Kapillaritet

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Kapillaritet eller kapillär stighöjd är ett mått på markporernas sugkraft på vatten. Ju mindre porer, desto hårdare binds vattnet i marken. Kapillaritet beror huvudsakligen på kohesion och adhesion.

Matematiskt samband[redigera | redigera wikitext]

Sambandet mellan porstorlek och bindningstryck ser ut enligt följande:

där


När markvattnet binds till en vanlig mineraljord (med hydrofila egenskaper), blir bindningsvinkeln 180 grader och blir då -1. Uttrycket kan då förenklas till:

Detta matematiska samband förklarar varför markvattnet finns i de små markporerna och markluften i de stora markporerna. Detta samband är också användbart för att tolka pF-kurvan.


Organiska jordar[redigera | redigera wikitext]

Organiska jordar har både hydrofila och hydrofoba egenskaper, vilket starkt påverkar vattnets bindningsvinkel till det organiska materialet. Vilka egenskaper som dominerar är helt beroende på markens vattenhalt.


Vid fuktiga förhållanden[redigera | redigera wikitext]

Vid fuktiga förhållanden dominerar de hydrofila egenskaperna och markvattnet beter sig då på samma sätt som i en vanlig mineraljord, d.v.s. att markluften finns i de stora markporerna och markvattnet i de små markporerna.


Vid torra förhållanden[redigera | redigera wikitext]

Om den organiska jorden däremot tillåts att torka ut, får de hydrofoba egenskaperna övertaget. Då blir bindningsvinkeln nära 0 och uttrycket blir +1. Vi får då en kapillär sjunkhöjd, som kan matematiskt kan beskrivas:

Det innebär i praktiken att markvattnet hamnar i de stora markporerna och markluften i de små markporerna. Har den organiska jorden väl fått hydrofoba egenskaper, får den ett stort bevätningsmotstånd och det blir mycket svårt att återfå de hydrofila egenskaperna under pågående växtodlingssäsong.

Se även[redigera | redigera wikitext]