Komi-syrjänska
Komi-syrjänska (ofta endast komi, på komi коми кыв) är en av de tre språkformer som inryms i benämningen komi (språk). De två andra är komi-permjakiska och komi-jazva. Det talas i delrepubliken Komi i Ryssland, i viss utsträckning också på Kolahalvön och i de autonoma distrikten Nentsien, Jamalo-Nentsien och Chantien-Mansien. Antalet talare uppgick enligt 2010 års ryska folkräkning till 156 099 personer.
| Komi-syrjänska | |
| коми кыв | |
| Uttal | komi kɨv |
|---|---|
| Talas i | Ryska federationen |
| Antal talare | 156 099[1] |
| Språkfamilj | Uraliska
|
| Kyrilliskt | |
| Officiell status | |
| Officiellt språk i | Republiken Komi, Ryska federationen |
| Språkkoder | |
| ISO 639‐1 | kv |
| ISO 639‐2 | kom |
| ISO 639‐3 | kpv |
Alfabet
Komi skrivs med det kyrilliska alfabetet. Utöver de bokstäver som används i ryskan, använder komi även i och ö:
| А а | Б б | В в | Г г | Д д | Е е | Ё ё |
| Ж ж | З з | И и | І і | Й й | К к | Л л |
| М м | Н н | О о | Ӧ ӧ | П п | Р р | С с |
| Т т | У у | Ф ф | Х х | Ц ц | Ч ч | Ш ш |
| Щ щ | Ъ ъ | Ы ы | Ь ь | Э э | Ю ю | Я я |
Fonetik
Konsonanter
Komi har nedanstående konsonantuppsättning. Fonemen inom parentes används endast i lånord. Ljudvärdet beskrivs enligt IPA, de fetstilade tecknen är respektive kyrilliskt skrivtecken:
| Labiala | Dentala | Alveolara | (Pre-)
palatala |
Velara | |
| Klusiler | p п
b б |
t т
d д |
c ть
ɟ дь |
k к
g г |
|
| Affrikator | (t͡s) (ц) | t͡ʃ тш
d͡ʒ дж |
t͡ɕ ч
d͡ʑ дз |
||
| Frikativa | (f) (ф)
v в |
s с
z з |
ʃ ш
ʒ ж |
ɕ сь
ʑ зь |
(x) (х) |
| Nasaler | m м | n н | ɲ нь | ||
| Tremulanter | r р | ||||
| Lateraler | l л | ʎ ль | |||
| Approximanter | j й |
Vokaler
Komi har följande vokaluppsättning:
| Främre | Centrala | Bakre | ||||
| Orundade | Rundade | Orundade | Rundade | Orundade | Rundade | |
| Slutna | i i и | ɨ ы | u у ю | |||
| Mellan- | e э е | ɘ ӧ | o о ë | |||
| Öppna | ɑ а я | |||||
I de fall då ett vokalljud återges med två olika skrivtecken, består skillnaden i att е, и, ё, ю och я har två specialfunktioner:
1- Om de står först i ett ord, efter en annan vokal eller efter ”hårt tecken” (ъ), uttalas de med ett framförställt j- (gäller dock ej и):
ю /ju/ ’flod’, мортъяс /mortjas/ ’män’, ’personer’ книгаяс /knigajas/ ’böcker’
2- Om de står efter konsonant anger de att denna konsonant är palatal:
сё /śo/ ‘hundra’, тив /t´iv/ ‘tyst’
Omvänt innebär detta, att en palatal konsonant kan betecknas på två olika sätt:
1- Om den följs av något av vokalljuden a, e, i, o eller u, betecknas den med hjälp av bokstäverna я, е, и, ё respektive ю.
2- Om den följs av något av vokalljuden ɘ eller ɨ (bokstäverna ӧ respektive ы), eller om den följs av en annan konsonant eller står sist i ett ord, betecknas den med hjälp av mjukt tecken, ь:
ньыв /ńi̮v/ ‘gran, письмӧ /piśmɘ/ ’brev’ pe̮ri̮ś, /пöрысь/ ’gammal’,
Grammatik
Nomina
Genus
Komi saknar grammatiskt genus.
