Kattfot
| Kattfot Status i Finland: Nära hotad[1] | |
| | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Asterordningen Asterales |
| Familj | Korgblommiga växter Asteraceae |
| Släkte | Kattfötter Antennaria |
| Art | Kattfot A. dioica |
| Vetenskapligt namn | |
| § Antennaria dioica | |
| Auktor | (L.) Gaertner, 1791 |
| |
Kattfot (Antennaria dioica (L.) Gaertner) tillhör familjen korgblommiga växter. Den är en liten ört med blomkorgar i mörkt rosa. Arten förekommer gärna på magra sandjordar, i tempererade delar av Eurasien och nordvästligaste Nordamerika.[2]
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Kattfot är en flerårig, krypande och revbildande ört, 5–20 hög.[3] Utlöparna blir 2–5 cm. De basala bladen är 1-nerviga, skedlika eller rombiska 3–18 × 3–6 mm med grå ull på undersidorna. Ovansidorna är kala och gröna. Stjälkbladen är linjära, 7–13 mm långa.
Blomkorgarna sitter 3–7 tillsammans, och dess likhet med undersidan på kattens tassar har gett det svenska trivialnamnet.[4] Blomkorgarna förekommer med vita, rosa eller mörkröda holkfjäll.[5]
Såsom namnet dioeca eller dioica säger, är kattfoten en tvåbyggare med han- och honblommor på skilda plantor. Båda är ungefär lika vanliga. De hanliga korgarna känns igen på brett avrundade, oftast vita holkfjäll. Deras mittblommor har ett blomfoder (pensel) av långa hår med tjock, plymlik spets. Dessa blommor tycks vara tvåkönade, men pistillen är steril: dess fruktämne brukar sakna fröämne. Märket har endast till uppgift att utsopa ståndarnas pollen (liksom hos Petasites). De honliga korgarna har smalare, vanligen skära till mörkt rosa holkfjäll, samt blommor med trådsmal krona och hårdare pensel av vanlig beskaffenhet med vita eller skära hår.
Örtståndet är avpassat efter torra lokaler genom att stjälken och bladens undersida är vitluddiga och bladens gröna översida kan täckas genom att skivan vid mycket torr väderlek och i solöppna lokaler är hopviken längs mittnerven.
Blomkorgarna är torra och kan användas som eterneller, bland annat till "evighetskransar".
Habitat
[redigera | redigera wikitext]Arten är en allmän växt genom hela det nordeuropeiska och nordasiastiska florområdet. Österut förekommer den till Japan och Aleuterna.[6]
Dock har den minskat i modern tid.[3]
Även i fjälltrakter är kattfot ganska vanlig. I Jotunheimen når den 2 000 m ö h, i norra Norge 1 000 m ö h.
Mellan Svarta havet och Kaspiska havet finns ett område med arten Antennaria caucasica. Släktingen A. marginata förekommer i de södra delarna av USA.[6]
Utbredningskartor
[redigera | redigera wikitext]Biotoper
[redigera | redigera wikitext]Kattfot finns företrädesvis torr, grusartad och kvävefattig jordmån, till exempel vägkanter och öppna skogsbackar.[4] Den är en botanisk pionjär som ofta är en av de första växterna som kan etablera sig på (övergiven) sand- och grusmark.[7]
Den har varit en typväxt i bland annat Stockholms skärgårdslandskap men har, på grund av jordbrukets upphörande i skärgården, blivit allt mer ovanlig.[8] Även på andra håll minskar kattfoten, på grund av att ängs- och hagmarker[7] inte betas och därför växter igen.
Kattfot odlas också som trädgårdsväxt.
Namn
[redigera | redigera wikitext]Etymologi
[redigera | redigera wikitext]- Släktnamnet Antennaria kommer av latin antenna = stång
- Artepitetet dioica är en böjningsform av latin dioicus (tvåbyggare) med syftning på att kattfot har skilda han- och honplantor.
Bygdemål
[redigera | redigera wikitext]| Namn | Trakt | Kommentar |
|---|---|---|
| Harefötter | Småland | Detta namn tillskrivs i Närke en annan art, bergsyra, Rumex acetosella, som inte alls är släkt med kattfot. [9] |
| Harfotablomster | Närke | Även detta namn avser bergsyra, Rumex acetosella [9] |
| Harekvä | Dalsland | [10] |
Synonymer
[redigera | redigera wikitext]- Antennaria dioica var. borealis E.G.Camus
- Antennaria dioica var. corymbosa (E.E.Nelson) Jeps.
