Haparanda kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Haparanda kommun
Haparanda stad
Kommun
Stadshotellet och kommunhuset i Haparanda.
Haparanda vapen.svg
Fri vapensköld för Haparanda kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land  Sverige
Län Norrbottens län
Landskap Norrbotten
Domsaga Haparanda domsaga[1]
Läge 65°50′0″N 24°8′0″Ö / 65.83333°N 24.13333°Ö / 65.83333; 24.13333
Centralort Haparanda
Areal 959,85 km² (2015-01-01)[2]
123:e största (av 290)
 - land 921,27 km²
 - vatten 38,58 km²
Folkmängd 9 784 (2016-03-31)[3]
220:e största (av 290)
Befolkningstäthet 10,62 invånare/km²[3][2]
228:e högsta (av 290)
Kommunstyrelsens
ordförande
Peter Waara (S)
GeoNames 605857
Kommunkod 2583[4]
Tätortsgrad (%) 76,9 (2010)[5]
Antal anställda 1 175 (2014-11)[6]
Haparanda Municipality in Norrbotten County.png
Webbplats: www.haparanda.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal

Haparanda kommun eller Haparanda stad är en kommun i Norrbottens län i landskapet Norrbotten i Sverige. Centralort är Haparanda.

Haparanda kommun ligger vid gränsen till Finland och tätorten Haparanda ligger där Torne älv mynnar ut i norra Bottenviken. Haparanda kommun är tillsammans med Botkyrka kommun en av de två kommuner som har fler invånare med utländsk bakgrund (50,53 %) än invånare med svensk bakgrund.[7] Den 31 december 2014 var 36,04 % av kommunens befolkning, 3 523 personer, födda i Finland.[8]

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Karl Gustav och Nedertorneå. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området låg även Haparanda stad, bildad 1842 som 1863 bildade en stadskommun.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[9]

1969 uppgick Nedertorneå landskommun och Karl Gustavs landskommun i Haparanda stad. Haparanda kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Haparanda stad.[10]

Kommunen ingår sedan bildandet i Haparanda domsaga.[11]

Kommunen benämns i olika sammanhang Haparanda stad (se Lista över kommuner i Sverige som använder begreppet stad).

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av silver en från ett grönt treberg mellan två uppväxande gröna aspar under en sol av guld uppskjutande riksgränsstolpe av guld med ett blått klot, belagt med tre kronor av guld och krönt med ett kors av guld, lagd över ett svävande, genomgående, nedtill rakt avskuret blått treberg.[12]

Vapnet återfinns i ett kungligt brev från 1828. Haparanda hade grundats efter det att Sverige avträtt Finland och riksgränsen dragits i Torne älv. Bilden syftar naturligtvis på läget intill gränsen. Vapnet fastställdes inte av Kunglig Majestät, men registrerades för den nya kommunen i Patent- och registreringsverket 1977.

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Haparanda kommer av de finska orden haapa (”asp”) och ranta (”strand”).

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Haparanda kommun 1970 – 2015[13]
År Folkmängd
1970
  
8 893
1975
  
9 053
1980
  
9 672
1985
  
9 943
1990
  
10 517
1995
  
10 856
2000
  
10 412
2005
  
10 184
2010
  
10 059
2015
  
9 831
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 4 940, eller 50,53 % av befolkningen (hela befolkningen: 9 776 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 5 190, eller 50,22 %.[7]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Haparanda kommun 9 776 personer. Av dessa så var 3 926 personer (40,2 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[8]

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en församling Haparanda församling.[14]

Distrikt (socknar) inom Haparanda kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[15]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2010 fanns det fem tätorter i Haparanda kommun och tätortsgraden var 76,9 %:[16]

Nr Tätort Folkmängd
1 Haparanda &&&&&&&&&&&04856.&&&&&04 856
2 Marielund &&&&&&&&&&&01726.&&&&&01 726
3 Seskarö &&&&&&&&&&&&0491.&&&&&0491
4 Nikkala &&&&&&&&&&&&0435.&&&&&0435
5 Karungi &&&&&&&&&&&&0232.&&&&&0232

Centralorten är i fet stil.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Socialdemokraterna har ett starkt stöd i kommunen och har varit det största partiet i samtliga kommunval från 1970 och framåt. Egen majoritet hade partiet under åren 1988-1998 samt 2006 till 2014. Det näst största partiet har varit Centerpartiet i samtliga val förutom tre: 1998, 2002 och 2006, då Moderaterna var det näst största partiet.

