Kalmar ångkvarn

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kalmar Ångkvarns byggnad 2009. Nu inryms här Kalmar läns museum.

Kalmar ångkvarn grundades 1847[1]. Kalmar Ångkvarns byggnad är placerad på Kvarnholmen i södra delen av Kalmar centrum mellan Skeppsbrogatan och Södra Långgatan, samt mellan Proviantgatan och Östra Vallgatan.

Idag återfinns Kalmar läns museum, regionens största konferensanläggning Kalmarsalen och en rad andra företag i den forna ångkvarnens byggnad vid hamnen. Kalmar läns museum är det kulturhistoriska museet för Kalmar län. Huvuddelen av utställningen ägnas åt Regalskeppet Kronan, som sjönk i ett sjöslag vid Ölands södra udde år 1676, och det arkeologiska arbetet i regionen.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Kalmar Ångkvarn övertogs under 1870-talet av grosshandlaren Johan Jeansson (1831-1896). Under dennes, och i synnerhet under hans sons, konsuln John Jeanssons (1865-1953)[2], ledning utvecklades företaget till ett av de största i sin bransch inom Skandinavien, med en förmalningskapacitet av 175 ton vete och 125 ton råg per dygn. Utom mjölförmalning bedrev kvarnen också tillverkning av risgryn och havregryn samt av ris- och vetestärkelse. Sammanlagda tillverkningsvärdet per år uppgick till omkring 13 miljoner kronor. Arbetarantalet var omkring 145 personer.[3]

År 1862 överlämnade svenska staten fortifikationsjorden, den mark där stadsmuren var uppförd, till Kalmar stad. Johan Jeansson köpte en del av jorden, rev den så kallade Preussarvallen och uppförde där Kalmar Ångkvarn (1881), vars byggnader ännu dominerar stadsbilden. Utbyggnaden av ångkvarnen resulterade i att Ölands, i mitten på 1800-talet ca 1700 hemmansägda väderkvarnar, kraftigt minskade i antal.

År 1889 blev John Jeansson disponent för Kalmar Ångkvarn efter studier i Tyskland, Storbritannien och Frankrike.[4] I Kalmar var han Storbritanniens vicekonsul. Vid Johan Jeanssons död, 1896, var Kalmar Ångkvarn den största privatägda kvarnen i Skandinavien.

Den 6 juli 1935 brann ångkvarnen.[5] Branden startade på tredje våningen och gjorde stor skada.[6]

Kvarnen var i bruk till 1957.[2]

Exteriörbilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Jeansson, släkt - Svenskt Biografiskt Lexikon”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=12060. Läst 8 juli 2016. 
  2. ^ [a b] ”Om museet”. http://www.kalmarlansmuseum.se/museet/om-museet/. Läst 8 juli 2016. 
  3. ^ Nordisk familjebok, Uggleupplagan, band 36. Supplement, sidorna 895-896 (1924).
  4. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 14. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 388 
  5. ^ Palmqvist, Klas (13 juni 2015). ”För 80 år sedan brann Ångkvarnen - Östra Småland”. http://www.ostrasmaland.se/feature/for-80-ar-sedan-brann-angkvarnen/. Läst 8 juli 2016. 
  6. ^ Lundgren, Svante. ”kalmarlexikon.se - Ångkvarnsbranden”. kalmarlexikon.se. Arkiverad från originalet den 29 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160829044031/http://kalmarlexikon.se/38-ao/2184-angkvarnsbranden. Läst 8 juli 2016.