Rysslands federationssubjekt

Ryssland är en federation som består av 84 federationssubjekt (ryska: субъе́кт[ы] федерации). Dessa federationssubjekt har alla lika federala rättigheter i det att de har lika stor representation, det vill säga två delegater var, i Federationsrådet. Däremot varierar deras autonoma rättigheter.

De 84 federationssubjekten ingår i Rysslands federala distrikt.

Vart och ett av federationens federationssubjekt hör till följande kategorier:

	21 delrepubliker, som är nominellt autonoma, var och en har sin egen konstitution, president och parlament. De representeras dock av den federala regeringen i utrikesaffärer, och är ofta hem åt en inhemsk etnisk grupp.
	46 oblaster (provinser), normalt sett normala administrativa enheter med en federalt utsedd guvernör och lokalt vald lagstiftande församling. Den namnges oftast efter oblastens största stad.
	9 krajer (territorium), normalt sett detsamma som oblaster. Titeln "territorium" är historisk och kommer från att de en gång i tiden var gränsterritorium.
	1 autonomt oblast, nämligen Judiska autonoma länet
	4 autonoma distrikt (okrug), mer autonoma än oblasterna men mindre än republikerna, normalt sett med en dominerande etnisk minoritet.
	3 federala städer, som fungerar som separata regioner.

Lista över federationssubjekt[redigera | redigera wikitext]

Subjekten har både sifferkoder och ISO 3166-2:RU-koder med två eller tre bokstäver. Sifferkoderna går från 01 till 92, ehuru nio av dem inte används längre till följd av sammanslagningar.

