Kalmar län

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kalmar län
Län
Kalmar län vapen.svg
Vapensköld för Kalmar län tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Landskap Småland och Öland
Läge 56°44′0″N 15°54′0″Ö / 56.73333°N 15.90000°Ö / 56.73333; 15.90000
Residensstad Kalmar
Area Rankad 9:e
 - Totalt 11 171 km²
Folkmängd Rankad 17:e
 - Totalt 242 575 (2017-06-30) [1]
Befolkningstäthet
 - Totalt 21,7 invånare/km²
Inrättat 1634
Landsting Kalmar läns landsting
Landshövding Thomas Carlzon
Länskod 08
GeoNames 2702259
Länsbokstav H
Kalmar läns läge i Sverige.
Kalmar läns läge i Sverige.

Kalmar län är ett av Sveriges län, omfttande områden i östra Småland och hela Öland. Residensstad är Kalmar. Kalmar läns valkrets utgör en valkrets vid riksdagsval i Sverige. Länet gränsar i söder till Blekinge län, i väster till Kronobergs län och Jönköpings län samt i norr Östergötlands län.

Länsvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: Sköld kvadrerad av Smålands och Ölands vapen.

Länsstyrelsen använde tidigare de båda landskapens vapen sida vid sida eller i en kluven sköld. 1944 fastställdes det nuvarande länsvapnet.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Genom 1634 års regeringsform §24 bildades Sveriges indelning i län och Kalmar län blev då ett eget län med Kalmar som residensstad. Länet bildades av Kalmar slottslän, Tjust och Öland och hade inledningsmässigt namnet Kalmar län och Öland[2].

Under perioden 1645-1679 ingick under några tidperioder även delar av nuvrande (östra) Kronobergs län. 1679-1680 var länet förenat med både Jönköpings och Kronbergs län och bildade då Smålands län. 1680-1683 var länet förenat med Blekinge i ett generalguvernement. 1819-1824 bildade Öland ett eget län, Ölands län.[3]

Hela området tillhörde före 1605 Linköpings stift, därefter kom södra delen (Möre och Handbörd) tillhöra Kalmar stift till 1915 då den delen överfördes till Växjö stift.

1863-1970 var länet administrativt uppdelat i två hälfter, Kalmar läns norra landsting med Västervik som huvudort och Kalmar läns södra landsting med Kalmar som huvudort, med Kalmar som huvudort.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Kalmar län
År Invånare
1810
  
138 421
1820
  
149 901
1830
  
165 743
1840
  
184 557
1850
  
202 178
1860
  
221 029
1870
  
233 110
1880
  
245 105
1890
  
232 847
1900
  
227 625
1910
  
228 129
1920
  
231 077
1930
  
231 410
1940
  
228 260
1950
  
236 774
1960
  
235 612
1970
  
241 026
1980
  
241 581
1990
  
241 102
2000
  
235 391
2010
  
233 536
2015
  
237 679
Källa:[4]

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Landskap och stift[redigera | redigera wikitext]

Länet omfattar östra delen av landskapet Småland och hela Öland, dock bildade Öland ett eget län 1819-1824.

Fram till 1850 ingick länet i lagsagan Kalmar läns och Ölands lagsaga, där dock under perioder under 1600-talet Öalnd inte ingick. 1718-1719 var lagsagan i detta län ersatt av Kalmar läns lagsaga, Västerviks läns lagsaga.

Norra delen ingår i Linköpings stift medan den södra ingår i Växjö stift.

Folkland, härader och städer (före 1970)[redigera | redigera wikitext]

Städer med stadsprivilegier som inrättades som stadskommuner när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft var: Kalmar stad, Västerviks stad, Vimmerby stad, Oskarshamns stad, Borgholms stad (denna dock utan egen jurisdiktion). Köpingen Nybro blev stad 1932 men utan egen jurisdiktion.


