Karlstads historia

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Karlstad på 1600-talet i Suecia Antiqua et Hodierna.
Karlstad på 1860-talet.
Xylografi ur bildverket Nordiska taflor 1866.
Östra bron
Totalvy över lantbruksutställningen i Karlstad 1903

Karlstad erhöll stadsprivilegier av Karl IX den 5 mars 1584.[1] Då fanns bara 45 hushåll och 150 invånare.[2] Samhället Thingvalla bytte då namn till Carlstad.[2] Karlstad hade en föregångare som hette Tingvalla och är känd sedan 1200-talet som en handels- och marknadsplats. Under en lång tid på 1600-talet var brukspatron Johan Börjesson Carlberg stadens borgmästare.

1647 blev Karlstad stiftsstad i Karlstads stift och 1775 residensstad i Värmlands län. Karlstads första gymnasium invigdes 1675. Den var länge en mycket liten stad, och hade 1652 360 mantalsskrivna innevånare, och ännu 1800 2.165 innevånare. I slutet av 1700-talet invigdes Sveriges längsta stenbro, Östra bron. Under 1800-talet kom Karlstad att få betydelse som utskeppningshamn för Klarälvsdalens och Fryksdalens bruks- och skogsbygder. En förutsättning för detta var Trollhätte kanal som byggdes 1800 och fördjupades 1845. En ordentlig hamn i Karlstad anlades först 1835. En ny och bättre hamn, nuvarande inre hamnen, anlades 1858-64. 1906 färdigställdes yttre hamnen, för att möta de nya fraktbehoven vid tillkomsten av Karlstad-Munkfors järnväg. 1841 erhöll Karlstad stapelstadsrättigheter.

Industrialismen[redigera | redigera wikitext]

1869 fick Karlstad genom nordvästra stambanan järnvägsförbindelse med Laxå, 1871 med Norge. Något omedelbart uppsving innebar inte järnvägen och framdragandet av Bergslagernas järnväg 1879, som skar stambanan vid Kil, innebar att en del av Värmlands export kom att gå direkt på Göteborg i stället för via Karlstad. Bruksdöden och de nya träindustrier, som kom att växa upp i dess spår, förlades i många fall i Karlstads närhet. 1854 byggdes Orrholmens ångsåg, 1855 Skoghalls ångsåg, sedan följde en rad andra. Bland industriföretag etablerade under denna tid märks Karlstads Mekaniska Werkstad, grundad 1860, C J Wennbergs Mekaniska Verkstad och Svenska precisionsgjuteriet.[3]

Flera av Karlstads monumentalbyggnader uppfördes kort efter branden, som rådhuset (färdigt 1868), läroverket (1869), frimurarlogen (1869), residenset (1871) och stadshotellet.[4]

Sola i Karlstad, egentligen Eva Lisa Holtz[5][6] är en känd symbol för staden Karlstad och har haft stor påverkan på stadens bild utåt. Holtz var servitris och ägde en krog i gamla Karlstad. Hon blev känd för sitt glada och "soliga" humör. Karlstad har solen som kommunsymbol och även Karlstads universitet har en sol som symbol.

Stadsbranden 1865[redigera | redigera wikitext]

Som många andra gamla städer har Karlstad drabbats av stora bränder. Den 2 juli 1865[7] ödelades nästan hela staden. Endast 7 av 241 gårdar återstod[8] och till de byggnader som kunde räddas och som fortfarande står kvar hör biskopsgården, domkyrkan och några hus i kvarteret Almen. Bland andra byggnader som klarade branden märks gamla Gymnasiet, uppfört 1754-59 efter ritningar av Carl Hårleman, Carl Johan Cronstedt och Johan Eberhard Carlberg.[4]

Värmlands hushållningssällskap fyllde 100 år 1903 och jubilerade detta ed en Industri- och jordbruksutställning kring Våxnäsparken och Malmtorget. År 1905 diskuterades unionsupplösningen mellan Norge och Sverige fram i Karlstad under Karlstadskonferensen. Samma år öppnades Centralsjukhuset i Karlstad.

1913 öppnades Karlstads stadsbibliotek.

Karlstad drabbades av en stor översvämning 1916.[9]

På Mariebergs herrgård ägor började Värmlands museum efter 1920 uppföra ett friluftsmuseum efter Skansenmodell med äldre byggnader från olika delar av Värmland. 1943 uppfördes en stor friluftsteater i området, och området fick alltmer karaktär av folkpark. 1959 övertogs Marieberg av Karlstads stad.[10]

1927 avsatte stadsfullmäktige i Karlstad en tomt på Sandgrundsudden och 1929 kunde det nya Värmlands museum invigas.[4] Byggnaden på Sandgrundsudden i centrala Karlstad är ett stramt tempelliknande hus av Cyrillus Johansson.

Ammunitionsfabriken Zakrisdalsverken grundades 1940 och utvecklades till att ha över 1100 anställda och var under en period den största arbetsgivaren i Karlstad. Verksamheten lades ned 1994.

Wermland Opera, tidigare Värmlandsoperan, är sedan 2003 namnet på det som tidigare kallades Musikteatern i Värmland, som grundades 1975.

1977 bildades Karlstads högskola som 1999 blev Karlstads universitet. 1997 invigdes Karlstads nya flygplats.[11]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 24 
  2. ^ [a b] Meyer-Lie, Anita; Per Berggren (November 1999). Karlstads Fasader. Karlstad: Berggren&Meyer-Lie. sid. 6. ISBN 91-973720-0-5 
  3. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 26-27 
  4. ^ [a b c] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 27 
  5. ^ ”Människor och sägner”. Värmlands Museum. http://www.varmlandsmuseum.se/content?page=2070. Läst 26 april 2008. [död länk]
  6. ^ ”Sola i Karlstad”. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmlands län och Visit Värmland. 21 november 2002. Arkiverad från originalet den 3 maj 2013. https://archive.vn/20130503132241/http://www.varmland.se/arrangement/3389. Läst 26 april 2008. 
  7. ^ http://raddningkarlstad.se/web/krt/raddningstjansten.nsf/$all/F066CC9666EB821DC1257670002DD2E8 Arkiverad 3 mars 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 8 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160308025727/http://brandhistoriska.org/varmland.html#STADSBRAND. Läst 13 juni 2012. 
  9. ^ http://karlstad.se/Kommun-och-politik/Kommunfakta/branden-i-karlstad-1865/Historiska-nedslag-1865-1965/
  10. ^ Värmlands museum 150 år, artikel av Gösta von Schoultz i Värmland förr och nu 1989
  11. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 31 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160531111438/http://visitkarlstad.se/Om-oss/Varumarket-Karlstad/texter-och-bilder-Om-Karlstad/Fakta-om-Karlstad/. Läst 16 maj 2016.