Numerus
Komi har två numerus, singularis och pluralis. Singularis har ingen egen markör. Pluralis bildas för samtliga substantiv - med enstaka undantag - med ändelsen -jas. Denna ändelse skrivs -яс efter palatal konsonant och efter vokal, och -ъяс efter icke-palatal konsonant:
чери ‘fisk’ - pluralis черияс, вок ‘bror’ - pluralis вокъяс
Possesivsuffixv
I likhet med flera andra finsk-ugriska språk har komi possesivsuffix. De är följande:
| 1 sing | -ӧ(й) | вокӧй | ’min bror’ |
| 2 sing | -ыд | вокыд | ‘din bror’ |
| 3 sing | -ыс | вокыс | ‘hans/hennes bror’ |
| 1 plur | -ным | вокным | 'vår bror' |
| 2 plur | -ныд | вокныд | 'er bror' |
| 3 plur | -ныд | вокныс | 'deras bror' |
Possesivsuffixet placeras efter en eventuell pluraländelse: вокъясӧй ’mina bröder’ Possesivsuffixet har ibland en utvidgad betydelse och kan bl.a. ange bestämd form av substantivet och inte någon specifik ägare.
Kasus
Komi har 17 kasus med följande funktioner och ändelser:
| Benämning | Funktion | Ändelse |
| Nominativ | Subjekt, predikatsfyllnad m.m. | - |
| Ackusativ | Objekt | -/-ӧс |
| Genitiv | Ägande | -лӧн |
| Ablativ | ”från” | -лысь |
| Dativ | ”till” | -лы |
| Konsekutiv | ”för att” | -ла |
| Approximativ | ”i riktning mot”, ”framemot” | -лань |
| Inessiv | ”inne i” | -ын |
| Elativ | ”ut ur” | -ысь |
| Illativ | ”in i” | -ö |
| Prosekutiv | ”längs med” | -ӧд |
| Transitiv | ”via” | -тi |
| Terminativ | ”fram till” | -ӧдз |
| Instrumentalis | ”med” (medel, verktyg) | -ӧн |
| Egressiv | ”från” | -сянь |
| Komitativ | (tillsammans) ”med” | -кӧд |
| Karitiv | ”utan” | -тӧг |
Några exempel:
Сыктывкарын ’i Syktyvkar’ (inessiv), керкалӧн ’husets’ (genitiv), дорӧд ’längs vägen’ (prosekutiv) гожöмлань ’framemot våren’ (approximativ)
Kasusändelsen placeras efter en eventuell pluraländelse:
керкаын ‘i huset’ > керкаясын ‘i husen’
Adjektiv
Komparation
Komparativ av adjektiv bildas med ändelsen -джык.
Superlativ bildas med prefixet мед- eller med partikeln медся.
Exempel: бур ’god’ бурджык ’bättre’, медбур / медся бур ’bäst’
Därutöver används ett antal varianter som i varierande grad inspirerats av ryskan.
Adjektiv som predikatsfyllnad
När ett adjektiv används som predikatsfyllnad i pluralis får det ändelsen -ӧсь:
луныс кӧдзыд ‘dagen är kall, лунъясыс кӧдзыдӧсь ‘dagarna är kalla’
Pronomina
Personliga
De personliga pronomina har nedanstående utseende. Former inom parentes används i praktiken inte.
