Inom Vallgraven

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Kursiv text

Inom Vallgraven, nr 1
Stadsdel
Stora hamnkanalen och Tyska bron, sedd från Kämpebron. I bakgrunden Brunnsparken och till vänster Rådhuset och Gustaf Adolfs torg.
Stora hamnkanalen och Tyska bron, sedd från Kämpebron. I bakgrunden Brunnsparken och till vänster Rådhuset och Gustaf Adolfs torg.
Land Sverige
Kommun Göteborg
Stad (tätort) Göteborg
Stadsdelsnämnd Centrum
Koordinater 57°42′16.49″N 11°57′54.82″Ö / 57.7045806°N 11.9652278°Ö / 57.7045806; 11.9652278
Area 64 hektar
Statistikkod primärområde 116, stadsdelsnummer 1
Map-icon.svg Se kartdata överlagrat på...
Google
Kartdata


Inom Vallgraven är en stadsdel och ett primärområde i Göteborg, tillhörande stadsdelsnämndsområdet Centrum.

Området har fått sitt namn från läget inom vallgraven, som ursprungligen även omslöt stadens befästningar. Stadsdelen avgränsas i söder av Rosenlundskanalen och Vallgraven från väster till öster, av Drottningtorget och Nils Ericsonsgatan i öster/nordost, av Kanaltorgsgatan och Christina Nilssons gata i norr/nordväst samt Packhusplatsen, Skeppsbron och Göta älv i väst/nordväst. Stadsdelen har en areal på 64 hektar.[1]

Primärområdet Inom Vallgraven, som även inkluderar stadsdelen Nordstaden, är stadens kärna med byggnader som Kronhuset, Göteborgs stadsmuseum, Göteborgsoperan, Hovrätten, Tingsrätten, Länsresidenset, Domkyrkan och Tyska kyrkan samt Drottning Kristinas Jaktslott.

Den västra halvan av stadsdelen är uppförd på Eklanda bys ängar och den östra på Gullbergs ängar. Båda områdena tilllhörde kronohemman. Hela stadsdelen är en del av den ursprungliga donationsjorden från stadsprivilegierna 1621.[2]

Områdesindelning[redigera | redigera wikitext]

I kommunen har det funnits flera administrativa indelningar. I den nuvarande indelningen används primärområden, vilka ibland omfattar flera av de stadsdelar, som användes tidigare. Således bildades primärområdet "Inom Vallgraven" inte bara av den gamla stadsdelen med samma namn utan även av stadsdelen "Nordstaden". Dessa två skiljs åt av Stora Hamnkanalen. Det finns flera områden, som har egna namn, men som inte varit officiella stadsdelar i kommunens indelning: områdena på de två kullarna Stora och Lilla Otterhällan i sydvästra delen av "Inom Vallgraven" kallas Otterhällan respektive Kungshöjd. Området nedanför Kungshöjd vid Rosenlundskanalen kallas "Rosenlund". Området på kullen i västra delen av "Nordstaden" kallas "Kvarnberget" och området vid Göteborgsoperan kallas för "Lilla Bommen".

Göteborgsskildraren Eric Cederbourg skriver 1739 om innerstadens utbredning: "Denna Stad med des Fästnings-Wärck utan om är i sin omkritz in emot 7.000 alnar, men inom 4.500 och ser ut som en half måna, i det denna Fästning ifrån Öster til Söder och Wäster, kröker sig som en half Circel; men den öfriga delen åt Norden wid Götha Elf drager sig lik som uti en rätt linea, som des charta utwisar, hwilken uti längden ifrån Drotninge Porten i öster til stora Bommen i Wäster äro 1245 Swenska alnar, ifrån bemeldte Port till Carls Port i Södwäst äro 1738 alnar, och 1080 uti bredden, ifrån Konungs Porten i Söder til lille Bommen i Norr, räknat."[3]

Riksintressant område[redigera | redigera wikitext]

Residenset vid Södra Hamngatan är det äldsta bevarande boningshuset i Göteborg.

