Kejsarhistorier

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Kejsarhistorier (latin: Historia Augusta) är ett romerskt historieverk av okända författare. Det avhandlar Roms kejsare och personer omkring dem från år 117 till 285, i 30 biografier från Hadrianus till Carinus och Numerianus. Biografierna för åren 244–259 saknas och några av de övriga är ofullständiga. Verkets tillkomsttid är omtvistad; ett läger av historiker har argumenterat för att det är från slutet av 200-talet, medan andra anser sig ha påvisat att det är från 300-talet. Dess trovärdighet är i många fall kraftigt ifrågasatt och några av de personer som skildras betraktas allmänt vara påhittade; samma sak gäller de dokument som citeras. Biografierna är tidigast kända från källhänvisningar från 500-talet. Alla kända handskrifter härstammar från ett manuskript från 900-talet. Titeln på manuskriptet är Vitae diversorum principum et tyrannorum a divo Hadriano usque ad Numerianum diversis compositae. På 1600-talet fick det namnet Historia Augusta av filologen Isaac Casaubon och detta blev sedan det vedertagna namnet.[1]

Trots sina stora trovärdighetsproblem är Kejsarhistorier den viktigaste historiekällan till delar av den tid den täcker. En svensk översättning av Ingemar Lagerström gavs ut 2005. Den franska författarinnan Marguerite Yourcenar använde biografin om Hadrianus som en av huvudkällorna till sin roman Hadrianus minnen från 1951.[2]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Mellor, Roland (1999) (på engelska). The Roman historians. New York: Routledge. sid. 157. ISBN 0-415-11773-9. http://books.google.se/books?id=p9aJAgAAQBAJ&pg=PA157 
  2. ^ Rydbeck, Lars (3 november 2005). ”De flesta var vedervärdiga”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kultur/litteratur/de-flesta-var-vedervardiga_31905.svd. Läst 26 november 2014.