Hoppa till innehållet

Klibbticka

Från Wikipedia
Klibbticka
Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
StamBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningPolyporales
FamiljFomitopsidaceae
SläkteFomitopsis
ArtKlibbticka
F. pinicola
Vetenskapligt namn
§ Fomitopsis pinicola
AuktorP. Karst.
Synonymer
Fomes pinicola var. marginatus (Pers.) Overh. 1953[1]
Fomitopsis subungulata (Murrill) Imazeki 1943[2]
Ungulina pinicola (Sw.) Singer 1929[3]
Ungulina marginata (Pers.) Bourdot & Galzin 1928[4]
Fomes albus (Lázaro Ibiza) Sacc. & Trotter 1925[5]
Ganoderma rubrum (Lázaro Ibiza) Sacc. & Trotter 1925[6]
Polyporus parvulus (Lázaro Ibiza) Sacc. & Trotter 1925[7]
Pseudofomes pinicola (Sw.) Lázaro Ibiza 1916[8]
Mensularia marginata (Pers.) Lázaro Ibiza 1916[9]
Ungularia parvula Lázaro Ibiza 1916[10]
Fomes lychneus Lázaro Ibiza 1916[11]
Friesia rubra Lázaro Ibiza 1916[12]
Mensularia alba Lázaro Ibiza 1916[9]
Fomes subungulatus Murrill 1908[13]
Polyporus ponderosus H. Schrenk 1903[14]
Ungulina marginata (Fr.) Pat. 1900[15]
Scindalma semiovatum (Schaeff.) Kuntze 1898[16]
Scindalma ungulatum (Schaeff.) Kuntze 1898[17]
Antrodia tuber (P. Karst.) P. Karst. 1898[18]
Scindalma thomsonii (Berk.) Kuntze 1898[17]
Scindalma cinnamomeum (Trog) Kuntze 1898[19]
Favolus pinihalepensis Pat. 1897[20]
Fomes pini-halepensis Pat. 1897[21]
Coriolus helveolus (Rostk.) Quél. 1890[22]
Antrodia serpens var. tuber P. Karst. 1889[23]
Fomes cinnamomeus (Trog) Sacc. 1888[24]
Polyporus semiovatus (Schaeff.) Britzelm. 1887[25]
Placodes pinicola (Sw.) Pat. 1887[26]
Placodes helveolus (Rostk.) Quél. 1886[27]
Placodes marginatus (Pers.) Quél. 1886[28]
Fomes thomsonii (Berk.) Cooke 1885[29]
Fomes pinicola (Sw.) Cooke 1885[29]
Trametes pinicola (Sw.) P. Karst. 1882[30]
Piptoporus helveolus (Rostk.) P. Karst. 1882[31]
Fomes ungulatus (Schaeff.) Sacc. 1879[32]
Ischnoderma helveolum (Rostk.) P. Karst. 1879[33]
Fomes marginatus (Pers.) Fr. 1874[34]
Polyporus thomsonii Berk. 1854[35]
Polyporus marginatus Fr. 1838[36]
Polyporus helveolus Rostk. 1838[37]
Polyporus cinnamomeus Trog 1832[38]
Polyporus pinicola (Sw.) Fr. 1821[39]
Polyporus marginatus (Pers.) Fr. 1821[39]
Polyporus pinicola var. pinicola (Sw.) Fr. 1821[40]
Boletus pinicola Sw. 1810[41]
Boletus marginatus Pers. 1794[42]
Boletus ungulatus Schaeff. 1774[43]
Boletus semiovatus Schaeff. 1774[44]
Boletus fulvus Schaeff. 1774[45]
Vitröta orsakad av klibbticka på en gran i världsnationalparken Bialowiezaskogen i Polen.
Vitröta orsakad av klibbticka på en gran i världsnationalparken Bialowiezaskogen i Polen.

Den mykologiska karaktären hos klibbticka:


hymenium:
rör


hatt:
ingen


skivtyp:
nedlöpande


ätlighet:
oätlig




fot:
inte tillämpbart


sporavtryck:
gul


ekologi:
saprofyt

Klibbticka (Fomitopsis pinicola) är en svamp i den polyfyletiska gruppen tickor, i familjen Fomitopsidaceae.


