Kalmuckien

Från Wikipedia
Республика Калмыкия
Хальмг Таңһч
Federationssubjekt
Flagga
Symbol
Land Ryssland Ryssland
Federalt distrikt Södra federala distriktet
Huvudort Elista
Area 76 100 km²
Folkmängd 278 733 (1 januari 2016)[1]
Befolkningstäthet 4 invånare/km²
Ledare Batu Chasikov (2019–)[2]
Tidszon +3
Geonames 553972
Politisk status Republik
Kalmuckiens läge i Ryssland.
Kalmuckiens läge i Ryssland.
Kalmuckiens läge i Ryssland.

Kalmuckien eller Kalmykien är en delrepublik i sydvästra Ryssland, och har cirka 280 000 invånare. Den har kust mot Kaspiska havet i sydöst, Dagestan i söder, Stavropol kraj i sydväst, Rostov oblast i väst, Volgograd Oblast i nordväst och norr, Astrachan oblast i norr och öst samt med Volgas mynning i öster.

Administration

Huvudstad är Elista. Utöver Elista har delrepubliken endast två administrativa städer, Lagan och Gorodovikovsk.

Demografi

Befolkningen består av en mängd olika etniska grupper men de allra flesta är kalmucker (53,3 procent) eller ryssar (33,5 procent).

Historia

Kalmuckien blev ett autonomt oblast 1920 och 1936 en autonom republik inom Ryska SFSR. När det under andra världskriget misstänktes att kalmuckerna samarbetade med tyskarna deporterades alla kalmucker till Sibirien. 1957 tillät regeringen kalmuckerna att återvända och Kalmuckien blev åter igen ett autonomt oblast för att 29 juli 1958 bli en autonom republik inom Ryska SFSR.

Politik

Kirsan Iljumzjinov var ledare för Kalmuckien 1993-2010 då han avgick. Iljumzjinov är också ledare för världsschackförbundet FIDE och schack är populärt i Kalmuckien och obligatoriskt skolämne.[3] Iljumzjinov har beskrivits som en excentrisk, nyckfull och korrupt ledare under vars ledning innebar stagnation för Kalmuckiens ekonomi.[4] Iljumzjinov avgick 2010 som ledare för Kalmuckien och efterträddes den 24 oktober av Alexei Orlov.[5][6][7]

Religion

Det buddhistiska Gyllene templet i Elista.

Många kalmucker är lamaister och Dalai lama har besökt delrepubliken flera gånger. Kalmuckien är Europas enda område med en buddhistiskt majoritet.

Källor

Externa länkar

Se även