Kandidatturneringen

Från Wikipedia
Spelhallen i Berlin, Tyskland, under Kandidatturneringen 2018. Flera partier pågår samtidigt.

Kandidatturneringen (engelska: Candidates Tournament) är en internationell schackturnering som sedan 1950 arrangeras av FIDE för att utse utmanaren till världsmästartiteln i schack. Vinnaren möter sedan den regerande världsmästaren under världsmästerskapen i schack. Sedan 2013 hålls turneringen vartannat år.[1]

I turneringen möter deltagarna varandra två gånger om i en så kallad dubbel round robin, ett parti som vit och ett parti som svart. Seger ger ett poäng, oavgjort ett halvt, och förlust noll. Resultaten sammanställs sedan i en tabell, där spelaren med flest poäng vinner turneringen.[1]

I det nuvarande formatet finns åtta deltagare, och kvalificering sker baserat på resultatet i andra FIDE-turneringar. Deltagarna utgörs av förloraren i det föregående världsmästerskapet i schack, topp tre i Schack-världscupen, topp två i FIDE Grand Swiss Tournament, vinnaren av FIDE Circuit samt den spelare med högst elo-ranking i januari samma år som kandidatturneringen arrangeras.[1]

Turneringen är öppen för båda könen, men det finns även en separat kandidatturnering för damer där vinnaren får möta den regerande kvinnliga världsmästaren i världsmästerskapet i schack för damer.[2] Den hittills enda kvinnan att kvala in till den öppna turneringen är den ungerska stormästaren Judit Polgár.[3]

Lista över vinnare[4][redigera | redigera wikitext]

År Vinnare
1950 Sovjetunionen David Bronstein
1953 Sovjetunionen Vasilij Smyslov
1956 Sovjetunionen Vasilij Smyslov
1959 Sovjetunionen Michail Tal
1962 Sovjetunionen Tigran Petrosian
1965 Sovjetunionen Boris Spasskij
1968 Sovjetunionen Boris Spasskij
1971 USA Bobby Fischer
1974 Sovjetunionen Anatolij Karpov
1977 Schweiz Viktor Kortjnoj
1980 Schweiz Viktor Kortjnoj
1983 Sovjetunionen Garry Kasparov
1987 Sovjetunionen Anatolij Karpov
1990 Sovjetunionen Anatolij Karpov
1993 Storbritannien Nigel Short
1995 Indien Viswanathan Anand
1997 - 2005 Splittrad titel
2007 Topp fyra kvalificeras till en separat final
2009 Bulgarien Veselin Topalov
2011 Israel Boris Gelfand
2013 Norge Magnus Carlsen
2014 Indien Viswanathan Anand
2016 Ryssland Sergej Karjakin
2018 USA Fabiano Caruana
2020-21 Ryssland Jan Nepomnjasjtjij
2022 Ryssland Jan Nepomnjasjtjij
2024 Indien Dommaraju Gukesh[5]

Referenser[redigera | redigera wikitext]