Klibbtickan är hattbildande, men till att börja med endast som en gulaktig klump. Utvuxen är hatten mörkgrå med en orange eller röd tillväxtzon, med ett hovliknande utseende. Tickan har en karaktäristisk lukt. Fruktkroppens yta ökar för varje tillväxtår, till skillnad från till exempel hos rosentickan. Klibbtickan är en av de vanligaste tickorna på granlågor, men kan förekomma även på döda lövträd.[46]

Utbredning

[redigera | redigera wikitext]

Klibbtickan är vanligt förekommande i hela Europa och förekommer i övrigt i tempererade delar av Norra halvklotet, i Asien och Nordamerika och i norra Afrika. Den har även rapporterats från lokaler i Sydamerika och Australien.[47]

Fnöske

[redigera | redigera wikitext]

Klibbtickan har använts vid framställning av fnöske[48], även om fnösktickan är den art som mest förknippas med fnösktillverkning.[49] Fnöske är ett läderaktigt, lättantändligt material som framför allt framställts från olika tickor, men även annat liknande material.[50] Fnösket har huvudsakligen haft tre användningsområden: eldslagning, sjukvård[51] och kläder,[52][50] men har främst förknippats med eldmakande.[53] Från stenåldern och framåt har fnösket haft stor betydelse för människans möjligheter att hålla sig varm i kallt klimat.[54][55] Ett arkeologiskt bevis för detta utgör fyndet på 1990-talet av Ismannen.[56] Ismannen levde omkring år 3300 f.Kr., under den period som kallas kopparstenåldern och bar med sig en läderpung med några flintredskap, fnöske och svavelkis.[53][54]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Overh. (1953) , In: Polyporaceae of the United States, Alaska and Canada:44
  2. ^ Imazeki (1943) , In: Bull. Tokyo Sci. Mus. 6:92
  3. ^ Singer (1929) , In: Beih. bot. Zbl. 44:79
  4. ^ Bourdot & Galzin (1928) , In: Hyménomyc. de France:601
  5. ^ Sacc. & Trotter (1925) , In: Syll. fung. (Abellini) 23:398
  6. ^ Sacc. & Trotter (1925) , In: Syll. fung. (Abellini) 23:402
  7. ^ Sacc. & Trotter (1925) , In: Syll. fung. (Abellini) 23:369
  8. ^ Lázaro Ibiza (1916) , In: Revta R. Acad. Cienc. exact. fis. nat. Madr. 14:584
  9. ^ [a b] Lázaro Ibiza (1916) , In: Revta R. Acad. Cienc. exact. fis. nat. Madr. 14:738
  10. ^ Lázaro Ibiza (1916) , In: Revta R. Acad. Cienc. exact. fis. nat. Madr. 14:671
  11. ^ Lázaro Ibiza (1916) , In: Revta R. Acad. Cienc. exact. fis. nat. Madr. 14:666
  12. ^ Lázaro Ibiza (1916) , In: Revta R. Acad. Cienc. exact. fis. nat. Madr. 14:590
  13. ^ Murrill (1908) , In: Bull. Torrey bot. Club 35:410
  14. ^ H. Schrenk (1903) , In: Bulletin of the U.S. Department of Agriculture, Bureau Plant Industry 36:30
  15. ^ Pat. (1900) , In: Essai Tax. Hyménomyc. (Lons–le–Saunier):103
  16. ^ Kuntze (1898) , In: Revis. gen. pl. (Leipzig) 3(2):517
  17. ^ [a b] Kuntze (1898) , In: Revis. gen. pl. (Leipzig) 3(2):519
  18. ^ P.A. Karsten (1898) , In: Finl. Basidsvamp. (11):17
  19. ^ Kuntze (1898) , In: Revis. gen. pl. (Leipzig) 3(2):518
  20. ^ Pat. (1897) , In: Tabl. analyt. Fung. France (Paris) (7):49
  21. ^ Pat. (1897) , In: Cat. Rais. Pl. Cellul. Tunisie (Paris):49
  22. ^ Quél. (1890) , In: Compt. Rend. Assoc. Franç. Avancem. Sci. 18(2):512
  23. ^ P. Karst. (1889) , In: Bidr. Känn. Finl. Nat. Folk 48:324
  24. ^ P.A. Saccardo (1888) , In: Hyménomycètes (Alençon):683
  25. ^ Britzelm. (1887) , In: Ber. naturw.-lichen Ver. Schwaben und Neuburg 29:279
  26. ^ Pat. (1887) , In: Hyménomyc. Eur. (Paris):139
  27. ^ Quél. (1886) , In: Enchir. fung. (Paris):170
  28. ^ Quél. (1886) , In: Enchir. fung. (Paris):171
