K XIV-klass

Från Wikipedia
K XIV-klass
Allmänt
TypUbåt
Operatörer Nederländernas flotta
FöreK XI-klass
EfterO 19-klass
Byggda1930-1934
I tjänst1933-1946
Färdigställda5
Tekniska data
Deplacement865 ton
Deplacement i u-läge1 045 ton
Längd73,64 meter
Bredd6,51 meter
Djupgående3,93 meter
Framdrift
Huvudmaskin2 × 1 600 bhp (1 193 kW) dieselmotorer
2 × 430 bhp (321 kW) elmotorer
Prestanda
Hastighet17 knop (31 km/h)
Fart i u-läge9 knop (17 km/h)
Dykdjup80-100 meter
Räckvidd10 000 nautiska mil (19 000 km) vid 12 knop på ytan
26 nautiska mil (48 km) vid 8,5 knop under ytan
Lastförmåga
Besättning38
Beväpning
Sekundärartilleri1 x 8,8 cm däckskanon
Luftvärnsartilleri2 x 40 mm luftvärnskanoner
Torpeder4 x 53,3 cm torpedtuber (fören)
2 x 53,3 cm torpedtuber (aktern)
2 x 53,3 cm torpedtuber (rörliga, framför kommandotornet)

K XIV-klassen var en klass av fem ubåtar, byggda för den nederländska kungliga flottan. De användes för patrullering i de nederländska kolonierna. Klassen bestod av K XIV, K XV, K XVI, K XVII och K XVIII. Tre av de fem ubåtarna i klassen gick förlorade under andra världskriget.

Design[redigera | redigera wikitext]

Ubåtarna i K XIV-klassen var de sista som konstruerades av J.J. van der Struyff, en ubåtsdesigner och ingenjör i den nederländska flottan.[1] Ubåtarna i K XIV-klassen var helt nitade och deras tryckskrov var tillverkat av 14 mm tjockt stål. För att öka sjövärdigheten pläterades tryckskrovet med 3 mm tjockt stål. Som en följd av detta var K XVII 200 ton tyngre än ubåtarna i den föregående klassen, K XI-klassen.[2] Detta gjorde dock att ubåtarna i K XIV-klassen kunde dyka så djupt som 80 till 100 meter.[1] Mellan plåten och tryckskrovet fanns utrymme för ballasttankar, bränsletankar, ankare, torpedtuber med mera.[3]

Ubåtarna var indelade i sex avdelningar.[4] Den första avdelningen längst fram innehöll ett rum med fyra torpedtuber som laddades under krigstid, och fyra reservtorpeder lagrade. Rummet fungerade samtidigt som sovutrymme, kök och mäss för besättningen. I den andra och tredje avdelningen förvarades batterierna, och där fanns också sovutrymmen för officerare. Det fjärde utrymmet var nervcentrum för ubåtarna i K XIV-klassen, eftersom det var här alla kontrollpaneler, instrument och kommandotornet var placerade. Kommandotornet var tillverkat av tjockt och tryckbeständigt stål. Det femte utrymmet innehöll maskineriet och dieselmotorn. Det sjätte och sista utrymmet var placerat längst bak och innehöll två torpedtuber och elmotorn. Det fanns också plats för två reservtorpeder. Torpedtuberna på ubåtarna i K XIV-klassen hade en kaliber på 53 cm.[2] För att komma in i ubåtarna fanns sex vattentäta luckor.

Skepp i klassen[redigera | redigera wikitext]

Fartygen byggdes av två olika varv. K XIV, K XV och K XVI byggdes av R.D.M, Rotterdam och K XVII och K XVIII vid Fijenoord-varvet, också i Rotterdam.

Namn Kölsträckt Sjösatt Levererad Öde
K XIV 31 maj 1930 11 juli 1931 6 juli 1933 Tagen ur tjänst den 23 april 1946
K XV 31 maj 1930 10 december 1932 30 december 1933 Tagen ur tjänst den 23 april 1946
K XVI 31 maj 1930 8 april 1933 30 januari 1934 Sänkt av ubåten I-66 den 25 december 1941
K XVII 1 juni 1931 26 juli 1932 19 december 1933 Sänkt den 21 december 1941 av en sjömina
K XVIII 10 juni 1931 27 september 1932 23 mars 1934 Borrad i sank den 2 mars 1942 för att undvika att ubåten föll i japanska händer. Bärgad av japanska styrkor 1944 men sänkt den 16 juni 1945 av ubåten HMS Taciturn

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] van Royen, pp. 13
  2. ^ [a b] Kimenai, pp. 1
  3. ^ Ibidem.
  4. ^ van Royen, pp. 13-14

Källförteckning[redigera | redigera wikitext]