- Antennaria dioica var. discolor Rouy
- Antennaria dioica var. gallica E.G.Camus
- Antennaria dioica var. hyperborea Lange
- Antennaria dioica var. kernensis Jeps.
- Antennaria dioica var. marginata (Greene) Jeps.
- Antennaria dioica var. parvifolia (Nutt.) Torr. & A.Gray
- Antennaria dioica var. rosea (Greene) D.C.Eaton
- Antennaria hibernica Braun-Blanq.
- Antennaria hyperborea D.Don
- Antennaria insularis Greene
- Antennaria montana Gray
- Antennaria parvifolia Nutt.
- Antennaria parvifolia var. aureola (Lunell) Chmiel.
- Antennaria parvifolia var. bracteosa (Rydb.) A.Nelson
- Antennaria parvifolia var. bracteosa (Rydb.) B.Boivin
- Antennaria parvifolia var. rosea (D.C.Eaton) Greene
- Antennaria villifera Boriss.
- Antennaria villifera var. angustifolia Kozhevn.
- Chamaezelum dioicum (L.) Link
- Cyttarium dioicum (L.) Peterm.
- Gnaphalium dioicum L.
- Gnaphalium leucocephalum Gand.
- Gnaphalium platyphyllum Gand.
- Margaritaria simplex Opiz
I kulturen
[redigera | redigera wikitext]Kattfot är en tålig växt som i viss mån tål att trampas på. Den var i äldre tid föremål för både positiva och negativa känslor, det senare bland annat på grund av dess lyfta "kattfot" ansågs skymfa Gud.[4] Inom folkmedicinen har växten använts mot hosta, diarré, luftrörskatarr, lever- och gallbesvär, liksom som sårmedel. Även dålig hy och olika hudåkommor ansågs kunna avhjälpas med hjälp av kattfot.[7]
Växten har använts som eternell. Man band ofta "evighetskransar" av kattfot, kransar som placeras under kistans lock för att skydda den döde mot onda krafter.[7]
Kattfot besjungs i Evert Taubes "Sjösala vals".[8] 2012 utsågs kattfot av Svenska Botaniska Föreningen till Årets växt.[5]
Bilder
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Arto Kurtto (2019). ”Finsk rödlistning av kattfot – Antennaria dioica” (på svenska/finska). Finlands Artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.39761. Läst 22 mars 2022.
- ^ ”Antennaria dioica in Flora of China @ efloras.org”. www.efloras.org. http://www.efloras.org/florataxon.aspx?flora_id=2&taxon_id=200023149. Läst 4 december 2025.
- ^ [a b] ”kattfot - Antennaria dioica”. artfakta.se. https://artfakta.se/. Läst 4 december 2025.
- ^ [a b c] Bäckström, Kristina (2 maj 2019). ”Kattfot - så får du den att frodas | Land.se”. www.land.se. https://www.land.se/djur-natur/kattfot-sa-far-du-den-att-frodas. Läst 4 december 2025.
- ^ [a b] Andersson, Ulla-Britt (2012). ”Årets växt 2012 - Kattfot”. Svenska Botaniska Föreningen. https://svenskbotanik.se/nyheter/arets-vaxt-2012-kattfot/. Läst 4 december 2025.
- ^ [a b] ”Antennaria dioica in Flora of North America @ efloras.org”. www.efloras.org. http://www.efloras.org/florataxon.aspx?flora_id=1&taxon_id=200023149. Läst 4 december 2025.
- ^ [a b c d] ”Kattfot”. alltpaoland.se. https://alltpaoland.se/en/vaxter/ovriga-vaxter/kattfot/. Läst 4 december 2025.
- ^ [a b] Sällström, Sara (18 juli 2016). ”Därför har livet blivit tufft för skärgårdsblomstren - Vetenskapsradion Nyheter”. www.sverigesradio.se. https://www.sverigesradio.se/artikel/6473501. Läst 4 december 2025.
- ^ [a b] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862…1867, faksimilutgåva Malmö 1962, sida 244 [1]
- ^ ”Kattfot | Naturhistoriska riksmuseet”. www.nrm.se. 7 mars 2024. https://www.nrm.se/fakta-om-naturen/vaxter/landvaxter/varvaxter/kattfot. Läst 4 december 2025.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Virtuella floran - Kattfot
- Kattfot i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
Wikimedia Commons har media som rör Kattfot.
|