Julian Scherner

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Julian Scherner
SS-Oberführer Collar Rank.svg Oberführer
Född23 september 1895
Bagamoyo, Tyska Östafrika
Död28 april 1945 (49 år)
Märkisch Buchholz, Tyskland
Inträde1932
Tjänstetid1932–1945
BefälSS- och polischef i distriktet Krakau
UtmärkelserBlodsorden

Julian Scherner, född 23 september 1895 i Bagamoyo, död 28 april 1945 i Märkisch Buchholz, var en tysk SS-Oberführer. Han var under andra världskriget SS- och polischef i distriktet Krakau i Generalguvernementet.

Andra världskriget[redigera | redigera wikitext]

Den 1 september 1939 anföll Tyskland Polen och den 26 oktober inrättades Generalguvernementet, den del av Polen som inte inlemmades i Tyska riket. I augusti 1941 utsågs Scherner till SS- och polischef i distriktet Krakau i Generalguvernementet. Som sådan var han ansvarig för deportationer av judar till förintelselägret Bełżec[1] och massarkebuseringar i Tarnów. Han lät stänga gettona i distriktet och deportera de återstående judarna till Auschwitz-Birkenau. I oktober 1944 ingick Scherner i SS-Sondereinheit Dirlewanger. Scherner påträffades död i ett skogsområde vid Märkisch Buchholz den 28 april 1945.[1]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Klee 2007, s. 532.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Browning, Christopher R.; Matthäus, Jürgen (2004) (på engelska). The Origins of the Final Solution: The Evolution of Nazi Jewish Policy, September 1939 - March 1942. London: Heinemann. ISBN 0-434-01227-0 
  • Klee, Ernst (2007) (på tyska). Das Personenlexikon zum Dritten Reich (2). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag. ISBN 978-3-596-16048-8 
  • Pohl, Dieter (1996) (på tyska). Nationalsozialistische Judenverfolgung in Ostgalizien 1941-1944: Organisation und Durchführung eines staatlichen Massenverbrechens. München: Oldenbourg. ISBN 3-486-56233-9 
Företrädare:
Hans Schwedler
SS- och polischef i Krakau
1941–1944
Efterträdare:
Theobald Thier