Stadskärnan anses ha ett högt kulturhistoriskt värde, och är därför klassat som att vara av riksintresse enligt Naturresurslagen (NRL), med motiveringen:
"Stadskärnan inom Vallgraven är en unik miljö med en rikt varierad, i huvudsak småskalig, bebyggelse. Området speglar Göteborgs utveckling från grundläggning till nutid. Stora delar av den ursprungliga stadsplanen med vallgrav, kanaler, befästningsrester och gatusträckningar är bevarade. Flera gatustråk präglas av äldre tiders tomtindelning och byggande. Områden med samlad bebyggelse av mycket stort arkitektur- och byggnadshistoriskt värde är bl.a. Gustav Adolfs Torg-Stora Hamnkanalen, kvarteren kring Domkyrkan och Stora Nygatan. I området inom Vallgraven finns också många välbevarade exempel på olika tiders arkitektur där gult tegel utgör ett viktigt karaktärsdrag.

Grönstråket utanför Vallgraven vittnar om den stora roll parker och andra planteringar hade i 1800-talets stadsplanering. Palmhuset och Stora Teatern är två betydelsefulla allmänna byggnader från 1800-talet med dominerande läge i parkmiljön längs Vallgraven. "Fattighusån" med sina slussar visar vattenledernas stora betydelse för transporter fram till 1800-talets början. Intill Fattighusån ligger f.d. Fattighuset, Barnhuset och Gullbergsbrohemmet, som är exempel på tidiga sociala institutioner utanför staden".[4]

Byggnadsminnen[redigera | redigera wikitext]

Inom stadsdelen finns det två statliga byggnadsminnen (SBM) och 14 byggnadsminnen (BM):

Nyckeltal[redigera | redigera wikitext]

Inom Vallgraven

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Nyckeltal för primärområde 116 Inom Vallgraven år 2014[5]
Inom Vallgraven Hela Göteborg
Folkmängd &&&&&&&&&&&04061.&&&&&04 061 &&&&&&&&&0541145.&&&&&0541 145
Befolkningsförändring 2013–2014 &&&&&&&&&&&&0-16.1000000- 15 &&&&&&&&&&&07874.&&&&&0+ 7 874
Andel födda i utlandet 17,6 % 24,0 %
Medelinkomst &&&&&&&&&0335600.&&&&&0335 600 kr &&&&&&&&&0269400.&&&&&0269 400 kr
Arbetslöshet 4,2 % 6,6 %
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) 45,2 % 33,9 %
Valdeltagande i kommunalvalet 2014 81,2 % 79,2 %
Andel bostäder byggda 1931-1940 60,4 %
Andel bostäder i allmännyttan 19,8 % 26,9 %
Antal färdigställda bostäder 2014 &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00
Andel bostäder i småhus 0,0 % 19,3 %


Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Statistisk årsbok Göteborg 1981, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
  2. ^ Historisk-statistisk beskrifning öfver Göteborg : från dess anläggning till närvarande tid, Carl Magnus Rydquist, Göteborg 1860, s. 21.
  3. ^ Suecia Antiqua et Hodierna [1663-1664]: Bearbetad och kompletterad upplaga försedd med kommentarer huvudsakligen hämtade ur äldre källor, Erik Dahlberg, red. Åke Ohlmarks, professor Sten Karling, f.d riksbibliotekarie Oscar Wieselgren, fil dr Sten Broman, Stureförlaget, Stockholm 1975, s. 278.
  4. ^ Herklint, Mats; Sedenmalm, Staffan; Lind, Olle; efter en förlaga av Gudrun Lönnroth (1992). Göteborg: Kulturmiljöer av riksintresse. Göteborg: Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. sid. 29. ISBN 91-630-1463-7 
  5. ^ Göteborgsbladet 2015 <xlsx>

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

KML is from Wikidata