Kanaltorget

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kanaltorget år 1902. Bildsamlingen vid Göteborgs stadsmuseum.

Kanaltorget är ett torg i stadsdelen Gullbergsvass[1] i centrala Göteborg. Torget är endast numrerat med nr 1, med fastighetsbeteckning Gullbergsvass 703:45, och är cirka 3 800 kvadratmeter stort. Det nuvarande torgets namn fastställdes den 20 september 2007.[2]

Det ursprungliga torget fick sitt namn 1883 efter sitt läge vid Östra Hamnkanalens norra del (igenfylld 1936). Namnet förekommer första gången 1885 i Göteborgs Adress- och Industrikalender.[3] År 1900 var torget 3 676 kvadratmeter stort.[4] Då stadsplanen ändrades för Östra Nordstaden utgick torget under 1973.[5] Kanaltorgsgatan uppstod 1953, från torget och norrut.

På en karta från 1807, så ligger "Corps de Garde" (Kronans vakthus) på platsen för torget, Östra Hamnen i väster och kajområdet för Lilla Bommen i norr.[6] Lilla Klädpressaregatan i söder tillkom 1848.

Omkring 1850 låg området - i Första kvarteret Gustavus Primus - öde, kallat för "Signeulska trädgården" efter färgerifabrikör Gustaf Adolf Signeul. Det Wernerska huset med tomtnummer 1 och 2, uppfördes 1877 efter ritning av Victor Adler med adress Kanaltorget 1. Huset i fem våningar byggdes för direktör Anders Werner som förvärvat de två västligaste tomterna. År 1971 revs huset då Nordstans parkeringshus skulle uppföras.[7] Här inrättade han företaget Aug. Werner & Co:s Fabriks- och Handels AB - grundat 1866 - och som bland annat ägde Anderstorps bomullsspinneri i Lindome och anlade Eriksbergs färgeri i Göteborg. Det senare blev utflyttat till Anderstorp.[8][9]

Lilla Bommens Bro gick över Östra Hamnkanalen vid dess utlopp i Lilla Bommens Hamn. Den band samman Kanaltorget med S:t Eriks Torg. Bron försvann 1936, då kanalen fylldes igen. Det var en bred bro med järnvägsspår och mycket annan trafik.[10]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Torgets västra del får sägas ligga inom stadsdelen Nordstaden.
  2. ^ Göteborgs stad, Kulturnämnden. Arkiverad 26 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ Göteborgs Adress- och Industrikalender år 1885, [Åttonde Årgången], utgifvare Fred. Lindberg, Göteborg 1885, s. 12
  4. ^ Statistisk Årsbok för Göteborg, [Första årgången 1900], Komitén för Göteborgs stads kommunalstatistik 1902, s. 6
  5. ^ Göteborgs gatunamn - supplement 1960-1974, redaktör Rutger Blidberg, utgiven av Göteborgs gatunamnsberedning, Typografia, Göteborg 1974, s. 22.
  6. ^ Tomtkarta 1807, [Inom Vallgraven]. Ur: Studier i Göteborgs byggnadshistoria före 1814: Ett bidrag till svensk stadsbyggnadshistoria, [utvidgad upplaga], Serie: Svensk byggnadskultur, 99-0887545-0 ; 2, fil lic Arvid Bæckström, Nordiska museet, Stockholm 1923
  7. ^ Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 ISBN 91-970916-3-4, s. 24
  8. ^ Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962, del I:I, Göteborg 1863-1913, professor Artur Attman, utgiven av Göteborgs stadsfullmäktige, Göteborg 1963, s. 113
  9. ^ Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962, del I:2, Göteborg 1913-1962, [Näringsliv och ekonomisk utveckling], professor Artur Attman, utgiven av Göteborgs stadsfullmäktige, Göteborg 1963, s. 102
  10. ^ Göteborgs kanaler och broar berättar, Bengt A. Öhnander, Tre Böcker Förlag AB, Göteborg 2007 ISBN 978-91-7029-630-7

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]