| 1 sing | 2 sing | 3 sing | 1 plur | 2 plur | 3 plur | |
| Nominativ | ме | тэ | сійӧ | ми | тi | найӧ |
| Ackusativ | менӧ | тэнӧ | сійӧс | миян | тiян | налӧн |
| Genitiv | менам | тэнад | сылӧн | миянӧс | тiянӧс | найӧс |
| Ablativ | меньсым | тэньсыд | сылысь | миянлысь | тiяннлысь | налысь |
| Dativ | меным | тэныд | сылы | миянлы | тiянлы | налысь |
| Konsekutiv | мела | тэла | сыла | миянла | тiянла | нала |
| Approximativ | мелань | тэлань | сылань | миянлань | тiянлань | налань |
| Inessiv | меын | тэын | сыын | миянын | тiянын | наын |
| Elativ | меысь | тэысь | сыысь | миянысь | тiянысь | наысь |
| Illativ | (меӧ) | (тэӧ) | (сыӧ) | миянӧ | тiянӧ | (наӧ) |
| Prosekutiv | (меӧд) | (тэӧд) | (сыӧд) | (миянӧд) | (тiянӧд) | (наӧд) |
| Transitiv | (метi) | (тэтi) | (сытi) | (миянтi) | (тiянтi) | (натi) |
| Terminativ | (меӧдз) | (тэӧдз) | (сыӧдз) | миянӧдз | тiянӧдз | наӧдз |
| Instrumentalis | меӧн | тэӧн | сыӧн | миянӧн | тiянӧн | наӧн |
| Egressiv | месянь | тэсянь | сысянь | миянсянь | тiянсянь | насянь |
| Komitativ | мекӧд | тэкӧд | сыкӧд | миянкӧд | тiянкӧд | накӧд |
| Karitiv | метӧг | тэтӧг | сытӧг | миянтӧг | тiянтӧг | натӧг |
Interrogativa och indefinita
De viktigaste interrogativa och indefinita pronomina i komi är följande:
код/-і ‘vem, vilken’ кодкӧ ‘någon некод/-і ‘ingen
мый ‘vad мыйкӧ ‘någonting’ нинӧм ‘ingenting
кутшӧм ‘vilket slags’ кутшӧмкӧ ‘något slags’ некутшӧм ‘inget slags’
кымын ‘hur mycket’
быд ‘varje’
быдӧн ‘allt, alla’
ставыс ‘allting’
Räkneord
Grundtalen har följande utseende:
| 1 | ӧтік | 11 | дас ӧтік | ||
| 2 | кык | 12 | дас кык | 20 | кызь |
| 3 | куим | 13 | дас куим | 30 | комын |
| 4 | нёль | 14 | дас нёль | 40 | нелямын |
| 5 | вит | 15 | дас вит | 50 | ветымын |
| 6 | квайт | 16 | дас квайт | 60 | квайтымын |
| 7 | сизим | 17 | дасс изим | 70 | сизимдас |
| 8 | кыкьямыс | 18 | дас кыкьямыс | 80 | кыкьямысдас |
| 9 | ӧкмыс | 19 | дас ӧкмыс | 90 | ӧкмысдас |
| 10 | дас | 100 | сё | ||
| 1000 | сюрс |
Exempel: сюрс öкмыссё кыкьямысдас вит =1985
Verb
Verben böjs liksom i de flesta europeiska språk i tre personer och två numerus, singularis och pluralis. Språket har vidare sex tempus - presens, futurum, preteritum, imperfekt, perfekt och pluskvamperfekt - och två modus - indikativ och imperativ.
Presens, futurum och preteritum har följande former:
| Presens | Futurum | Preteritum | |
| 1 sing | -а | -а | -і |
| 2 sing | -ан | -ан | -ін |
| 3 sing | -ӧ | -ас | -іс/-і |
| 1 plur | -ам | -ам | -ім |
| 2 plur | -анныд | -анныд | -інныд |
| 3 plur | -ӧны | -асны | -існы/-іны |
Futurum skiljer sig således från presens endast i tredje person.
Exempel från verbet гижны ’att skriva’:
гижа ’jag skriver’, гижанныд ’ni skriver’, гижас ’hen kommer att skriva’, гижасны ’de kommer att skriva, гижин ’du skrev’ гижим ’vi skrev’.
Dessa verbformer negeras med ett särskilt negationsverb. Huvudverbet representeras i singularis enbart av stammen, i pluralis adderas ändelser.
