Käkkirurgi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Implantatinstallation.

Käkkirurgi är en kirurgisk disciplin som diagnostiserar och behandlar sjukdomar samt defekter i munhåla, käkar, ansikte samt angränsande områden. I specialiteten ingår också diagnostisering och behandling av oralmedicinska tillstånd.[1] Specialiteten gränsar till de medicinska specialiteterna öron-näsa-hals och plastikkirurgi.[2]

Det internationella namnet på specialiteten är Oral and maxillofacial surgery.[3]

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Käkkirurgi är i Sverige en odontologisk specialitet som utövas av specialistutbildad tandläkare, en så kallad käkkirurg. Det officiella namnet på specialiteten, enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tandläkarnas specialiseringstjänstgöring, är Oral kirurgi. Under 2018 planeras ett officiellt namnbyte till "Käkkirurgi" som är allmänt vedertaget och bättre harmonierar med specialitetens innehåll.[4] Specialister i käkkirurgi har en i förhållande till enbart legitimerade tandläkare kraftigt utökad förskrivningsrätt. Käkkirurger får förskriva läkemedel för diagnostik och behandling av sjukdomar, skador och defekter i käkar, munhåla och omgivande vävnader.[5][6]

Mindre polikliniska ingrepp såsom installation av dentala implantat[7][8][9], dentoalveolär kirurgi (exempelvis operativt avlägsnande av tänder med frambrottshinder[10][11]) samt biopsi/excision av slemhinneförändringar med misstänkt oral patologi[12] sker vanligen under lokalbedövning och vid behov även med sedering.

Mer omfattande ingrepp såsom korrigering av bettfel (ortognatkirurgi[13]), ansiktsfrakturer[14][15][16][17][18][19], käkleder (exempelvis diskektomi[20]), incision och dränering av större abscesser[21] samt rekonstruktionsbehandling[22] kräver dock narkos.

Internationellt[redigera | redigera wikitext]

Käkkirurgi innebär i stor utsträckning sjukhusbunden kirurgi med inneliggande patienter. Därmed kan käkkirurgi betraktas som en specialitet som ligger mellan medicin och odontologi. Olika länder bemöter behovet av medicinsk kompetens och behörighet olika.

I de flesta europeiska länderna, såsom England och Tyskland, är det ett krav med både läkar- och tandläkarexamen. I USA, Kanada och Australien är det vanligt men valbart att även tillägna sig läkarkompetens inom ramen för specialistutbildningen.[23] I andra länder, såsom Frankrike, Italien och Ryssland, är käkkirurgi en ren läkarspecialitet utan krav på tandläkarexamen.[24]

I ett fåtal länder, såsom Sverige och Danmark, baseras specialistutbildningen i käkkirurgi enbart på en tandläkarexamen.

Dubbla examina[redigera | redigera wikitext]

