Hoppa till innehållet

Kakaoträdklättrare

Från Wikipedia
Kakaoträdklättrare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljUgnfåglar
Furnariidae
SläkteXiphorhynchus
ArtKakaoträdklättrare
X. susurrans
Vetenskapligt namn
§ Xiphorhynchus susurrans
Auktor(Jardine, 1847)
Utbredning

Kakaoträdklättrare[2] (Xiphorhynchus susurrans) är en fågel i familjen ugnfåglar inom ordningen tättingar som förekommer i Centralamerika och norra Sydamerika.[3]

Utseende och läte

[redigera | redigera wikitext]

Kakaoträdklättraren är en 23 centimeter lång fågel. Den är beigestreckat mörkbrun på huvud och hals, medan den är leverbrun på övre delen av ryggen och rostbrun på resten av ovansidan, vingar och stjärt. Undersidan är olivbrun med beige streckning på bröstet. Den långa och något nedböjda näbben är svart och är försedd med en liten krok på spetsen. Det vanligaste lätet är ett högljutt "kew-kew-kew-kew" som till skillnad från många andra arter yttras dagen lång.

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Kakaoträdklättrare delas in i två grupper av åtta underarter med följande utbredning:[3]

Kakaoträdklättraren behandlades tidigare som en underart till beigestrupig trädklättrare (Xiphorhynchus guttatus). DNA-studier[4] stödjer dock den nuvarande hållningen att de utgör två olika arter.

Vid Cordillera de Talamanca, Costa Rica

Familjetillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Länge behandlades trädklättrarna som en egen familj, men inkluderas numera vanligen i familjen ugnfåglar. Vissa auktoriteter urskiljer dem dock på nytt, när familjen ugnfåglar delas upp i tre: trädklättrare, ugnfåglar och "lövkastare" (Scleruridae).[5]

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Kakaoträdklättraren är en vanlig och vida spridd fågel i sitt utbredningsområde, där den hittas både i skog och i jordbruksområden med spridda träd. Fågeln är en insektsätare som födosöker lågt i träd eller på marken, oftast ensam, men kan ses i grupper om upp till dussinet när den följer vandrarmyror.

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att anses vara hotad.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Beståndet uppskattas till i storleksordningen en halv miljon till fem miljoner vuxna individer.[6] Den beskrivs som ganska vanlig eller vanlig genom större delen av utbredningsområdet, dock ovanlig till sällsynt på högre nivåer, i nordvästra Costa Rica samt norra Honduras.[7]

  • ffrench, Richard (1991). A Guide to the Birds of Trinidad and Tobago (2nd). Comstock Publishing. ISBN 0-8014-9792-2 
  • Hilty, Steven L (2003). Birds of Venezuela. London: Christopher Helm. ISBN 0-7136-6418-5 
  • Remsen, J. Van (2003): 33. Cocoa Woodcreeper. I: del Hoyo, Josep; Elliott, Andrew & Sargatal, Jordi (red.): Handbook of Birds of the World, Volume 6: Broadbills to Tapaculos: 430-431, plate 35. Lynx Edicions, Barcelona. ISBN 84-87334-50-4
  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Xiphorhynchus susurrans Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ Rocha, T., Sequeira, F., Aleixo, A., Rêgo, P.S., Sampaio, I., Schneider, H. & Vallinoto, M. (2015) Molecular phylogeny and diversification of a widespread Neotropical rainforest bird group: The Buff-throated Woodcreeper complex, Xiphorhynchus guttatus/susurrans (Aves: Dendrocolaptidae). Mol. Phylogenet. Evol. 85: 131–140.
  5. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  6. ^ Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019 Arkiverad 29 augusti 2020 hämtat från the Wayback Machine..
  7. ^ del Hoyo, J., Elliott, A. and Christie, D. 2003. Handbook of the Birds of the World, Vol. 8: Broadbills to Tapaculos. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]