Elektrisk motor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Elektriska motorer
Genomskärning av asynkronmotor

En elektrisk motor konverterar elektrisk energi till mekanisk energi (rörelseenergi). Den omvända funktionen, att omvandla mekanisk energi till elektrisk energi åstadkoms med en generator. Motorer som till exempel används för truckar och elektriska lokomotiv har ofta den dubbla uppgiften då de genererar ström vid inbromsning. Inom hushållen används elektriska motorer till bland annat fläktar och tvättmaskiner.

De flesta elektriska motorer arbetar genom att utnyttja elektromagnetism men det finns även motorer som utnyttjar andra elektriska fenomen såsom elektrostatiska krafter och den piezoelektriska effekten. Den grundläggande principen på vilken de elektromagnetiska motorerna bygger är att en kraftverkan utövas på en strömförande ledare som är innesluten i ett magnetiskt fält. Kraften beskrivs av Lorentzkraften enligt vilken kraften är vinkelrät mot både ledare och det magnetiska fältet.

Oftast är elektriska motorer av roterande typ i vilken den roterande delen kallas rotor och den stillastående delen kallas stator. Rotorn roteras på grund av att elektriska ledningar och de magnetiska fälten är så arrangerade att ett vridmoment utvecklas kring rotorns axel.

Den finns även linjära motorer som bland annat används för att driva tågsätt som "vilar" på det elektromagnetiska fältet (Maglev) och som därigenom kan framföras med mycket små friktionsförluster.

Linjärmotorer används även inom verkstadsindustrin, till att positionera t. ex. arbetsstycket i en fräs eller skärhuvudet i en laserskärmaskin. Fördelarna mot traditionella roterande motorer är dels snabbare positionering, eftersom den del som motsvarar rotorn i en roterande motor lättare kan kylas (tillåter högre strömstyrkor), dels högre positioneringsnoggrannhet, då statorn och 'rotorn' monteras direkt på maskindelarna. Den roterande motorn, däremot, måste använda sig av mekaniska element (till exempel kulskruvar och kugghjul) för att omvandla en roterande rörelse till en linjär med tillhörande precisionsproblem (värmeutvidgning, spel mellan komponenterna).

Ny typ av konstruktion av stator och rotor[redigera | redigera wikitext]

En kritisk del av elmotorernas konstruktion är uppbyggnaden av de magnetiska delarna i rotor och stator. De magnetiska delarna är vanligtvis tillverkade av ett stort antal stansade stycken av tunnplåt. Med pulvermetallurgiska metoder är det emellertid möjligt att tillverka de magnetiska kretsarna i form av hela stycken [1].

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Elmotor från Lund banar väg för billiga hybrider”. Ny Teknik. 10 oktober 2007. http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/article46010.ece.