En omröstning visade att en majoritet av medlemmarna i svensk käkkirurgisk förening[25] förespråkade dubbelutbildning för käkkirurger. Socialstyrelsen bedömde 2006 i strid med denna omröstning att behov av dubbelutbildning inte förelåg vid tidpunkten.[26] En känd problematik som även Socialstyrelsen angav som underlag för sitt beslut är att en dubbelutbildning innebär en mycket lång utbildningstid. Den långa utbildningstiden gör att många länder försöker optimera genomförandet på olika sätt för att minska den totala längden.[27] Enstaka utbildningsorter i Sverige, såsom Umeå, Luleå, Uppsala och tidigare även Linköping, bedriver specialistutbildning med dubbla examina i syfte att uppnå en förbättrad och mer internationellt gångbar standard.[28]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd; Tandläkarnas specialiseringstjänstgöring”. http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/1993-4. Läst 27 oktober 2017. 
  2. ^ ”Svensk käkkirurgisk förening”. http://www.kkf.nu. Läst 27 oktober 2017. 
  3. ^ ”Wikipedia english - Oral and maxillofacial surgery”. https://en.wikipedia.org/wiki/Oral_and_maxillofacial_surgery. Läst 28 oktober 2017. 
  4. ^ ”Socialstyrelsen - Konsekvensutredning – förslag till föreskrifter och allmänna råd om tandläkarnas specialiseringstjänstgöring. Sid 5”. http://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/konsekvensutredning-forslag-till-foreskrifter-och-allmanna-rad-om-tandlakarnas-specialiseringstjanstgoring.pdf. Läst 27 oktober 2017. 
  5. ^ ”Läkemedelsboken”. https://lakemedelsboken.se/kapitel/regelverket_och_it-stod/receptskrivningsregler.html. Läst 27 oktober 2017. 
  6. ^ ”Läkemedelsverket ändringar i receptföreskrifterna 2011-11-16”. https://lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER-2011/Andringar-i-receptforeskrifterna-den-16-november-2011/. Läst 27 oktober 2017. 
  7. ^ ”Wikipedia english - Dental implant”. https://en.wikipedia.org/wiki/Dental_implant. Läst 28 oktober 2017. 
  8. ^ ”Tandläkartidningen - Värdering av behandling med tandimplantat i Sverige 2015”. http://www.tandlakartidningen.se/wp-content/uploads/2015/09/Berglundh-et-al.pdf. Läst 28 oktober 2017. 
  9. ^ ”Läkartidningen - Innovationen som tog skruv 2015”. http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Kultur/Kultur/2015/05/Innovationen-som-tog-skruv/. Läst 28 oktober 2017. 
  10. ^ ”Wikipedia english - Impacted wisdom teeth”. https://en.wikipedia.org/wiki/Impacted_wisdom_teeth. Läst 28 oktober 2017. 
  11. ^ ”Wikipedia english - Tooth impaction”. https://en.wikipedia.org/wiki/Tooth_impaction. Läst 28 oktober 2017. 
  12. ^ ”Wikipedia english - Oral and maxillofacial pathology”. https://en.wikipedia.org/wiki/Oral_and_maxillofacial_pathology. Läst 28 oktober 2017. 
  13. ^ ”Ortognatkirurgi - Vårdprogram Linköping”. https://www.1177.se/Utbudsfiler/Kakkirurgi-Linkoping/Informationsbroschyr%20ortognatkirurgi%20och%20tandreglering/Behandling%20av%20stora%20bettfel%20med%20ortognatkirurgi%20och%20ortodonti.pdf. Läst 28 oktober 2017. 
  14. ^ ”Internetmedicin - Ansiktstrauma, omhändertagande”. http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=2003. Läst 29 oktober 2017. 
  15. ^ ”Internetmedicin - Mandibelfrakturer”. http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=2010. Läst 27 oktober 2017. 
  16. ^ ”Internetmedicin - Frakturer Mellanansikte”. http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=2019. Läst 27 oktober 2017. 
  17. ^ ”Internetmedicin - Zygomaticusfrakturer”. http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=2004. Läst 20172017. 
  18. ^ ”Internetmedicin - Naso-orbito-etmoidala frakturer”. http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=2005. Läst 27 oktober 2017. 
  19. ^ ”Internetmedicin - Orbitafrakturer”. http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=2011. Läst 20172017. 
  20. ^ ”Internetodontologi - Diskektomi”. http://www.internetodontologi.se/dyn_main.asp?page=51. Läst 28 oktober 2017. 
  21. ^ ”Wikipedia english - Dental abscess”. https://en.wikipedia.org/wiki/Dental_abscess. Läst 28 oktober 2017. 
  22. ^ ”Tandläkartidningen 2009 - Dental rehabilitering efter käkrekonstruktion”. http://www.tandlakartidningen.se/media/412407/70_73.pdf. Läst 28 oktober 2017. 
  23. ^ ”Wikipedia english - Oral and maxillofacial surgery”. https://en.wikipedia.org/wiki/Oral_and_maxillofacial_surgery. Läst 28 oktober 2017. 
  24. ^ ”Wikipedia deutsch - Mund- Kiefer- und Gesichtschirurgie”. https://de.wikipedia.org/wiki/Mund-%2C_Kiefer-_und_Gesichtschirurgie. Läst 28 oktober 2017. 
  25. ^ ”Svensk käkkirurgisk förening”. http://www.kkf.nu. Läst 28 oktober 2017. 
  26. ^ ”Socialstyrelsen - Tandläkarnas specialistutbildning - en översyn 2006. Sid 32.”. https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9442/2006-107-17_200610717.pdf. Läst 27 oktober 2017. 
  27. ^ ”Sand L. Oral & Maxillofacial Surgery - The Double Qualification Dilemma”. https://www.omicsonline.org/oral-maxillofacial-surgery-the-double-qualification-dilemma-2161-119X-3-e110.pdf. Läst 27 oktober 2017. 
  28. ^ ”Region Norrbotten har fått sina första dubbelutbildade käkkirurger. Sid 10-11”. https://www.norrbotten.se/publika/lg/kom/Insikt,%20personaltidningen/PDF-filer/2017/Nr%201%202017/1701%20INSIKT%2001-20lowres.pdf. Läst 27 oktober 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]