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn Tillträdde Avgick
  Bengt Westman (S)  ? 31 december 2002[17]
  Sven-Erik Bucht (S) 2003 2010
  Gunnel Simu (S) 2010 31 december 2014
  Peter Waara (S) 1 januari 2015-

Kommunstyrelse[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande
C
Peter Waara
Vice ordförande
M
Jan-Ola Eriksson

Totalt har kommunstyrelsen 11 ledamöter, varav 5 tillhör socialdemokraterna, 1 tillhör vänsterpartiet, 3 tillhör centerpartiet och 2 tillhör moderaterna.[18]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Ulf Olofsson
Förste vice ordförande
C
Bertil Segerlund
Andre vice ordförande
V
Monica Perdahl-Täikkö
Ordförande Nämnd Vice ordförande
S
Marlene Haara Socialnämnden
s
Ulf Eliasson
S
Bengt Westman Barn- och ungdomsnämnden
S
Nina Pörhölä
S
Kurt Rosendahl Samhällsbyggnadsnämnden
S
Ann-Christin Ollinen
S
Jouni Slagner Valnämnden
S
Ann-Christin Ollinen

Mandatfördelning i Haparanda kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP APK SD NF KV C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 4 17 2 9 4 5
4 17 2 9 4 5
41 86,3
38
1973 4 18 2 10 2 5
4 18 2 10 2 5
41 89,0
34 7
1976 4 17 4 10 2 4
4 17 4 10 2 4
41 84,9
34 7
1979 2 18 1 5 8 2 1 4
2 18 5 8 2 4
41 84,0
31 10
1982 3 19 1 1 4 7 1 5
3 19 4 7 5
41 81,9
32 9
1985 3 19 1 4 7 1 6
3 19 4 7 6
41 78,1
32 9
1988 2 21 2 3 7 1 1 4
2 21 2 3 7 4
41 73,6
30 11
1991 2 22 1 2 7 1 1 5
2 22 2 7 5
41 68,8
29 12
1994 2 25 3 5 1 1 4
2 25 3 5 4
41 70,2
23 18
1998 4 17 2 2 4 1 5
4 17 2 2 4 5
35 60,39
21 14
2002 3 16 2 6 1 1 6
3 16 2 6 6
35 57,77
23 12
2006 2 22 1 5 1 4
2 22 5 4
35 59,53
19 16
2010 3 21 4 1 6
3 21 4 6
35 61,04
16 19
2014 2 17 1 9 1 5
2 17 9 5
35 60,62
18 17
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiers starkaste stöd[redigera | redigera wikitext]

Parti Valdistrikt Kommun
Starkaste Andel Andel
S Seskarö 50,98 % 46,58  %
C Grankullen 29,95 % 23,81  %
M Seskarö 17,97 % 15,22  %
V Seskarö 7,52 % 5,96  %
SD Karungi 5,20 % 3,70  %
KD Haparanda Södra 4,09 % 2,54  %
MP Seskarö 1,96 % 1,28  %
FP Grankullen 0,70 % 0,52  %
Data hämtat från Valmyndigheten.


Språk[redigera | redigera wikitext]

Bakgrunden[redigera | redigera wikitext]

Bygden i kommunen har traditionellt varit finsk- och meänkielispråkig, men under 1900-talet vann svenskan stadigt terräng på landsbygden och den är nu det klart dominerande språket i de yngre generationerna.

I centralorten däremot var förhållandena annorlunda och utvecklingen har där gått i närmast omvänd riktning. Den nygrundade staden Haparanda lockade till sig människor från många olika delar av Sverige och hade därför redan på 1800-talet en svenskspråkig majoritet, varför staden i språkvetenskapliga verk till och med betecknades som en svensk språkö. Haparanda var länge den enda orten i Tornedalen där andelen enspråkigt svenska översteg andelen enspråkigt finska. Dock lärde sig många av de inflyttade svenskarna också att tala finska som andraspråk; funktionell tvåspråkighet var en nödvändighet med tanke på stadens läge.

Dagens situation[redigera | redigera wikitext]

I dag har finskan, på grund av stor inflyttning av framför allt sverigefinnar under senare delen av 1900-talet, fått en mycket stark ställning i Haparanda tätort och i Marielund, som i praktiken utgör en förort till Haparanda.

Haparanda kommun omfattas av minoritetsspråkslagstiftningen, som bland annat ger medborgare rätt att vända sig till kommunen på minoritetsspråken finska och meänkieli.


Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Gränshandeln har alltid varit viktig för Haparanda. 2006 öppnades världens nordligaste Ikea-varuhus i Haparanda.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

  • Hermansons Handelsgård från 1832, som är en av norra Sveriges bäst bevarade handelsgårdar.
  • Kukkolaforsen, som är den viktigaste av natursevärdheterna i Haparanda och Torneå kommuner, ligger i Kukkola, 15 kilometer norr om Haparanda och Torneå. Forsen är 3 500 meter lång och har en fallhöjd på cirka 14 meter.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Haparanda kommun har fyra vänorter:

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor
  2. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  3. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2016”. Statistiska centralbyrån. 12 maj 2016. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/403072/. Läst 14 maj 2016. 
  4. ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
  5. ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015. 
  6. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  7. ^ [a b] Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 6 december 2015)
  8. ^ [a b c] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 17 januari 2016
  9. ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 sida 18 i pdf:en
  10. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  11. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Haparanda tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  12. ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
  13. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 2 mars 2016. 
  14. ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2010
  15. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  16. ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2010
  17. ^ Sveriges Radio, 31 oktober 2002: Kommunalrådet Bengt Westman avgår Läst 17 december 2015
  18. ^ Haparanda.se: Kommunstyrelsens ledamöter och ersättare 2015-2018 Läst 17 december 2015

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]