Karlshamnsverket

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Karlshamnsverket.

Karlshamnsverket är ett oljeeldat kondenskraftverk som länge drevs av Karlshamn Kraft AB, ett dotterbolag till E.ON. E.ON har senare delats upp och kraftverket tillhör numera Uniper-koncernen. Kraftverket ingår i dotterbolaget Sydkraft Thermal Power AB.

Kraftverket togs i drift mellan 1969 och 1973. Från och med 1980 används kraftverket främst som spets- och reservkraftverk när tillgången på vatten- och kärnkraft inte är tillräcklig.[1] Efter avregleringen av elmarknaden blev det mycket diskussioner kring effekttillgången (produktionskapacitet) vid besvärliga situationer, till exempel extremt hög förbrukning på grund av stark vinterkyla. Efter lagändring och överenskommelser med elmarknadens parter har balansansvariga Svenska Kraftnät upphandlat reservkapacitet inför vintersäsongerna till den svenska effektreserven för att kunna startas om elbrist skulle hota.[2] Karlshamnsverket har haft effektavtal under flertalet vintrar med ett eller flera block. Vid extrema situationer har kraftverkets samtliga tre block nyttjats för att trygga Sveriges elförsörjning.[3][4][5] Det har tre ångpannor, turbiner och generatorer på vardera 335 MW el och är Sveriges största fossileldade kraftverk. Block 1 är långtidsavställt sedan några år. Kraftverkets bränslet är eldningsolja (EO5) som förvaras i ett bergrumslager med plats för ca 800 000 m³ eller ett mindre cisternlager. Blocken har olika beredskapsnivåer. Vid varm beredskap kan man vara igång på två timmar.

Rökgasrening[redigera | redigera wikitext]

Efter miljöprövning 1992-1995 fastställdes nya utsläppskrav från 1997. För att klara dessa har kraftverket försetts med avancerad rökgasrening, bland annat avsvavling av typ FlowPac (block 3) och katalysatorer för avskiljning av kväveoxider (block 2 och 3). Avsvavlingstekniken bygger på att rökgaserna får bubbla igenom en bädd av kalkslam, varvid svavel binds till gips (kalciumsulfat). Avskiljningen överstiger 99 %. Den avskiljda gipsen används som råvara för tillverkning av gipsplattor. Avsvavlingstekniken har ursprungligen utvecklats på kraftverket och sedan kommersialiserats av Alstom.

Under 2007 konstruerades en demonstrationsanläggning för avskiljning av koldioxid från rökgaser. Den anslöts till kraftverkets hjälpångpanna och togs i bruk under 2008. Den teknologi som används kallas "chilled ammonia". Koldioxiden fångas in i en ammoniak/vattenlösning där den bildar ammoniumkarbonat (hjorthornsalt). Koldioxiden drivs sedan av genom upphettning av lösningen vid högt tryck. De aktuella försöken syftar till att demonstrera effektiv avskiljning av koldioxid. På andra håll i världen utvecklar man långsiktig lagring av den avskiljda koldioxiden, så kallad CCS. Testanläggningen är nu avvecklad.

Dödnätsstart[redigera | redigera wikitext]

På kraftverkets område finns sedan 2000-talet en gasturbin på 36 MW, för att vid behov kunna genomföra en dödnätsstart av kraftverket.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.karlshamnkraft.se/CM.php?PageID=61230
  2. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100817204401/http://www.svk.se/Press--info/Nyheter/Nyheter-pressmeddelanden/Nyheter/Svenska-Kraftnats-effektreservsupphandling-infor-vintern-20102011-ar-klar/. Läst 12 december 2010. 
  3. ^ http://www.karlshamnkraft.se/CM.php?PageID=61214&news-id=3204
  4. ^ http://www.karlshamnkraft.se/CM.php?PageID=61214&news-id=4156
  5. ^ http://www.karlshamnkraft.se/CM.php?PageID=61214&news-id=2985

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]