.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Siegmund Günther, Kies, Johann i Allgemeine Deutsche Biographie , band 15 (1882), iid. 725.
- Johann Jakob Moser, 1772, Würtembergisches Gelehrten-Lexicon, so vil die jeztlebende würtembergische Schriftsteller betrift, Volym 1, sid. 141-143. (frakturstil)
- ^ [a b] SNAC, Johann Kies, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Akademie der Künste, Johann Kiess, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Württembergs evangeliska Landeskirche, Johann Kies, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Mathematics Genealogy Project.[källa från Wikidata]
- ^ Bob King, A Little Guide to Lunar Domes i Sky and Telescope ,7 september 2016.
- ^ Berlin im Jahr 1742, Berlin-Chronik, Luisenstädtischer Bildungsverein.
- ^ Kies, Johannes Arkiverad 9 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. i Werner Hartkopf, 1992, Die Berliner Akademie der Wissenschaften. Ihre Mitglieder und Preisträger 1700–1990 sid. 183. ISBN 3-05-002153-5.
- ^ Patrick Moore, 2000, The Data Book of Astronomy, sid. 54. ISBN 9781420033441.
|