Jonas Janzon

Från Wikipedia

Jonas Janzon, född 23 januari 1798 i Björkö församling, Jönköpings län, död 24 mars 1885 i Säby församling, Jönköpings län,[1] var en svensk präst, andlig vältalare och riksdagsman.

Janzon blev student i Uppsala 1817 och prästvigdes 1821, med infödingsrätt i Linköpings stift. 1830 blev han komminister i Stjärnorps socken och 1843 i Västra Eneby socken och Kisa socken samt befordrades 1851 till kyrkoherde i Adelövs socken, varifrån han 1861 flyttade till Säby socken vid nuvarande Tranås.

Janzon var riksdagsman i prästeståndet 1844/45, 1847/48, 1862/63 och 1865/66[2]. Han var under sin kraftfulla ålder en särdeles uppburen predikant, vars föredrag utmärktes för kraftigt bildspråk i biblisk anda. En särskild ryktbarhet vann han som en av nykterhetsrörelsens ivrigaste främjare på 1840-talet. Han publicerade åtskilliga predikningar, tal och nykterhetsföredrag.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Janzon, Jonas, 1904–1926.
  • Litteraturförteckning över Jonas Janzons skrifter samt litteratur om Janzon: Willy Svahn: Litteratur om Kindasocknarna Horn och Hycklinge, (Jonas Janzon) s. 527-528. Ingår: Kindasocknarna Horn och Hycklinge i ord och bild. Band 1. Vimmerby 1983.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Säby församlings husförhörslängd 1880–1885, s. 217
  2. ^ Förteckning å Högvördiga Ståndets vid innevarande Riksdag närvarande ledamöter, prästeståndets protokoll 23/10 1865