Keelingkurvan

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Keelingkurvan: atmosfärisk halt av koldioxid vid toppen av Mauna Loa, Hawaii
Charles David Keeling tilldelades National Medal of Science av president George W. Bush 2001.

Keelingkurvan är en graf som visar atmosfärens för närvarande ökade halter av koldioxid från olika källor, som t.ex. fossil förbränning (olja, kol och naturgas), vulkanutbrott, djur, bakterier, skogsavverkning, multnande löv samt den klart viktigaste; den termiska avgasningen av koldioxid ur oceanerna. Många forskare, t.ex. Professor John Christy – Dept. of Atmospheric Science – University of Alabama, Huntsville – Lead Author, IPCC (NASA Medal – Exceptional Scientific Achievement) och Professor Carl Wunsch, Dept. of Oceanography, MIT hävdar att Keelingkurvans dramatiska uppgång de senaste drygt 100 åren har andra orsaker än mänskliga aktiviteter. Med tanke på oceanernas oerhört stora volym sker havets temperaturförändringar mycket långsamt (några 100 till 10000-tals år). Uppvärmningen av de för närvarande allt varmare oceanerna initierades enligt Professor Carl Wunsch redan för hundratals år sedan. Vi har för närvarande därför inte bara höga halter av vattenånga i atmosfären – den klart dominerande växthusgasen. Även stora mängder koldioxid ångas samtidigt ur oceanerna.

Keelingkurvan visar även de naturliga säsongsvariationerna i koldioxidhalt i atmosfären och dels att halten koldioxid i atmosfären ökar år från år. De naturliga variationerna beror på att planeten "andas". När det är vår på norra halvklotet så växer växtligheten extra fort och binder då extra mycket koldioxid. Resultatet blir att halten koldioxid i atmosfären minskar, på liknande sätt som den minskar då människor och djur andas in. Denna "inandning" fortsätter under sommaren men när det blir höst på norra halvklotet så kommer istället en "utandning" så att koldioxidhalten ökar. Ökningen av halten beror på att förmultningen dominerar under hösten, och i den processen avges koldioxid. Klimatforskare använder sig av keelingkurvan för att förutsäga koldioxidhalterna i framtiden och därmed även jordens temperatur och klimat.

Keelingkurvan är döpt efter den amerikanska geokemisten och oceanografisten Charles David Keeling (1928-2005), som var den som inledde mätningarna på toppen av berget Mauna Loa i Hawaii år 1958. [1] Han var också den som först uppmärksammade världen på människans möjliga påverkanväxthuseffekten och på den globala uppvärmningen.

Många forskare menar att man, för att hålla den globala uppvärmningen på en säker nivå, bör hålla sig under 350 PPM, något som dock överskeds 1987.[2]

Greta Thunberg

Under 2018–2019 har begreppet populariserats av Greta Thunberg.[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Rose Kahele. ”Behind the Inconvenient Truth”. Hana Hou! vol. 10, No. 5, October/November 2007. http://www.hanahou.com/pages/Magazine.asp?Action=DrawArticle&ArticleID=616&MagazineID=39. 
  2. ^ Tobias Persson (6 maj 2019). ”Keelingkurvan klättrar till ny rekordnivå” (på svenska). Aktuell hållbarhet. https://www.aktuellhallbarhet.se/keelingkurvan-klattrar-till-ny-rekordniva/. Läst 25 juni 2019. 
  3. ^ Maria mi Wegelius (26 januari 2019). ”Någon måste göra någonting”. Svenska Yle. https://svenska.yle.fi/artikel/2019/01/26/nagon-maste-gora-nagonting-och-da-far-val-den-nagon-vara-jag-da-sager-16-ariga. Läst 25 juni 2019. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]