Kalixlinjen
Kalixlinjen var en försvarszon mellan Torne älv och Kalixälven som började anläggas under Andra världskriget och avvecklades på 1990-talet efter Kalla krigets slut[1]. Det var alltså inte en linje vid själva staden eller älven, som man skulle kunna tro av namnet. Kalixlinjen sammanföll geografiskt ungefär med Fo 67. Syftet var att fördröja, och helst hejda, en sovjetisk invasion från finländskt territorium. Kalixlinjen bestod av ett stort antal stridsvärn, skyddsrum och andra mindre befästningar. Från 1960-talet tillkom några artillerifort bestyckade med äldre fartygsartilleri: 15,2 cm-pjäser från HMS Gustav V och HMS Fylgia samt 12 cm-pjäser från stadsjagare[2]. I och i närheten av Kalixlinjen fanns mycket stora mängder minor lagrade, med mineringar skulle man fördröja och kanalisera det fientliga anfallet och därmed skapa förutsättningar för egna motanfall. Ett par artillerifort finns bevarade (2012), i Siknäs och i Kamlunge[3], i övrigt har praktiskt taget alla anläggningar avlägsnats.
Se även
Referenser
- ^ Högberg, Leif, red (2005). ”Kalix-linjen. Försvaret i norr, del 1”. Fort & Bunker (Skurup) (Maj/Juni 2005): sid. 2.
- ^ Johansson, Kurt (2007). Skeppskanoner till skogs - Hur Flottans nedrustning blev upprustning och arbetstillfällen i Norrbotten. Luleå: Luleå Hembygdförening. sid. 13
- ^ ”Museet Kalixlinjen”. sfhm.se. Sveriges militärhistoriska arv. http://www.sfhm.se/smha/ObjectPage____2277.aspx?epslanguage=SV. Läst 23 september 2012.