Kod	Namn	Huvudort (största ort angiven om annan än huvudort)	Federalt distrikt	Ekonomisk region	Areal (km²)^[1]	Folkmängd^[2]
01	Adygeiska republiken	Majkop	Juzjnyj	Severo-Kavkazskij (nordkaukasiska)	7 600	447 109
02	Republiken Basjkirien	Ufa	Privolzjskij	Uralskij (uraliska)	143 600	4 104 336
03	Republiken Burjatien	Ulan-Ude	Sibirskij	Vostochno-Sibirskij (östsibiriska)	351 300	981 238
04	Altajrepubliken	Gorno-Altajsk	Sibirskij	Zapadno-Sibirskij (västsibiriska)	92 600	202 947
05	Republiken Dagestan	Machatjkala	Severo-Kavkazskij	Severo-Kavkazskij	50 300	2 576 531
06	Republiken Ingusjien	Magas (största ort: Nazran)	Severo-Kavkazskij	Severo-Kavkazskij	4 000	467 294
07	Kabardinien-Balkarien	Naltjik	Severo-Kavkazskij	Severo-Kavkazskij	12 500	901 494
08	Republiken Kalmuckien	Elista	Juzjnyj	Privolzjskij (Volgaområdets)	76 100	292 410
09	Karatjajen-Tjerkessien	Tjerkessk	Severo-Kavkazskij	Severo-Kavkazskij	14 100	439 470
10	Karelska republiken	Petrozavodsk	Severo-Zapadnyj	Severnij (norra)	172 400	716 281
11	Komirepubliken	Syktyvkar	Severo-Zapadnyj	Severnij	415 900	1 018 674
12	Marirepubliken	Josjkar-Ola	Privolzjskij	Volgo-Vjatskij (Volga-Vjatskas)	23 200	727 979
13	Republiken Mordvinien	Saransk	Privolzjskij	Volgo-Vjatskij	26 200	888 766
14	Republiken Sacha (Jakutien)	Jakutsk	Dalnevostotjnyj	Dalnevostotjnyj (fjärran östern)	3 103 200	949 280
15	Republiken Nordossetien-Alanien	Vladikavkaz	Severo-Kavkazskij	Severo-Kavkazskij	8 000	710 275
16	Republiken Tatarstan	Kazan	Privolzjskij	Privolzjskij	68 000	3 779 265
17	Republiken Tuva	Kyzyl	Sibirskij	Vostochno-Sibirskij	170 500	305 510
18	Udmurtien	Izjevsk	Privolzjskij	Uralskij	42 100	1 570 316
19	Republiken Chakassien	Abakan	Sibirskij	Vostochno-Sibirskij	61 900	546 072
20	Tjetjenien	Groznij	Severo-Kavkazskij	Severo-Kavkazskij	15 300	1 103 686
21	Tjuvasjien	Tjeboksary	Privolzjskij	Volgo-Vjatskij	18 300	1 313 754
22	Altaj kraj	Barnaul	Sibirskij	Zapadno-Sibirskij	169 100	2 607 426
23	Krasnodar kraj	Krasnodar	Juzjnyj	Severo-Kavkazskij	76 000	5 125 221
24	Krasnojarsk kraj	Krasnojarsk	Sibirskij	Vostochno-Sibirskij	2 339 700	2 966 042
25	Primorje kraj	Vladivostok	Dalnevostotjnyj	Dalnevostotjnyj	165 900	2 071 210
26	Stavropol kraj	Stavropol	Severo-Kavkazskij	Severo-Kavkazskij	66 500	2 735 139
27	Chabarovsk kraj	Chabarovsk	Dalnevostotjnyj	Dalnevostotjnyj	788 600	1 436 570
28	Amur oblast	Blagovesjtjensk	Dalnevostotjnyj	Dalnevostotjnyj	363 700	902 844
29	Archangelsk oblast	Archangelsk	Severo-Zapadnyj	Severnyj	587 400	1 336 539
30	Astrachan oblast	Astrachan	Juzjnyj	Privolzjskij	44 100	1 005 276
31	Belgorod oblast	Belgorod	Tsentralnyj	Tsentralno-Tjernozjomnyj (central-tjernozemiska)	27 100	1 511 620
32	Bryansk oblast	Bryansk	Tsentralnyj	Tsentralnyj (centrala)	34 900	1 378 941
33	Vladimir oblast	Vladimir	Tsentralnyj	Tsentralnyj	29 000	1 523 990
34	Volgograd oblast	Volgograd	Juzjnyj	Privolzjskij	113 900	2 699 223
35	Vologda oblast	Vologda (största ort: Tjerepovets)	Severo-Zapadnyj	Severnij	145 700	1 269 568
36	Voronezj oblast	Voronezj	Tsentralnyj	Tsentralno-Tjernozjomnyj	52 400	2 378 803
37	Ivanovo oblast	Ivanovo	Tsentralnyj	Tsentralnyj	21 800	1 148 329
38	Irkutsk oblast	Irkutsk	Sibirskij	Vostochno-Sibirskij	767 900	2 581 705
39	Kaliningrad oblast	Kaliningrad	Severo-Zapadnyj	Kaliningradskij	15 100	955 281
40	Kaluga oblast	Kaluga	Tsentralnyj	Tsentralnyj	29 900	1 041 641
41	Kamtjatka oblast	Petropavlovsk-Kamtjatskij			472 300	347 123