Exempel (av мунны ’att gå’):
| Presens | Preterium | ||
| ог мун | ’jag går inte’ | эг мун | ’jag gick inte’ |
| он мун | ’du går inte’ | эн мун | ’du gick inte’ |
| оз мун | ’hen går inte’ | эз мун | ’hen gick inte’ |
| ог(ӧ) мунӧй | ’vi går inte’ | эгӧ мунӧй | ’vi gick inte’ |
| он(ӧ) мунӧй | ’ni går inte’ | энӧ мунӧй | ’ni gick inte’ |
| оз мунны | ’de går inte’ | эз мунны | ’de gick inte’ |
Perfekt förekommer endast i andra och tredje person. Det har nedanstående former och negeras med абу:
| 2 sing | -ӧмыд | мунӧмыд | ’du gick | абу мунӧмыд | ’du gick inte’ |
| 3 sing | -ӧм(а) | мунӧм(а) | ’hen gick’ | абу мунӧм(а) | ’hen gick inte’ |
| 2 plur | -ӧмныд | мунӧмныд | ’ni gick’ | абу мунӧмныд | ’ni gick inte’ |
| 3 plur | -ӧмаӧсь | мунӧмаӧсь | ’de gick’ | абу мунӧмаӧсь | ’de gick inte’ |
Perfekt har en bibetydelse av evidentialitet, d.v.s. talaren har inte själv bevittnat det inträffade. Jämför svenskans ”de lär ha gått’
Imperfekt bildas med presens av huvudverbet följt av hjälpverbet вöвны ’att vara´ i preteritum. Det uttrycker pågående handling i förfluten tid:
мунӧ вӧлі ’hen höll på att gå’
Pluskvamperfekt bildas med perfekt av huvudverbet följt av hjälpverbet вöвны ’att vara´ i preteritum:
мунӧма вӧлі ’hen hade gått’
Dialekter
Komis dialekter kan grupperas utifrån hur ett ursprungligt /l/-ljud har utvecklats:
1) L-typen behåller detta /l/ i alla positioner
2) VL-typen vokaliserar /v/ till /l/ i slutet av stavelser
3) ØL-typen vokaliserar likaså /v/ till /l/ i slutet av stavelser, men med ersättningsförlängning vilket resulterar i en lång vokal
4) V-typen har /v/ i alla positioner
De enskilda dialekterna är följande:
L, Kosa-Sysola
L-1, Luza-Letka
L-2, Övre Sysola
L-3, Mellersta Sysola
L-4, Petjora
L-5, Komi-Jazva
L-6, Komi-permjakiska, norra dialektgruppen, mellersta Kama
L-7, Komi-permjakiska, Ziuzdino, övre Kama)
VL, Vytjegda
VL-1, övre Vytjegda
VL-2, Komi-syrjänska (standardspråket), Syktyvkar
VL-3, nedre Vytjegda
VL-4, Udora
ØL, Izjma
ØL-1, Vym
ØL-2, Izjma
V, Inva,
Komi-permjakiska, södra dialektgruppen (standardspråket)
Exempel
För dialekter av typerna 2 och 3 medför detta stamförändringar vid ordböjningen:
| Position för */l/ | L-dialekter | VL-dialekter | V-dialekter | ØL-dialekter | översättning |
| Sist i ord | вӧл /vɘl/ | вӧв /vɘv/ | вӧӧ /vɘː/ | ’häst’ | |
| Sist i stavelse | вӧлтӧг /vɘltɘg/ | вӧвтӧг /vɘvtɘg/ | вӧӧтӧг /vɘːtɘg/ | ’utan häst’ | |
| Mitt i ord | вӧлӧн /vɘlɘn/ | вӧвӧн /vɘvɘn/ | вӧлӧн /vɘlɘn/ | ‘med häst’, ‘till häst’ | |
| Först i ord | лым /lɨm/ | вым /vɨm/ | лым /lɨm/ | ’snö’ | |
Referenser
- Финно-угорская электронная библиотека. Тексты, коми-русский словарь
- Древнепермская письменность
- Коми-русский словарь
| ||||||||||||||||||||