Kanahia laniflora
 |
Den här artikeln har skapats av Lsjbot, ett program (en robot) för automatisk redigering. (2014-09) Artikeln kan innehålla fakta- eller språkfel, eller ett märkligt urval av fakta, källor eller bilder. Mallen kan avlägsnas efter en kontroll av innehållet (vidare information) |
| Kanahia laniflora | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Kärlväxter Tracheophyta |
| Klass | Tvåhjärtbladiga blomväxter Magnoliopsida |
| Ordning | Gentianaordningen Gentianales |
| Familj | Oleanderväxter Apocynaceae |
| Släkte | Kanahia |
| Art | Kanahia laniflora |
| Vetenskapligt namn | |
| § Kanahia laniflora | |
| Auktor | (Forssk.) R. Br. |
| Synonymer | |
|
Kanahia monroi S. Moore Kanahia kaunah Schultes Kanahia glaberrima N. E. Br. Kanahia forskalii Decne. Kanahia delilei Ky. ex Decne. Kanahia consimilis N. E. Br. Gomphocarpus glaberrimus Oliver Canahia laniflora Steud. Asclepias rivalis S. Moore Asclepias laniflora Forssk. Asclepias glaberrima (Oliv.) Schltr. Asclepias fluviatilis A. Cheval. Asclepias coarctata S. Moore | |
Kanahia laniflora[1] är en oleanderväxtart som först beskrevs av Peter Forsskål, och fick sitt nu gällande namn av Robert Brown. Kanahia laniflora ingår i släktet Kanahia och familjen oleanderväxter.[2][3] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[2]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ R. Br., 1810 In: Mém. Wern. Soc. 1: 40
- ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (30 juni 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/16646059. Läst 26 maj 2014.
- ^ ”World Plants: Synonymic Checklists of the Vascular Plants of the World”. Arkiverad från originalet den 18 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190318221109/http://worldplants.webarchiv.kit.edu/. Läst 2 september 2014.