Socknar, fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter[redigera | redigera wikitext]

Se respektive härad.

Kommuner 1952-1971[redigera | redigera wikitext]

Kommuner i Kalmars län 1952. Notera att länsgränsen har ändrats sen dess. Del av Tjust-Eds och Uknadalens landskommun överfördes till Östergötlands län vid kommunreformen på 1970-talet. Samtidigt mottog Kalmars län Hälleberga, Algutsboda och del av Älmeboda landskommun från Kronobergs län.

Städer (6 st):

Köpingar (3 st):

Landskommuner (41 st):

Förändringar 1952–1970[redigera | redigera wikitext]

Kalmar län i grönt. Länsgränser i blått och kommungränser i svart.

Kommuner från 1971[redigera | redigera wikitext]

Kalmar län består av 12 kommuner vilka är (från norr):

Alla kommuner har namn efter sina centralorter.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

De största tätorterna i länet enligt SCB 2015:

Nr Tätort Folkmängd
1 Kalmar 38 408
2 Västervik 21 178
3 Oskarshamn 18 287
4 Nybro 13 039
5 Vimmerby 8 037
6 Lindsdal 5 709
7 Hultsfred 5 510
8 Färjestaden 5 645
9 Emmaboda 4 818
10 Mönsterås 4 998

Residensstaden är i fet stil


Natur[redigera | redigera wikitext]

Tjustbygdens urbergsskärgårdar och bronsålderslandskap, Kalmarsundskustens ekprydda strandängar och genuina kustsamhällen, Kristdalatraktens levande stycken av Gammalsverige, Glasrikets säregna industrisamhällen samt Ölands unika alvar, väderkvarnar och radbyar finns alla inom länet. Kusterna i norr och söder skiljer sig åt. I havsbandet i norr välver Östersjöns vågor mot granitklippor från jordens urtid, i söder har den senaste istiden skapat moränskärgårdar av sten och grus och sandstränder.

I norra Kalmar län finns en sprickzon där det förekommer mängder med sjöar och pittoreskt belägna byar som Djursdala och Hjorted. Det finns även exempel på flera gamla oskiftade, väl bevarade byar som Stensjö by och Lunds by på vägen mellan Oskarshamn - Västervik.

I Kalmar län finns två nationalparker, 14 naturvårdsområden och drygt 100 naturreservat.


Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Från historisk tid har länets strategiska läge vid Östersjön och nära kontakter med de baltiska staterna haft stor betydelse för regionens handel och sjöfart, något som blir allt mer intressant efterhand som länken mellan de europeiska staterna växer sig allt starkare.

Länet är ett av de största avfolkningslänen i Sverige. Näringslivet är i huvudsak präglat av verkstadsindustri, småföretag, samt skogsbruk och visst jordbruk längs större vattendrag och industrier runtom dessa näringar med undantag för tyngre industri som Scania och OKG i Oskarshamn. Det är framförallt norra Kalmar län och skogsbygderna i väster som drabbats av kraftigast befolkningsminskning. Till de områden som det gått bättre för hör framförallt Kalmarslätten och mellersta Öland men dessas måttliga expansion kan inte kompensera övriga länets nedgång i befolkningstal.


Politik[redigera | redigera wikitext]

Politiska majoriteter i Kalmar län[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2017”. Statistiska centralbyrån. 18 augusti 2017. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-2-2017/. Läst 21 augusti 2017. 
  2. ^ https://sv.wikisource.org/wiki/Regeringsform_1634#23
  3. ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1947–1955). ”Kalmar län”. Svensk uppslagsbok (2). Malmö: Baltiska förlaget. Libris 11112 
  4. ^ ”Folkmängd åren 1805-2010”. regionfakta.com. 21 februari 2011. http://www.regionfakta.com/Kalmar-lan/Befolkning-och-hushall/Befolkning/Befolkningsutveckling-1805-2010/. Läst 4 januari 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]