  29. ^ [a b] Cooke (1885) , In: Grevillea 14(no. 69):17
  30. ^ P.A. Karsten (1882) , In: Bidr. Känn. Finl. Nat. Folk 37:46
  31. ^ P.A. Karsten (1882) , In: Bidr. Känn. Finl. Nat. Folk 37:45
  32. ^ P.A. Saccardo (1879) , In: Michelia 1(no. 5):539
  33. ^ P.A. Karsten (1879) , In: Meddn Soc. Fauna Flora fenn. 5:38
  34. ^ E.M. Fries (1874) , In: Hymenomyc. eur. (Upsaliae):683
  35. ^ Berk. (1854) , In: Hooker's J. Bot. Kew Gard. Misc. 6:142
  36. ^ E.M. Fries (1838) , In: Epicr. syst. mycol. (Upsaliae):468
  37. ^ Sturm (1838) , In: Deutschl. Fl., 3 Abt. (Pilze Deutschl.) 4:73
  38. ^ Trog (1832) , In: Flora, Jena 15:556
  39. ^ [a b] E.M. Fries (1821) , In: Syst. mycol. (Lundae) 1:372
  40. ^ Fr. (1821) , In: Syst. mycol. (Lundae) 1:372
  41. ^ Sw. (1810) , In: Svenska Vet. Acad. hand., 1852 31:88
  42. ^ Pers. (1794) , In: Neues Mag. Bot. 1:108
  43. ^ Schaeff. (1774) , In: Fung. Bavar. Palat. 4:88
  44. ^ Schaeff. (1774) , In: Fung. Bavar. Palat. 4:92
  45. ^ Schaeff. (1774) , In: Fung. Bavar. Palat. 4:89
  46. ^ ”Lavar och tickor”. Arvidsjaurs Natur & Kulturguide. Arkiverad från originalet den 20 december 2014. https://web.archive.org/web/20141220202234/http://www.arvidsjaurnaturochkultur.se/index.php?option=com_content&task=view&id=75&Itemid=105. Läst 20 december 2014. 
  47. ^ ”Fomitopsis pinicola”. Plantwise. Arkiverad från originalet den 20 december 2014. https://web.archive.org/web/20141220235958/http://www.plantwise.org/KnowledgeBank/PWMap.aspx?speciesID=17786&dsID=24305&loc=global. Läst 20 december 2014. 
  48. ^ Susan Labiste (2016). ”Substitutes for Tinder Fungus” (på engelska). Primitive Ways. http://www.primitiveways.com/Amadou%20substitutes%202.html. Läst 9 augusti 2020. 
  49. ^ Klas Jaederfeldt. ”Hur man framställer fnöske ur fnösktickan”. nrm.se. Naturhistoriska riksmuseet. http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/vaxter/kryptogamer/manadenskryptogam/svampar/fnosktickan/fnoske.1097.html. Läst 19 december 2014. 
  50. ^ [a b] Svenska Akademiens ordbok: Fnöske
  51. ^ H. P. Molitoris (april 1994). ”Mushrooms in medicine” (på engelska). Folia Microbiologica 39 (2): sid. 91-98. https://link.springer.com/article/10.1007/BF02906801. Läst 20 december 2014. 
  52. ^ Klas Jaederfeldt (1998). ”Fnösktickan, Fomes fomentarius, och dess användningsområden – Månadens kryptogam april 1998”. nrm.se. Naturhistoriska riksmuseet. http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/vaxter/kryptogamer/manadenskryptogam/svampar/fnosktickan.1893.html. Läst 19 december 2014. 
  53. ^ [a b] ”Göra eld med fnöske”. nrm.se. Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik. Arkiverad från originalet den 21 december 2014. https://web.archive.org/web/20141221095142/http://www.bioresurs.uu.se/bilagan/pdf/xBilagan_2008_eld_fnoske.pdf. Läst 19 december 2014. 
  54. ^ [a b] Nationalencyklopedin 1991, s. 450.
  55. ^ Björn ”Nalle” Corander. ”Eld utan tändstickor – elddonet”. Björn Coranders hemsida. Arkiverad från originalet den 9 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140709012315/http://www.kolumbus.fi/bjorn.corander/del_ute.htm. Läst 19 december 2014. 
  56. ^ U. Peinter, R. Pöder, T. Pümpel (september 1998). ”The iceman's fungi” (på engelska). Mycological Research (The British Mycological Society (The Cambridge Journal Online)) 102 (10): sid. 1153-1162. http://journals.cambridge.org/action/displayAbstract?fromPage=online&aid=42619&fileId=S0953756298006546. Läst 20 december 2014. 

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Klibbticka&oldid=55397669”