Karl Gustavs församling, Luleå stift
| Karl Gustavs församling Före detta församling | |
| | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Kommun | Haparanda kommun[1] |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Luleå stift |
| Bildad | 1745 |
| av del av | Nedertorneå-Haparanda församling |
| Avskild från | Karl Gustavs socken (1863) |
| Upphörd | 31 december 2009 |
| Uppgått i | Haparanda församling |
| Upphov till | Karl Gustavs distrikt |
| Karta | |
Karl Gustavs församling, Luleå stifts läge i Norrbottens län. | |
| Koordinat | 66°02′44″N 23°58′05″Ö / 66.045652777778°N 23.967969444444°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Koder, länkar | |
| Församlingskod | 251600 (–) 258304 (–) |
| Kyrkoarkiv | SE/HLA/1010101 (–) |
| Redigera Wikidata | |
Karl Gustavs församling var en församling i Luleå stift i Haparanda kommun i Norrbottens län. Församlingens huvudkyrka var Karl Gustavs kyrka i Karungi. På 1900-talet uppfördes kyrkan i Lappträsk.
Administrativ historik
[redigera | redigera wikitext]Församlingen bildades 1745 som ett kapellag i Nedertorneå församling under namnet Karungi kapellag. Namnändring till det nuvarande skedde 1783 i samband med att församlingen blev ett eget pastorat och fick namnet Karl Gustav efter en av kung Gustav III:s söner. 1809 delades församlingen till följd av freden i Fredrikshamn; församlingsborna på den östra sidan av Torne älv (storfurstendömet Finland) fick då bygga sig en egen kyrka.
Församlingen uppgick 2010 i Nedertorneå-Haparanda, vilken samtidigt bytte namn till Haparanda församling.[2]
Pastorat
[redigera | redigera wikitext]På 1880-talet var Karl Gustav ett regalt pastorat av andra klassen.[3] Pastorats uppdelning på klasser upphörde genom lagen angående tillsättning av präster den 26 oktober 1883 och systemet med regala pastorat avskaffades genom 1910 års prästvallag.
Församlingen ingick till 1783 i pastorat med Nedertorneå församling, Torneå stadsförsamling, för att därefter till en tidpunkt före 2010 utgöra ett eget pastorat. Församlingen bildade pastorat med Nedertorneå-Haparanda församling vid en tidpunkt före 2010.[4]
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]| Befolkningsutvecklingen i Karl Gustavs församling 1805–2005[5][6][7][8][9] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1805 | 1 308 | |||
| 1810 | 1 097 | |||
| 1820 | 1 482 | |||
| 1830 | 1 713 | |||
| 1840 | 1 531 | |||
| 1850 | 1 904 | |||
| 1860 | 2 285 | |||
| 1870 | 2 149 | |||
| 1880 | 2 244 | |||
| 1890 | 2 229 | |||
| 1900 | 2 403 | |||
| 1910 | 2 536 | |||
| 1920 | 2 877 | |||
| 1930 | 2 890 | |||
| 1940 | 3 410 | |||
| 1950 | 3 390 | |||
| 1955 | 3 226 | |||
| 1960 | 2 850 | |||
| 1965 | 2 432 | |||
| 1970 | 1 979 | |||
| 1975 | 1 719 | |||
| 1980 | 1 496 | |||
| 1985 | 1 388 | |||
| 1990 | 1 368 | |||
| 1995 | 1 309 | |||
| 2000 | 1 221 | |||
| 2005 | 1 103 | |||
| Anm: Befolkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. | ||||
Kyrkoherdar
[redigera | redigera wikitext]| Ämbetstid[10] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1782–1815 | David Niklas Cneiff | 1755–1815 | |
| 1822–1833 | Erik Burman | 1762–1833 | |
| 1835–1845 | Zacharias Grape | 1785–1847 | Senare kyrkoherde i Överkalix församling. |
| 1846–1857 | Henrik Bucht | 1810–1857 | |
| 1861–1873 | Isak Grape | 1822–1873 | |
| 1874–1909 | Erik Anders Stenborg | 1827–1909 | |
| 1911–1926 | William Wallin | 1871–1926 |
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/258304000.[källa från Wikidata]
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Karl Gustaf. 1. Socken i Nordisk familjebok (första upplagan, 1884)
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 30 december 2017. https://web.archive.org/web/20171230122632/http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/historisk-statistik/digitaliserat---statistik-efter-serie/. Läst 20 december 2017.
- ^ ”Folkmängd Del 1-2 Kommuner och församlingar (SOS) 1967-1990”. Sveriges officiella statistik. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 11 april 2017. https://web.archive.org/web/20170411220754/http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Befolkningsstatistik-1911-2001/Folkmangd-del-1-3-1967-1990/. Läst 20 december 2017.
- ^ (
PDF) Befolkningsstatistik 1995, Del 1: Folkmängden och dess förändringar i kommuner och församlingar m m. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1996. sid. 118. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822145426/http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Befolkningsstatistik%20Del%201-2%20Folkm%c3%a4ngden%20och%20dess%20f%c3%b6r%c3%a4ndringar%20och%20flyttningar%20(SOS)%201991-2001/Befolkningsstatistik-1995-1-Folkmangden-och-dess-forandringar.pdf. Läst 20 december 2017
- ^ Statistiska centralbyrån - Folkmängd per församling 2000-12-31 enligt 2001-01-01:s indelning (XLS-fil)
- ^ Statistiska centralbyrån - Folkmängden per församling 2005-12-31 enligt indelningen 2006-01-01 (XLS-fil)
- ^ Bygdén, Leonard; Hasselberg Bertil (1923). Hernösands stifts herdaminne: bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning. D. 2. Uppsala: Almqvist & Wiksell. sid. 64-69. Libris 490179. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/Bygd%C3%A9nL/titlar/Hern%C3%B6sandsStiftsHerdaminne2/sida/66/faksimil
