Kanaltorget, Göteborg

Kanaltorget är ett torg i stadsdelen Gullbergsvass^[1] i centrala Göteborg. Det ursprungliga torget var beläget i stadsdelen Nordstaden.^[2] Torget är endast numrerat med nr 1, med fastighetsbeteckning Gullbergsvass 703:45, och är cirka 3 800 kvadratmeter stort. Det nuvarande torgets namn fastställdes den 20 september 2007.^[3]

Det ursprungliga torget fick sitt namn 1883 efter sitt läge vid Östra Hamnkanalens norra del (igenfylld 1936). Namnet förekommer första gången 1885 i Göteborgs Adress- och Industrikalender.^[4] År 1900 var torget 3 676 kvadratmeter stort.^[5] Då stadsplanen ändrades för Östra Nordstaden utgick torget under 1973.^[6] Kanaltorgsgatan uppstod 1953, från torget och norrut.

På en karta från 1807, så ligger "Corps de Garde" (Kronans vakthus) på platsen för torget, Östra Hamnen i väster och kajområdet för Lilla Bommen i norr.^[7] Lilla Klädpressaregatan i söder tillkom 1848.

Omkring 1850 låg området - i Första kvarteret Gustavus Primus - öde, kallat för "Signeulska trädgården" efter färgerifabrikör Gustaf Adolf Signeul. Det Wernerska huset med tomtnummer 1 och 2, uppfördes 1877 efter ritning av Victor Adler med adress Kanaltorget 1. Huset i fem våningar byggdes för direktör Anders Werner som förvärvat de två västligaste tomterna. År 1971 revs huset då Nordstans parkeringshus skulle uppföras.^[8] Här inrättade han företaget Aug. Werner & Co:s Fabriks- och Handels AB - grundat 1866 - och som bland annat ägde Anderstorps bomullsspinneri i Lindome och anlade Eriksbergs färgeri i Göteborg. Det senare blev utflyttat till Anderstorp.^[9]^[10]

Lilla Bommens Bro gick över Östra Hamnkanalen vid dess utlopp i Lilla Bommens Hamn. Den band samman Kanaltorget med S:t Eriks Torg. Bron försvann 1936, då kanalen fylldes igen. Det var en bred bro med järnvägsspår och mycket annan trafik.^[11]

Den öppna plats som uppstod när Götatunneln färdigställts år 2006 och på vilken informationscentret Älvrummet placerades, fick namnet Kanaltorget år 2007. Under åren 2010–2012 var Göteborgshjulet beläget på Kanaltorget. Under den perioden benämndes platsen i göteborgshumorn för Hjultomten.^[12]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, [4:e uppl.], red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7, s. 154, 190
Östra Nordstaden i Göteborg: Göteborgs hembygdsförbunds skriftserie VIII, red. Maja Kjellin, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1973, s. 59ff
Göteborgs stad, Fastighetskontoret, "Från gatuadress till fastighetsbeteckning" (år 2010).

^ Torgets västra del får sägas ligga inom stadsdelen Nordstaden.
^ Baum, s. 154
^ Göteborgs stad, Kulturnämnden. Arkiverad 26 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
^ Göteborgs Adress- och Industrikalender år 1885, [Åttonde Årgången], utgifvare Fred. Lindberg, Göteborg 1885, s. 12
^ Statistisk Årsbok för Göteborg, [Första årgången 1900], Komitén för Göteborgs stads kommunalstatistik 1902, s. 6
^ Göteborgs gatunamn - supplement 1960-1974, redaktör Rutger Blidberg, utgiven av Göteborgs gatunamnsberedning, Typografia, Göteborg 1974, s. 22.
^ Tomtkarta 1807, [Inom Vallgraven]. Ur: Studier i Göteborgs byggnadshistoria före 1814: Ett bidrag till svensk stadsbyggnadshistoria, [utvidgad upplaga], Serie: Svensk byggnadskultur, 99-0887545-0 ; 2, fil lic Arvid Bæckström, Nordiska museet, Stockholm 1923
^ Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 ISBN 91-970916-3-4, s. 24
^ Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962, del I:I, Göteborg 1863-1913, professor Artur Attman, utgiven av Göteborgs stadsfullmäktige, Göteborg 1963, s. 113
^ Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962, del I:2, Göteborg 1913-1962, [Näringsliv och ekonomisk utveckling], professor Artur Attman, utgiven av Göteborgs stadsfullmäktige, Göteborg 1963, s. 102
^ Göteborgs kanaler och broar berättar, Bengt A. Öhnander, Tre Böcker Förlag AB, Göteborg 2007 ISBN 978-91-7029-630-7
^ Carlsson, Lars O. (2019). Göteborgs Stads namnberedning 1919–2019. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum. sid. 63. ISBN 978-91-86475-16-1

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

[1] Torgets västra del får sägas ligga inom stadsdelen Nordstaden.

[2] Baum, s. 154

[3] Göteborgs stad, Kulturnämnden. Arkiverad 26 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.

[4] Göteborgs Adress- och Industrikalender år 1885, [Åttonde Årgången], utgifvare Fred. Lindberg, Göteborg 1885, s. 12

[5] Statistisk Årsbok för Göteborg, [Första årgången 1900], Komitén för Göteborgs stads kommunalstatistik 1902, s. 6

[6] Göteborgs gatunamn - supplement 1960-1974, redaktör Rutger Blidberg, utgiven av Göteborgs gatunamnsberedning, Typografia, Göteborg 1974, s. 22.

[7] Tomtkarta 1807, [Inom Vallgraven]. Ur: Studier i Göteborgs byggnadshistoria före 1814: Ett bidrag till svensk stadsbyggnadshistoria, [utvidgad upplaga], Serie: Svensk byggnadskultur, 99-0887545-0 ; 2, fil lic Arvid Bæckström, Nordiska museet, Stockholm 1923

[8] Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 ISBN 91-970916-3-4, s. 24

[9] Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962, del I:I, Göteborg 1863-1913, professor Artur Attman, utgiven av Göteborgs stadsfullmäktige, Göteborg 1963, s. 113

[10] Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962, del I:2, Göteborg 1913-1962, [Näringsliv och ekonomisk utveckling], professor Artur Attman, utgiven av Göteborgs stadsfullmäktige, Göteborg 1963, s. 102

[11] Göteborgs kanaler och broar berättar, Bengt A. Öhnander, Tre Böcker Förlag AB, Göteborg 2007 ISBN 978-91-7029-630-7

[12] Carlsson, Lars O. (2019). Göteborgs Stads namnberedning 1919–2019. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum. sid. 63. ISBN 978-91-86475-16-1

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]