Karbolchampinjon

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Karbolchampinjon
Agaricus xanthoderma.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
StamBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningAgaricales
FamiljAgaricaceae
SläkteAgaricus
ArtKarbolchampinjon
A. xanthodermus
Vetenskapligt namn
§ Agaricus xanthodermus
AuktorGenev. 1876
Synonymer
Agaricus pseudocretaceus Bon 1985[1]
Agaricus xanthodermus var. griseus (A. Pearson) Bon & Cappelli 1983[2]
Agaricus meleagris var. grisea (A. Pearson) Wasser 1978[3]
Psalliota grisea (A. Pearson) Essette 1964[4]
Psalliota xanthoderma var. grisea A. Pearson 1946[5]
Psalliota xanthoderma var. lepiotoides (Maire) Rea 1922[6]
Agaricus xanthodermus var. lepiotoides Maire 1910[7]
Fungus xanthodermus (Genev.) Kuntze 1898[8]
Psalliota flavescens Richon & Roze 1888[9]
Psalliota xanthoderma (Genev.) Richon & Roze 1885[10]
Pratella xanthoderma (Genev.) Gillet 1884[11]

Den mykologiska karaktären hos karbolchampinjon:

Gills icon.png
hymenium:
skivor

Convex cap icon.svg
hatt:
välvd

Free gills icon.png
skivtyp:
fria

Poisonous toxicity icon.png
ätlighet:
giftig



Ring stipe icon.png
fot:
ring

Tan spore print icon.png
sporavtryck:
brun

Saprotrophic ecology icon.png
ekologi:
saprofyt

Karbolchampinjon (Agaricus xanthodermus[12]), eller Giftchampinjon, är en svampart i familjen Agaricaceae[13][14] som är svagt giftig (kan vid förtäring orsaka obehagliga men övergående magsmärtor och kräkningar). Den växer i gräsmark eller bar jord i parker, trädgårdar, kyrkogårdar, etc. Den är kalkgynnad och förekommer tämligen sällsynt i Götaland och Svealand. [15] Den kan lokalt vara vanligare, t.ex. i vissa parkområden. Den känns igen främst på sin obehagliga doft och att den gulnar mycket kraftigare än Snöbollschampinjon, samt att den blir kromgul i fotbasen. [16]

Arten är reproducerande i Sverige.[17]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bon (1985) , In: Docums Mycol. 15(no. 60):34
  2. ^ Bon & Cappelli (1983) , In: Docums Mycol. 13(no. 52):16
  3. ^ Wasser (1978) , In: Ukr. bot. Zh. 35(5):516
  4. ^ Essette (1964) , In: Psalliotes:tab. 42
  5. ^ A. Pearson (1946) , In: Trans. Br. mycol. Soc. 29(4):204
  6. ^ Rea (1922) , In: Brit. basidiomyc. (Cambridge):85
  7. ^ Maire (1910) , In: Bull. Soc. mycol. Fr. 24:LVIII
  8. ^ Kuntze (1898) , In: Revis. gen. pl. (Leipzig) 3(2):480
  9. ^ ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013. 
  10. ^ Richon & Roze (1885) , In: Fl. champ. com. ven.:53
  11. ^ Gillet (1884) , In: Champignons de France. Tableaux Analytiques des Hyménomycétes (Alençon):129
  12. ^ Genev. (1876) , In: Bull. Soc. bot. Fr. 23:28
  13. ^ Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (13 oktober 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/agaricus+xanthodermus/match/1. Läst 24 september 2012. 
  14. ^ Species Fungorum. Kirk P.M., 2010-11-23
  15. ^ Artdatabanken, SLU. ”https://artfakta.artdatabanken.se/taxon/2947”. artfakta.artdatabanken.se. https://artfakta.artdatabanken.se/taxon/2947. Läst 10 augusti 2018. 
  16. ^ Holmberg, Pelle. Giftsvampar och svampgifter. sid. 43 
  17. ^ Dyntaxa Giftchampinjon

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]