42	Kemerovo oblast	Kemerovo (största ort: Novokuznetsk)	Sibirskij	Zapadno-Sibirskij	95 500	2 899 142
43	Kirov oblast	Kirov	Privolzjskij	Volgo-Vjatskij	120 800	1 503 529
44	Kostroma oblast	Kostroma	Tsentralnyj	Tsentralnyj	60 100	736 641
45	Kurgan oblast	Kurgan	Uralskij	Uralskij	71 000	1 019 532
46	Kursk oblast	Kursk	Tsentralnyj	Tsentralno-Tjernozjomnyj	29 800	1 235 091
47	Leningrad oblast	största ort: Gatchina^[a]	Severo-Zapadnyj	Severo-Zapadnyj	84 500	1 669 205
48	Lipetsk oblast	Lipetsk	Tsentralnyj	Tsentralno-Tjernozjomnyj	24 100	1 213 499
49	Magadan oblast	Magadan	Dalnevostotjnyj	Dalnevostotjnyj	461 400	182 726
50	Moskva oblast	största ort: Balasjicha^[b]	Tsentralnyj	Tsentralnyj	45 900	6 618 538
51	Murmansk oblast	Murmansk	Severo-Zapadnyj	Severnij	144 900	892 534
52	Nizjnij Novgorod oblast	Nizjnij Novgorod	Privolzjskij	Volgo-Vjatskij	76 900	3 524 028
53	Novgorod oblast	Velikij Novgorod	Severo-Zapadnyj	Severo-Zapadnyj	55 300	694 355
54	Novosibirsk oblast	Novosibirsk	Sibirskij	Zapadno-Sibirskij	178 200	2 692 251
55	Omsk oblast	Omsk	Sibirskij	Zapadno-Sibirskij	139 700	2 079 220
56	Orenburg oblast	Orenburg	Privolzjskij	Uralskij	124 000	2 179 551
57	Orjol oblast	Orjol	Tsentralnyj	Tsentralnyj	24 700	860 262
58	Penza oblast	Penza	Privolzjskij	Privolzjskij	43 200	1 452 941
59	Perm oblast	Perm			160 600	2 819 421
60	Pskov oblast	Pskov	Severo-Zapadnyj	Severo-Zapadnyj	55 300	760 810
61	Rostov oblast	Rostov-na-Donu	Juzjnyj	Severo-Kavkazskij	100 800	4 404 013
62	Rjazan oblast	Rjazan	Tsentralnyj	Tsentralnyj	39 600	1 227 910
63	Samara oblast	Samara	Privolzjskij	Privolzjskij	53 600	3 239 737
64	Saratov oblast	Saratov	Privolzjskij	Privolzjskij	100 200	2 668 310
65	Sachalin oblast	Juzjno-Sachalinsk	Dalnevostotjnyj	Dalnevostotjnyj	87 100	546 695
66	Sverdlovsk oblast	Jekaterinburg	Uralskij	Uralskij	194 800	4 486 214
67	Smolensk oblast	Smolensk	Tsentralnyj	Tsentralnyj	49 800	1 049 574
68	Tambov oblast	Tambov	Tsentralnyj	Tsentralno-Tjernozjomnyj	34 300	1 178 443
69	Tver oblast	Tver	Tsentralnyj	Tsentralnyj	84 100	1 471 459
70	Tomsk oblast	Tomsk	Sibirskij	Zapadno-Sibirskij	316 900	1 046 039
71	Tula oblast	Tula	Tsentralnyj	Tsentralnyj	25 700	1 675 758
72	Tiumen oblast	Tiumen	Uralskij	Zapadno-Sibirskij	1 435 200	3 264 841
73	Uljanovsk oblast	Uljanovsk	Privolzjskij	Privolzjskij	37 300	1 382 811
74	Tjeljabinsk oblast	Tjeljabinsk	Uralskij	Uralskij	87 900	3 603 339
75	Tjita oblast	Tjita			431 500	1 118 931
76	Jaroslavl oblast	Jaroslavl	Tsentralnyj	Tsentralnyj	36 400	1 367 398
77	Moskva	—	Tsentralnyj	Tsentralnyj	1 100	10 382 754
78	Sankt Petersburg	—	Severo-Zapadnyj	Severo-Zapadnyj	1 439	4 662 547
79	Judiska autonoma oblastet	Birobidzjan	Dalnevostotjnyj	Dalnevostotjnyj	36 000	190 915
80	Aginska Burjatien	Aginskoje			19 000	76 383
81	Komi-Permjakien	Kudymkar			32 900	127 000
82	Republiken Krim	Simferopol
82	Korjakien	Palana			301 500	18 354
83	Nentsien	Narjan-Mar	Severo-Zapadnyj	Severnij	176 700	41 546
84	Tajmyrien	Dudinka			862 100	37 768
85	Ust-Ordynska Burjatien	Ust-Ordynskij			22 400	124 000
86	Chantien-Mansien	Chanty-Mansijsk (största ort: Surgut)	Uralskij	Zapadno-Sibirskij	523 100	1 432 817
87	Tjuktjien	Anadyr	Dalnevostotjnyj	Dalnevostotjnyj	737 700	53 824
88	Evenkien	Tura			767 600	16 705
89	Jamalo-Nentsien	Salechard (största ort: Novyj Urengoj)	Uralskij	Zapadno-Sibirskij	750 300	507 006
90	Perm kraj	Perm	Privolzjskij	Uralskij	160 600	2 819 421
91	Kamtjatka kraj	Petropavlovsk-Kamtjatskij	Dalnevostotjnyj	Dalnevostotjnyj	472 300	358 801
92	Sevastopol

