Käppslängareliden

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Käppslängareliden
Käppslängarelidens trappor.jpg
Käppslängareliden går från Kungsgatan norrut uppför Otterhällan till Otterhällegatan.
Namn efterkäppsläng (käppslag)
Namngiven(1875)
Tidigare namnLilla gränden, Lilla Gatan, Smala Gatan, Käppslängaregränden, Käppslängaregatan
Läge
PlatsInom Vallgraven, Göteborg
SträckningKungsgatan
Otterhällegatan
Längd65 meter (ett 70-tal steg)
Betydelse
Känd förtrappgata (med olikstavade skyltar)
Här är numera namnet rättstavat.
Porten till Käppslängareliden 1.
… och här är namnet rättstavat sedan tidigare.

Käppslängareliden är en trappgata i stadsdelen Inom Vallgraven i Göteborg. Den är cirka 65 meter lång[1], har nio avsatser och ett sjuttiotal steg. Liden sträcker sig från Kungsgatan i söder till Otterhällegatan i norr och har gatunummer 1 och 2.[2] Liden ligger inklämd mellan kvarteret nr 61 Käppslängaren i väster och kvarteret nr 60 Hästkvarnen i öster.[3][4] Käppslängareliden fick sina trappor på 1920-talet.[5]

Historik[redigera | redigera wikitext]

"Käppsläng" betyder käppslag eller käpprapp och tyder på att det förr var ett tillhåll för "löst folk" vid Otterhällan.[6] Efterledet -liden är ett gammalt ord som betyder backe eller bergssluttning och har en typisk, göteborgsk prägel.

År 1725 nämns gatan som "Lilla gränden vid Konungsgatan under Otterhällan".[7] På 1760-talet omtalas den som Lilla Gatan eller Smala Gatan och 1792 som Käppslängaregränden[8]. Käppslängareliden var troligen ett tidigt, folkligt namn på den backiga gatan. Namnet finns belagt för lidens nedre del som Käppslängaregatan år 1771, "som adress för skattebetalare med fast bostad", vilket ansågs lite "finare"[9].

Då gatunamn för första gången tas upp i större omfattning i Göteborgs Adress- och Industrikalender (1875), anges att Käppslängareliden sträcker sig "från Hästbacken och till Öfra Kyrkogatan". Hästbacken var det gamla namnet på denna del av Kungsgatan. Öfra Kyrkogatan var en högre liggande fortsättning av Kyrkogatan västerut. Den utgick senare vid ändring i stadsplanen.[10][11]

År 1900 uppgavs gatan vara 38 meter lång, med en medelbredd av 4,8 meter och med en yta av 182 kvadratmeter.[12]


Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Eniro, kartor; Mät sträcka
  2. ^ Käppslängareliden markerad på Open Street Map
  3. ^ Förteckning över av magistraten den 15 juni 1923 fastställda beteckningar å byggnadskvarter och tomter inom Göteborgs stad, Lindgren & söner, Göteborg, 1923, s. 5.
  4. ^ Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: Ett program för bevarande, [del I], red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs Stadsbyggnadskontor 1999 ISBN 91-89088-04-2 , s. 24.
  5. ^ GHT, 22 november 1952, "Med Ko-Petter, Skata och Snusdosa i gamla ruckel på Otterhällan."
  6. ^ Baum, s. 179.
  7. ^ Gulin med flera, (1977), s. 105.
  8. ^ Plan af Götheborgs Stad inom Fästnings=Werken, Upprättad i Göteborg 1792.
  9. ^ Göteborgs gatunamn, Carl Sigfrid Lindstam, utgiven av Göteborgs Drätselkammares Gatunamnberedning 1945, s. 18.
  10. ^ Göteborgs Adress - Kalender för År 1875, Göteborgs Handels - Tidnings Aktie Bolag, Göteborg 1875, s. 6.
  11. ^ Göteborgs gatunamn, Carl Sigfrid Lindstam, Göteborgs Kommuns Namnberedning, Göteborg 1986 ISBN 91-7810-577-3, s. 316.
  12. ^ Statistisk Årsbok för Göteborg, [Första årgången 1900], Komitén för Göteborgs stads kommunalstatistik 1902, s. 4.

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Skriftliga källor[redigera | redigera wikitext]

  • Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. sid. 179-180. Libris länk. ISBN 91-7029-460-7 
  • Gulin, Sven (1977). Göteborgs hjärta: en bok om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan. D. 1, Kungsgatan, dess kvarter och omgivning från Carolus Rex till Västra Hamngatan. Göteborg: [Gulins/Pepita]. sid. 68 (foto), 101 (foto), 103 (foto), 102-108. Libris länk 
  • Gulin, Sven (1978). Göteborgs hjärta: en bok om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan. D. 2, Kungsgatan, dess kvarter och omgivning från Domkyrkan till Östra Larmgatan. Göteborg: [Gulins/Pepita]. sid. 420. Libris länk 
  • Lönnroth Gudrun, red (2003). Hus för hus i Göteborgs stadskärna. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. sid. 420. Libris länk. ISBN 91-89088-12-3 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]