Kenneth Clarke

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ej att förväxla med Kenneth Clark.
Kenneth Clarke

Kenneth Clarke år 2017

Ämbetsperiod
26 februari 2017–6 november 2019
Företrädare Gerald Kaufman
Efterträdare Peter Bottomley

Ämbetsperiod
4 september 2012–14 juli 2014
Premiärminister David Cameron
Företrädare Sayeeda Warsi
Efterträdare Robert Halfon (2015)

Ämbetsperiod
12 maj 2010–4 september 2012
Premiärminister David Cameron
Företrädare Jack Straw
Efterträdare Chris Grayling

Ämbetsperiod
27 maj 1993–2 maj 1997
Premiärminister John Major
Företrädare Norman Lamont
Efterträdare Gordon Brown

Ämbetsperiod
10 april 1992–27 maj 1993
Premiärminister John Major
Företrädare Kenneth Baker
Efterträdare Michael Howard

Ämbetsperiod
2 november 1990–10 april 1992
Premiärminister Margaret Thatcher
John Major
Företrädare John MacGregor
Efterträdare John Patten

Ämbetsperiod
25 juli 1988–2 november 1990
Premiärminister Margaret Thatcher
Företrädare John Moore
Efterträdare William Waldegrave

Ämbetsperiod
13 juli 1987–25 juli 1988
Premiärminister Margaret Thatcher
Företrädare Norman Tebbit
Efterträdare Tony Newton

Parlamentsledamot för Rushcliffe
Ämbetsperiod
18 juni 1970–6 november 2019
Företrädare Antony Gardner
Efterträdare Ruth Edwards

Född Kenneth Harry Clarke
2 juli 1940 (79 år)
West Bridgford, Nottinghamshire, England
Politiskt parti Oberoende (2019–)
Övrig politisk
anknytning
Konservativa partiet (–2019)
Partner Gillian Edwards (1964–2015)
Barn 2
Alma mater Gonville and Caius College

Kenneth Harry Clarke, född 2 juli 1940 i West Bridgford i Nottinghamshire, är en brittisk politiker. Han var ledamot av underhuset för Rushcliffe mellan 1970 och 2019.[1] Clarke satt som ledamot för det konservativa partiet före 2019, då han tillsammans med 20 partikollegor blev uteslutna för att de röstade med oppositionen angående brexit.

Han var kansler för hertigdömet Lancaster 1987–1988, hälsominister 1988–1990, utbildnings- och vetenskapsminister 1990–1992, inrikesminister 1992–1993, finansminister 1993–1997, justitieminister och lordkansler 2010–2012, minister utan portfölj 2012–2014 samt ålderman Father of the House i underhuset 2017–2019.

Clarke är president i Tory Reform Group sedan 1997 och är förespråkare av ekonomisk- och socialliberalism. Han har kandiderat till partiledare tre gånger: 1997, 2001 och 2005.

Han har studerat vid universitetet i Cambridge, där han även var ordförande för den konservativa studentklubben. Under sin tid som ordförande bjöd han in fascistledaren Oswald Mosley att tala, vilket gjorde att flera, däribland den senare konservative partiledaren Michael Howard, lämnade studentklubben i protest. Senare vann Howard över Clarke i valet till ordförande i The Cambridge Union Society, en anrik debattklubb som har fostrat många blivande brittiska politiker; Clarke blev dock klubbordförande året därpå.

Clarke har haft höga poster i Alliance Unichem och tobaksbolaget British American Tobacco. Han var gift med Gillian Edwards från 1964 fram till hennes död år 2015.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Kenneth Clarke, 5 september 2012.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Rt Hon Kenneth Clarke QC” (på en). UK Parliament. https://www.parliament.uk/biographies/commons/mr-kenneth-clarke/366. Läst 28 november 2019. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]