Jordskred

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ett skred i Japan 2005 med lite grövre massa.
Ett skred med silt/lera nära Granån i Gräsmark, Värmland 2008. (Jämför med mannen längst bort i bild).

Jordskred uppkommer när hållfastheten i marken försämras såpass att marken inte längre är i jämvikt utan börjar att röra på sig. Jorden rör sig då snabbt över en eller flera glidytor. Jordskred förekommer i finkorniga jordarter såsom silt och lera. Det finns även det som kallas "ras" som sker i jordarter som sand eller grus.

Typer[redigera | redigera wikitext]

Jordskred delas in i två skilda huvudtyper, rotationsskred, (vanliga i okonsoliderade, leriga jordar) samt flak- eller släntskred. Rotationsskred utlöses ofta genom att stränder undergrävs av vågor. Dessa skred är tillbakagripande; med det menas att då ett ”block” glidit iväg, blir området bakom detta instabilt - och risken för ett skred till är stort. Man delar in rotationsskreden i två grupper: Skålskred respektive flaskskred. Dessa benämningar härleder till skredets form: Skålskred bildar skredärr med en rundad form, och om marken är uppblött kan den tryckas ut genom en smal öppning och kan då bilda ett skredärr, med formen av en flaska.

Orsaker till skred[redigera | redigera wikitext]

Oftast är ett inträffat skred eller ras en kombination av flera orsaker.

  • Ökat marktryck (dvs. människans påverkan genom bebyggelse eller djurhållning etc.). Detta ökar de krafter som vill trycka ner marken.
  • Erosion eller vittring. Detta sker exempelvis vid älvstränder där stranden ovan riskerar att rasa. Detta minskar de krafter som vill hålla emot marken.
  • Ökad vattenmättnad i marken. Ökad vattenmättnad försämrar markens hållfasthet och kan därigenom lättare leda till skred eller ras. Detta kan bero på långvarigt regnande, kalhuggna områden eller igensatta diken. Detta skall bland annat kopplas till urlakning av leror som legat under högsta kustlinjen. Det handlar främst om så kallad kvicklera som finns i Västsverige. Då har saltkristaller i leran lakats ur och därigenom försämrat hållfastheten. Vid nederbörd under lång tid blir sedan leran mättad med vatten och övergår vid en viss vattenmättnad och en viss omrörning till i princip helt flytande form.

Ett exempel på detta är vid översvämningar. Då kommer ett långvarigt regnande och höga vattennivåer i sjöar och älvar öka vattenmättnaden i marken. Så länge som vattennivåerna i sjöar och vattendrag är höga så kommer detta skapa ett mothåll. Problemen blir när vattnet drar sig tillbaka. Då försvinner mothållet samtidigt som vattenmättnaden i täta jordarter som lera fortfarande är hög.

Vanligt är även att glidytorna skapas av (massiv) nederbörd. Då blir den översta delen av jordlagret genomdränkt av vatten och därför tyngre, och kan då glida bort från den torra jorden.

Exempel på jordskred i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Geografiskt
område
År Plats Benämning
Göta älv Cirka 1150 Bohus - Jordfallet
Göta älv 7 oktober 1648 Intagan vid Åkerström Jordfallet vid Åkerström
Göta älv 1680-talet Lilla Edet
Göta älv Mellan 1686 och 1697 Torpa
Lärjeån 16 september 1730 Gunnilse
Göta älv I mars 1733 Ballabo
Göta älv Cirka 1750 Ödegärdet och Skörsbo
Göta älv 21 och 22 december 1759 Bondeström
Göta älv 21 december 1806 Utby
Göta älv 1830-talet Ödegärdet och Skörsbo
Lidan 1946 Sköttorp, Lidköping Sköttorpsraset
Göta älv 29 september 1950 Södra Surte Surteraset
Göta älv 13 april 1953 Guntorp Guntorpsraset
Göta älv 7 juni 1957 Göta Götaraset
Norsälven 12 april 1969 Trossnäs
Byfjorden 5 juni 1973 Uddevalla Skredet vid Fröland
Göta älv 30 november 1977 Tuve Tuveraset
Göta älv 14 april 1993 Agnesberg Agnesbergsskredet
Göta älv 16 april 1996 Ballabo Ballaboskredet
Trosaån 23 maj 1997 Vagnhärad Skredet i Vagnhärad
Taske å 20 december 2006 Småröd Vägraset vid Småröd

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]