Karmosintopas

Från Wikipedia
Karmosintopas
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningSeglar- och kolibrifåglar
Apodiformes
FamiljKolibrier
Trochilidae
SläkteTopaza
ArtTopaskolibri
T. pella
Vetenskapligt namn
§ Topaza pella
AuktorLinné, 1758
Utbredning

Karmosintopas[2] (Topaza pella) är en sydamerikansk fågelart i familjen kolibrier.[3]

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Karmosintopasen är en av de större kolibriarterna, med en vikt på tio till 15 gram. Hanen och honan skiljer sig åt till utseendet, hanens fjäderdräkt har inslag av karmosinrött till orangerödaktigt och violett, medan honan är mer grönaktig. Två av hanens stjärtpennor är också särskilt långa och böjda inåt så att de korsas, till skillnad från honans kortare stjärtpennor.

Näbben är något böjd och ganska kort, en utformning som gör att fågeln kan komma åt nektar från flera olika sorters blommor.

Utbredning och levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Karmosintopas förekommer i regnskogarna i norra Brasilien, Surinam, Guyana, Franska Guyana och Venezuela. Den håller oftast till i regnskogens kronskikt. Den kan uppvisa territoriellt beteende gentemot andra kolibrier, på så vis att den kan köra bort dem från en viss födotillgång.

Systematik och taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Karmosintopasen betraktas ofta som samma art som eldtopas (Topaza pyra).[4] De båda arterna tillsammans med jakobinerna i Florisuga utgör en egen underfamilj, Florisuginae. Denna är systergrupp med eremiterna och hela denna grupp är i sin tur systergrupp med alla övriga kolibriarter.[5]

Underarter[redigera | redigera wikitext]

Karmosintopasen delas in i två underarter med följande utbredning:[3]

  • Topaza pella pella – syödstra och södra Venezuela österut till Surinam och söderut till centrala Amazonområdet i Brasilien (Rondônia)
  • Topaza pella smaragdulusFranska Guyana och östra Brasilien (Amapá och centrala Pará, från Tapajósflodens östra strand till Río Tocantins
  • Topaza pella microrhyncha – östra Amazonområdet i Brasilien (Marajó och nordöstra Pará öster om Río Tocantins

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats, men den beskrivs som ovanlig.[6]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Trycka källor[redigera | redigera wikitext]

  • Schou, Per (red.). Djur: illustrerad guide till världens djurliv, Globe Förlaget, 2007. ISBN 0-7513-3427-8

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] BirdLife International 2012 Topaza pella Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11
  4. ^ Schuchmann, K.L., Kirwan, G.M. & Boesman, P. (2016). Crimson Topaz (Topaza pella). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från http://www.hbw.com/node/55410 31 juli 2016).
  5. ^ McGuire, J.A., C.C. Witt, J.V. Remsen, Jr., A. Corl, D.L. Rabosky, D.L. Altshuler, and R. Dudley (2014), Molecular Phylogenetics and the Diversification of Hummingbirds, Current Biology 24, 910-916.
  6. ^ Stotz, D.F., Fitzpatrick, J.W., Parker, T.A. and Moskovits, D.K. 1996. Neotropical Birds: Ecology and Conservation. University of Chicago Press, Chicago.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]