Klyvning (psykisk försvarsmekanism)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Klyvning utgör en psykisk försvarsmekanism av fundamental betydelse för den oseparerade, mindre strukturerade personlighetsorganisationen, för vilken den är karaktäristisk; genom klyvning hålls konflikterande psykiska innehåll åtskilda på ett sådant sätt att dessa endast växelvis vinner fullt tillträde till medvetandet.[1]

Klyvning kallas också för splitting, efter engelskans ord. Termen splitting har fått sin senaste definition av psykoanalytikern Otto Kernberg. Klyvning/splitting ligger nära försvarsmekanismen dissociation, och det diskuteras om det handlar om samma typ av psykiskt försvar.[2]. Ibland säger man splittring när man menar splitting, men ordet splittring kan också brukas för att beskriva ett mer omfattande bruk av klyvningsbaserade försvar.


Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Davidson, C. Psykoanalytisk Terapi. Altum. Stockholm 1989. ISBN 91-970608-3-6
  2. ^ Young, Walter C. Psychodynamics and dissociation: All that switches is not split. Dissociation: Progress in the Dissociative Disorders, Vol 1(1), Mar 1988, 33-38.