a. ^{^} Jämlikt artikel 13 i Leningrad oblasts stadga är oblstets styrande organ placerade i staden Sankt Petersburg. Sankt Petersburg omnämns dock inte officiellt som oblastets administrativa centrum.

b. ^{^} Jämlikt artikel 24 i Moskva oblasts stadga är oblstets styrande organ placerade i staden Moskva med omgivningar och över hela oblastets område. Moskva omnämns dock inte officiellt som oblastets administrativa centrum.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Rysslands ekonomiska regioner

Källor[redigera | redigera wikitext]

^ Федеральная служба государственной статистики (Federal State Statistics Service) (21 maj 2004). ”Территория, число районов, населённых пунктов и сельских администраций по субъектам Российской Федерации (Territory, Number of Districts, Inhabited Localities, and Rural Administration by Federal Subjects of the Russian Federation)” (på ryska). Всероссийская перепись населения 2002 года (All-Russia Population Census of 2002). Federal State Statistics Service. Arkiverad från originalet den 13 december 2007. https://web.archive.org/web/20071213141136/http://www.perepis2002.ru/ct/doc/1_TOM_01_03.xls. Läst 18 april 2008.
^ Федеральная служба государственной статистики (Federal State Statistics Service) (21 maj 2004). ”Численность населения России, субъектов Российской Федерации в составе федеральных округов, районов, городских поселений, сельских населённых пунктов – районных центров и сельских населённых пунктов с населением 3 тысячи и более человек (Population of Russia, its federal districts, federal subjects, districts, urban localities, rural localities—administrative centers, and rural localities with population of over 3,000)” (på ryska). Всероссийская перепись населения 2002 года (All-Russia Population Census of 2002). Federal State Statistics Service. Arkiverad från originalet den 1 juli 2008. https://web.archive.org/web/20080701102604/http://www.perepis2002.ru/ct/html/TOM_01_04_1.htm. Läst 23 juni 2008.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Federal subjects of Russia, 6 maj 2010.

Saunders, Robert A.; Strukov Vlad (2010) (på engelska). Historical dictionary of the Russian Federation [Elektronisk resurs]. Historical dictionaries of Europe ; 78. Lanham, Md.: Scarecrow Press. Libris 12078858. ISBN 9780810874602

[1] Федеральная служба государственной статистики (Federal State Statistics Service) (21 maj 2004). ”Территория, число районов, населённых пунктов и сельских администраций по субъектам Российской Федерации (Territory, Number of Districts, Inhabited Localities, and Rural Administration by Federal Subjects of the Russian Federation)” (på ryska). Всероссийская перепись населения 2002 года (All-Russia Population Census of 2002). Federal State Statistics Service. Arkiverad från originalet den 13 december 2007. https://web.archive.org/web/20071213141136/http://www.perepis2002.ru/ct/doc/1_TOM_01_03.xls. Läst 18 april 2008.

[2] Федеральная служба государственной статистики (Federal State Statistics Service) (21 maj 2004). ”Численность населения России, субъектов Российской Федерации в составе федеральных округов, районов, городских поселений, сельских населённых пунктов – районных центров и сельских населённых пунктов с населением 3 тысячи и более человек (Population of Russia, its federal districts, federal subjects, districts, urban localities, rural localities—administrative centers, and rural localities with population of over 3,000)” (på ryska). Всероссийская перепись населения 2002 года (All-Russia Population Census of 2002). Federal State Statistics Service. Arkiverad från originalet den 1 juli 2008. https://web.archive.org/web/20080701102604/http://www.perepis2002.ru/ct/html/TOM_01_04_1.htm. Läst 23 juni 2008.

[1]

[2]

[a]

[b]

Rysslands federationssubjekt

Lista över federationssubjekt[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Navigeringsmeny